Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Hur förändrar barnens adhd-och autismdiagnoser mödrars sätt att förstå och förhålla sig till sina barn och till deras skolgång? Det är en av frågorna som Emma Laurin undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-06-04

Titel (sv)

Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Titel (eng)

Children with diagnoses. Mothers’ and schools’ strategies in Stockholm

Författare

Emma Laurin

Handledare

Docent Ida Lidegran, Uppsala universitet. Docent Mikael Palme, Uppsala universitet. Emil Bertilsson, Uppsala universitet

Opponent

Professor Åsa Lundqvist, Lunds universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Emma Laurin

Abstract in English:

The number of children diagnosed with ADHD and autism spectrum disorder (ASD) has grown dramatically in recent years with far-reaching consequences for children, families, schools and society. Scientific and public debate on the increase consists of two opposing sides. On the one hand, the increase is explained as a question of better, more widespread medical knowledge. On the other hand, a medicalisation critique depicts the diagnoses as a question of control and oppression from the medical professions, the pharmaceutical industry and from an increased competition in school and society.

This study departs from another perspective with the main aim being to analyse the social uses of diagnoses in schools in Stockholm. Building on Pierre Bourdieu’s sociology and Ian Hacking’s theory of interactive kinds, the question of how different actors, in particular mothers of children with diagnoses and schools, evoke understanding, provide care, categorise children, acquire resources and in other ways use the diagnoses is analysed. Interviews with mothers and principals constitute the main empirical data. In addition, statistical and document analyses were carried out.

The institutional and educational arrangements for pupils with diagnoses and special needs in Stockholm were debated topics and changed rapidly. The schools had a hard time catering for pupils with special educational needs and they perceived that such pupils could threaten their positions in the fierce competition on the school market as they often required extra resources and support. The educational landscape that the mothers in the study encountered, as they fought to ameliorate their children’s difficult school situation, was therefore uncertain and difficult to navigate, leaving the mothers with a heavy burden of individual responsibility. The mothers felt that they had to find alternative schools, special support and not least create understanding for their children in school. The children’s diagnoses constituted a valuable tool in this struggle, but also required the mothers to be active, forward planning, and to master and act on knowledge concerning the diagnoses. The mothers’ social, cultural and economic capital and their practices concerning time and emotions shaped their educational strategies for their children and their social uses of the diagnoses.

Sidan publicerades 2021-05-27 09:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-10-18 14:01 av Susanne Sawander


Relaterat

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.