Barns självrapporterade hälsa – Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet
Ulrika Eriksson
Karin Enskär, professor
MiU – Mittuniversitetet
2012-03-16
Barns självrapporterade hälsa – Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet
Children’s self-reported health – the importance of social capital in the school and in the community
Institutionen för hälsovetenskap
Barns självrapporterade hälsa – Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet
Avhandlingens övergripande syfte var att studera barns uppfattningar av socialt kapital i skolan och i närområdet och hur det relaterar till deras självrapporterade hälsa. Avhandlingen baserades på fyra studier (I-IV). Studie I-III var kvantitativa observationsstudier med tvärsnittsdesign. Datamaterialet utgjordes av enkätundersökningen Svenska skolbarns hälsovanor där barn i åldrarna 11-16 år deltog. Studie IV hade en kvalitativ, beskrivande design där barn i 11–12-årsåldern boende i glesbygdsområden intervjuades i fokusgrupper. Data analyserades med olika typer av multivariata regressionsanalyser (I-III) samt kvalitativ innehållsanalys (IV).
Studie I visade att uppfattningar av socialt kapital i familjen, skolan och närområdet hade ett samband med barns självrapporterade hälsa, och socialt kapital i de olika kontexterna hade en ackumulativ effekt på hälsoutfallen. I studie II framkom att oberoende av hur den enskilde individen uppfattade skolkraven var risken för att rapportera en hög grad av hälsobesvär högre för elever som går i skolklasser med höga skolkrav, jämfört med elever i skolklasser med låga skolkrav. Dessutom fanns en interaktion mellan kön och krav på skolklassnivå, som innebar att flickor i högre utsträckning påverkades av höga skolkrav i skolklassen jämfört med pojkar. Studie III visade att det var vanligare att barn i urbana områden rapporterade låg tillit och trygghet i närområdet jämfört med barn i rurala områden. Barn som uppfattade låg tillit och trygghet i närområdet rapporterade i högre utsträckning lågt välbefinnande i jämförelse med barn som uppfattade en hög tillit och trygghet i närområdet. Det framkom inga urbana – rurala skillnader i det sambandet. I den kvalitativa studien (IV) framkom att barn uppfattade glesbygdsmiljön som trygg och som ett bra ställe att växa upp på, samtidigt som den beskrevs som begränsande och isolerad. Glesbygdsmiljön skapade komplexa strukturer av sociala nätverk, sammanhållning och tillit, men kunde också utgöra en grogrund för utanförskap och social kontroll.
Avhandlingen bidrar till en ökad kunskap om hur uppfattningar av socialt kapital relaterar till barns självrapporterade hälsa och ger nya perspektiv med fokus på skola, närområde och urbana – rurala miljöer. Barns erfarenheter och åsikter är betydelsefulla att ta i beaktande i det hälsofrämjande arbetet avseende deras sociala miljöer. Det sociala kapitalet i skolan och närområdet är påverkbart och behöver belysas på den politiska agendan. Avhandlingens resultat kan ligga till grund för utformandet av hälsofrämjande interventioner med fokus på sociala relationer, tillit och normer i skolan och i närområdet.
Children’s self-reported health – the importance of social capital in the school and in the community
The overall aim of this thesis was to study children s perceptions of social capital in the school and in the community, and how this was related to their self-reported health. The thesis was based on four studies (I-IV). Studies I-III were quantitative observational studies with a cross-sectional design, using the Swedish survey Health Behaviour in School-aged Children among children aged 11-16 years. Study IV had a qualitative descriptive design, based on focus group interviews with children aged 11-12 years living in rural areas in the northern part of Sweden. The data were analyzed using different types of multivariate regression analyses (I-III) and qualitative content analysis (IV).Study I showed that higher degrees of family, school, and community social capital corresponded to lower levels of health complaints and higher levels of well-being. Social capital in these three contexts had a cumulative effect on children s health outcomes. Study II revealed that, irrespective of the individual s perceptions of demands, the risk of reporting high levels of health complaints was higher among children in school classes with high school-related demands, compared with children in school classes with low demands. In addition, an interaction effect was found between gender and demands on the school class level, implying that girls were more affected than boys by high school-related demands. Study III showed that children in urban areas were more likely than those in rural areas to report low levels of trust and safety in the community. Children who perceived low trust and safety in the community reported low well-being to a higher extent than children who perceived a high trust and safety in the community. There were no urban/rural differences in the relationship. The qualitative study (IV) showed that children perceived the rural environment as safe and as a good place to grow up in, while at the same time it felt restricted and isolated. The rural context created complex structures of social networks, cohesion, and trust, but could also constitute a breeding ground for exclusion and social control. This thesis contributes increased knowledge about how perceptions of social capital are related to children s self-reported health, and gives new perspectives with a focus on the school, community, and urban/rural contexts. Health promotion work relating to the social environment should take children s experiences, perceptions, and views into consideration. Social capital in the school and community can be affected, and thus needs to be brought up on the political agenda. The results reported in this thesis could constitute a basis for developing health promoting interventions with a focus on social relations, trust, and norms in children s environments.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
