Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Hur förändrar barnens adhd-och autismdiagnoser mödrars sätt att förstå och förhålla sig till sina barn och till deras skolgång? Det är en av frågorna som Emma Laurin undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-06-04

Titel (sv)

Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Titel (eng)

Children with diagnoses. Mothers’ and schools’ strategies in Stockholm

Författare

Emma Laurin

Handledare

Docent Ida Lidegran, Uppsala universitet. Docent Mikael Palme, Uppsala universitet. Emil Bertilsson, Uppsala universitet

Opponent

Professor Åsa Lundqvist, Lunds universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Emma Laurin

Abstract in English:

The number of children diagnosed with ADHD and autism spectrum disorder (ASD) has grown dramatically in recent years with far-reaching consequences for children, families, schools and society. Scientific and public debate on the increase consists of two opposing sides. On the one hand, the increase is explained as a question of better, more widespread medical knowledge. On the other hand, a medicalisation critique depicts the diagnoses as a question of control and oppression from the medical professions, the pharmaceutical industry and from an increased competition in school and society.

This study departs from another perspective with the main aim being to analyse the social uses of diagnoses in schools in Stockholm. Building on Pierre Bourdieu’s sociology and Ian Hacking’s theory of interactive kinds, the question of how different actors, in particular mothers of children with diagnoses and schools, evoke understanding, provide care, categorise children, acquire resources and in other ways use the diagnoses is analysed. Interviews with mothers and principals constitute the main empirical data. In addition, statistical and document analyses were carried out.

The institutional and educational arrangements for pupils with diagnoses and special needs in Stockholm were debated topics and changed rapidly. The schools had a hard time catering for pupils with special educational needs and they perceived that such pupils could threaten their positions in the fierce competition on the school market as they often required extra resources and support. The educational landscape that the mothers in the study encountered, as they fought to ameliorate their children’s difficult school situation, was therefore uncertain and difficult to navigate, leaving the mothers with a heavy burden of individual responsibility. The mothers felt that they had to find alternative schools, special support and not least create understanding for their children in school. The children’s diagnoses constituted a valuable tool in this struggle, but also required the mothers to be active, forward planning, and to master and act on knowledge concerning the diagnoses. The mothers’ social, cultural and economic capital and their practices concerning time and emotions shaped their educational strategies for their children and their social uses of the diagnoses.

Sidan publicerades 2021-05-27 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-06-10 11:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.