Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Hur förändrar barnens adhd-och autismdiagnoser mödrars sätt att förstå och förhålla sig till sina barn och till deras skolgång? Det är en av frågorna som Emma Laurin undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-06-04

Titel (sv)

Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Titel (eng)

Children with diagnoses. Mothers’ and schools’ strategies in Stockholm

Författare

Emma Laurin

Handledare

Docent Ida Lidegran, Uppsala universitet. Docent Mikael Palme, Uppsala universitet. Emil Bertilsson, Uppsala universitet

Opponent

Professor Åsa Lundqvist, Lunds universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Emma Laurin

Abstract in English:

The number of children diagnosed with ADHD and autism spectrum disorder (ASD) has grown dramatically in recent years with far-reaching consequences for children, families, schools and society. Scientific and public debate on the increase consists of two opposing sides. On the one hand, the increase is explained as a question of better, more widespread medical knowledge. On the other hand, a medicalisation critique depicts the diagnoses as a question of control and oppression from the medical professions, the pharmaceutical industry and from an increased competition in school and society.

This study departs from another perspective with the main aim being to analyse the social uses of diagnoses in schools in Stockholm. Building on Pierre Bourdieu’s sociology and Ian Hacking’s theory of interactive kinds, the question of how different actors, in particular mothers of children with diagnoses and schools, evoke understanding, provide care, categorise children, acquire resources and in other ways use the diagnoses is analysed. Interviews with mothers and principals constitute the main empirical data. In addition, statistical and document analyses were carried out.

The institutional and educational arrangements for pupils with diagnoses and special needs in Stockholm were debated topics and changed rapidly. The schools had a hard time catering for pupils with special educational needs and they perceived that such pupils could threaten their positions in the fierce competition on the school market as they often required extra resources and support. The educational landscape that the mothers in the study encountered, as they fought to ameliorate their children’s difficult school situation, was therefore uncertain and difficult to navigate, leaving the mothers with a heavy burden of individual responsibility. The mothers felt that they had to find alternative schools, special support and not least create understanding for their children in school. The children’s diagnoses constituted a valuable tool in this struggle, but also required the mothers to be active, forward planning, and to master and act on knowledge concerning the diagnoses. The mothers’ social, cultural and economic capital and their practices concerning time and emotions shaped their educational strategies for their children and their social uses of the diagnoses.

Sidan publicerades 2021-05-27 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-06-10 11:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier

Hur gör barn för att låtsas? Kan det vara så svårt? Vilka kognitiva förmågor och kapaciteter behövs för att kunna låtsasleka? Mikael Jensen har i avhandlingen "Hur lär sig barn att leka på låtsas?" studerat hur barn når denna mycket speciella förmåga.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.