Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Lärarutbildningen har stor påverkan på blivande lärares professionella utveckling men kanske inte på det sätt som lärarutbildarna förväntar sig. Det menar Andreas Ebbelind som forskat om lärarutbildningen med fokus på matematikdidaktik.

Fakta
Disputation

2020-01-23

Titel (eng)

Becoming recognised as mathematically proficient: The role of a primary school teacher education programme

Författare

Andreas Ebbelind

Handledare

Professor Jeppe Skott, Linnéuniversitetet Professor Despina Potari, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Uwe Gellert, Freie Universität Berlin

Institution

Institutionen för matematik

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Andreas Ebbelind

Abstract in English:

This study focuses on upper primary prospective teachers in their first years of a teacher education programme in Sweden, in particular, a 20-week mathematics education course. It aims to contribute with insight into how, or even if, experience from a teacher education programme and other relevant past and present social practices and figured worlds plays a role in prospective generalist teachers’ imaginings of themselves as primary mathematics teachers-to-be and potentially shapes their identity. The theoretical perspective, Patterns of Participation, guides the logic and the research process and is used to interpret the construct of professional identity development. Ethnographic methods were crucial during the research process, which starts by taking a wide perspective on relevant social practices and then focuses exclusively on the everyday lives of prospective teachers.

This study adds to the understanding of how the similarities in the discursive patterns of two prospective teachers, Evie and Lisa, frame their processes as teachers-to-be by staying committed to their prior positive experiences of mathematics. The figured world of performative mathematics is a significant aspect of Evie’s and Lisa’s experience, which involves being recognised for mathematical ability. Evie’s identity development is framed in relation to how her degree of certainty changes during her teacher education experience. She became recognised as someone who helps others in mathematics and found a way of performing this role during the teacher education programme. Lisa’s identity development is framed in relation to her commitment to the figured world of performative mathematics. She became recognised as a winner of competitions and for quickly completing the textbook exercises – experiences that proved formative during her teacher education programme.

In this study, I conclude that the teacher education programme has an impact regarding prospective teachers’ professional development, but perhaps not in the way teacher educators expect or want. Thus, the teacher educators’ intention for the education programme differs from the result. An important aspect is that prospective teachers are not challenged first and foremost by encountering the theoretical perspectives involved in teaching mathematics. Instead, their prior experience is confirmed when used as a key source in determining what teaching mathematics means in terms of identity.

Sidan publicerades 2020-01-07 13:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-02-12 10:10 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

OBS! Nya datum: 8-9 sept. Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Med en framtida demokrat som adressat. Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Att göra en demokrat?: Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan

Den svenska skolan har ett uppdrag att göra eleverna till demokratiska medborgare. Hur gör man det och i vilken grad lyckas skolan med uppdraget? Det försöker Anders Bromans avhandling "Att göra en demokrat?: Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan" ge svar på.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

”Rörlig och stabil, bred och spetsig”. Kulturell reproduktion och strategier för breddat deltagande i den svenska kulturskolan

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar?  Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Hoppet om en framtidsplats. Asylsökande barn i den svenska skolan

Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

Språket och skolämnet svenska som andraspråk: Om elevers språk och skolans språksyn

Med en språkvetenskaplig ansats har Anna Sahlée utforskat skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet.

Utsatta elevers maktlöshet: en studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9

Hélène Jenvén har i sin avhandling studerat skolklasser där läraren gett uttryck för att den sociala samvaron behöver förbättras.

Medborgarskapande på olika villkor: Självbilder, skolkoder och syn på kunskap i den svenska gymnasieskolan

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.

Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

Vad kan dagens lärare lära av den svenska lärarkårens ideologiska ställningstaganden under krigsåren 1933-1945? Den frågan ställer Per Höjeberg i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?