Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Lärarutbildningen har stor påverkan på blivande lärares professionella utveckling men kanske inte på det sätt som lärarutbildarna förväntar sig. Det menar Andreas Ebbelind som forskat om lärarutbildningen med fokus på matematikdidaktik.

Fakta
Disputation

2020-01-23

Titel (eng)

Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Författare

Andreas Ebbelind

Handledare

Professor Jeppe Skott, Linnéuniversitetet Professor Despina Potari, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Uwe Gellert, Freie Universität Berlin

Institution

Institutionen för matematik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Andreas Ebbelind

Abstract in English:

This study focuses on upper primary prospective teachers in their first years of a teacher education programme in Sweden, in particular, a 20-week mathematics education course. It aims to contribute with insight into how, or even if, experience from a teacher education programme and other relevant past and present social practices and figured worlds plays a role in prospective generalist teachers’ imaginings of themselves as primary mathematics teachers-to-be and potentially shapes their identity. The theoretical perspective, Patterns of Participation, guides the logic and the research process and is used to interpret the construct of professional identity development. Ethnographic methods were crucial during the research process, which starts by taking a wide perspective on relevant social practices and then focuses exclusively on the everyday lives of prospective teachers.

This study adds to the understanding of how the similarities in the discursive patterns of two prospective teachers, Evie and Lisa, frame their processes as teachers-to-be by staying committed to their prior positive experiences of mathematics. The figured world of performative mathematics is a significant aspect of Evie’s and Lisa’s experience, which involves being recognised for mathematical ability. Evie’s identity development is framed in relation to how her degree of certainty changes during her teacher education experience. She became recognised as someone who helps others in mathematics and found a way of performing this role during the teacher education programme. Lisa’s identity development is framed in relation to her commitment to the figured world of performative mathematics. She became recognised as a winner of competitions and for quickly completing the textbook exercises – experiences that proved formative during her teacher education programme.

In this study, I conclude that the teacher education programme has an impact regarding prospective teachers’ professional development, but perhaps not in the way teacher educators expect or want. Thus, the teacher educators’ intention for the education programme differs from the result. An important aspect is that prospective teachers are not challenged first and foremost by encountering the theoretical perspectives involved in teaching mathematics. Instead, their prior experience is confirmed when used as a key source in determining what teaching mathematics means in terms of identity.

Sidan publicerades 2020-01-07 13:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-12 10:10 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, digital konferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen.

I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Kristina Walldén Hillström vill med sin forskning öka kunskapen om hur digitala medier används av barn i förskolans vardag.

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner  i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer,

Kompetensutveckling som styrning

Nils Kirsten har i sin avhandling undersökt hur statlig kompetensutveckling fungerar som instrument för styrning av lärares arbete.

Understanding digital distraction: A longitudinal study on disruptive everyday media multitasking among diginatives.

Unga vuxnas användning av mobiltelefoner, sociala medier och digitala plattformar sker ofta omedvetet och rutinmässigt och upplevs som beroendeframkallande. Det visar Johanna Maria Linnéa Lindström i sin avhandling.

Digital technologies in preschool education: The interplay between interactive whiteboards and teachers’ teaching practices

Maryam Bourbour Hosseinbeigi vill med sin avhandling öka kunskapen om hur interaktiv whiteboard samspelar med förskolans undervisning.

Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning

Leif Marklund vill med sin avhandling förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande i ämnet.

Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Delaktighet och digitala resurser: Barns multimodala uttryck för delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden

Petra Petersen har forskat om barns möjligheter att uttrycka delaktighet i förskolans miljö. Särskilt fokus riktas mot aktiviteter där pekplattor används i förskolor i flerspråkiga områden.

Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Det konstaterar Helene Dahlström som undersökt undersökt elevers textskapande.

”Rörlig och stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar?  Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Vilka är lärares attityder till och hur uppfattar de användningen av video i digital distansutbildning inom högre utbildning? Det är en av frågorna som Lena Dafgård undersöker i sin avhandling.

Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Josefine Krigh har forskat om elevers studier i moderna språk i relationer till familj och social bakgrund.  

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.