Barns självrapporterade hälsa – Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet

Fakta
Disputation

2012-03-16

Titel (sv)

Barns självrapporterade hälsa – Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet

Titel (eng)

Children’s self-reported health – the importance of social capital in the school and in the community

Författare

Ulrika Eriksson

Opponent

Karin Enskär, professor

Institution

Institutionen för hälsovetenskap

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Ulrika Eriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens övergripande syfte var att studera barns uppfattningar av socialt kapital i skolan och i närområdet och hur det relaterar till deras självrapporterade hälsa. Avhandlingen baserades på fyra studier (I-IV). Studie I-III var kvantitativa observationsstudier med tvärsnittsdesign. Datamaterialet utgjordes av enkätundersökningen Svenska skolbarns hälsovanor där barn i åldrarna 11-16 år deltog. Studie IV hade en kvalitativ, beskrivande design där barn i 11–12-årsåldern boende i glesbygdsområden intervjuades i fokusgrupper. Data analyserades med olika typer av multivariata regressionsanalyser (I-III) samt kvalitativ innehållsanalys (IV).

Studie I visade att uppfattningar av socialt kapital i familjen, skolan och närområdet hade ett samband med barns självrapporterade hälsa, och socialt kapital i de olika kontexterna hade en ackumulativ effekt på hälsoutfallen. I studie II framkom att oberoende av hur den enskilde individen uppfattade skolkraven var risken för att rapportera en hög grad av hälsobesvär högre för elever som går i skolklasser med höga skolkrav, jämfört med elever i skolklasser med låga skolkrav. Dessutom fanns en interaktion mellan kön och krav på skolklassnivå, som innebar att flickor i högre utsträckning påverkades av höga skolkrav i skolklassen jämfört med pojkar. Studie III visade att det var vanligare att barn i urbana områden rapporterade låg tillit och trygghet i närområdet jämfört med barn i rurala områden. Barn som uppfattade låg tillit och trygghet i närområdet rapporterade i högre utsträckning lågt välbefinnande i jämförelse med barn som uppfattade en hög tillit och trygghet i närområdet. Det framkom inga urbana – rurala skillnader i det sambandet. I den kvalitativa studien (IV) framkom att barn uppfattade glesbygdsmiljön som trygg och som ett bra ställe att växa upp på, samtidigt som den beskrevs som begränsande och isolerad. Glesbygdsmiljön skapade komplexa strukturer av sociala nätverk, sammanhållning och tillit, men kunde också utgöra en grogrund för utanförskap och social kontroll.

Avhandlingen bidrar till en ökad kunskap om hur uppfattningar av socialt kapital relaterar till barns självrapporterade hälsa och ger nya perspektiv med fokus på skola, närområde och urbana – rurala miljöer. Barns erfarenheter och åsikter är betydelsefulla att ta i beaktande i det hälsofrämjande arbetet avseende deras sociala miljöer. Det sociala kapitalet i skolan och närområdet är påverkbart och behöver belysas på den politiska agendan. Avhandlingens resultat kan ligga till grund för utformandet av hälsofrämjande interventioner med fokus på sociala relationer, tillit och normer i skolan och i närområdet.

Sidan publicerades 2012-02-13 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-02 16:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

De flesta föräldrar till för tidigt födda barn uppfattar att deras barn har ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion. Det visar Anna Karin Andersson i sin avhandling.

Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Inge Dahlstedt visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning.

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.

Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment

Föräldrar och då särskilt mammor, till barn med funktionsnedsättningar, löper en ökad risk för försämrat psykiskt välmående. Det visar David Norlin i sin avhandling.

Strävan efter samhällsförbättring – Idrottspolitiska problematiseringar och lösningsstrategier för formandet av den nyttiga idrotten och den idrottande individen

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Impact of school outdoor environment upon pupils’ physical activity and sun exposure across ages and seasons

Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Ensamkommande asylsökande flyktingbarns tvångsåtervändande – mot en interorganisatorisk samverkansmodell

Ett gemensamt centrum för aktörer som arbetar med utvisningar skulle kunna motverka psykisk ohälsa hos personal. Det visar Johanna Sundqvists avhandling som utgör en av de första studierna på området.

Understanding the Educational Gradient in Mortality

Olof Östergren visar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst.

Quality and efficacy of early intensive autism intervention : a matter of trust, knowledge, and supervision?

Ulrika Långh har utforskat tidiga insatser och då främst på kunskap, kvalitet och handledning för barn med autism.

”The Dynamic Development of Cognitive and Socioemotional Traits and Their Effects on School Grades and Risk of Unemployment”

Skolbarns intelligens väger tyngre än deras socioemotionella förmågor för deras skolresultat, visar Elias Johannesson.

Mathematical abilities and mathematical memory during problem solving and some aspects of mathematics education for gifted pupils

Attila Szabo har i sin avhandling undersökt de pedagogiska och organisatoriska metoder kopplade till begåvade elevers matematikundervisning som är rekommenderade av forskningsfältet.

Preventive psychosocial parental and school programmes in a general population

Hans Löfgren visar att förebyggande, skolbaserade program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa, vilket tidigare studier har visat.

Evolving germs – Antibiotic resistance and natural selection in education and public communication

Vetskap om vilka aspekter som är underrepresenterade i kommunikation om antibiotikaresistens kan användas vid utveckling av både undervisning och läroplansarbete, konstaterar Gustav Bohlin i sin avhandling.

Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik

Anette Forssten Seiser visar i sin avhandling  att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. 

Bystander CPR: New aspects of CPR training among students and the importance of bystander education level on survival

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.