Berättelser om tillhörighet – om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort

Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Fakta
Disputation

2015-06-04

Titel (sv)

Berättelser om tillhörighet – om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort

Författare

Birgitta Ljung Egeland

Handledare

Professor Christina Olin-Scheller, Docent Marie Karlsson och Docent Maria Hjalmarsson

Opponent

Professor Karin Aronsson

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Birgitta Ljung Egeland

Svenskt abstrakt:

Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Vad och hur berättar barnen om sin vardag och sina sociala relationer i och utanför skolan? Om dessa frågor handlar den här avhandlingen och det specifika forskningsintresset är känsla av tillhörighet i och utanför skolan.

Denna studie bygger på intervjuer med barn med migrationsbakgrund som bor och går i skolan på två mindre orter i Sverige. De har alla erfarenhet av att antingen de själva eller någon av deras föräldrar har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt. Barnen har därmed ofta erfarenhet av att tillhörighet blir något som utmanas.

Resultaten visar hur känsla av tillhörighet formas i samspelet mellan migrationens villkor och villkor på den mindre orten. Barnen beskriver ett omfattande relationellt och emotionellt arbete i berättelser om kamratrelationer, resor till hemlandet och om att klara skolan.

Barnens erfarenheter kan ses som relaterade till två tydliga projekt: svenskhetsprojektet och familjeprojektet. Dessa projekt vävs samman i barnens berättelser och svenskhetsprojektet kan både vara och inte vara en viktig del i ett familjeprojekt.

Sidan publicerades 2015-06-25 14:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-01 09:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet

Ulrika Wigg har i avhandlingen "Bryta upp och börja om" studerat hur unga vuxna ser på sin identitet och sina relationer. Hon har intervjuat åtta personer som kom till Sverige i skolåldern och konstaterar att det inte är en identitet att vara flykting.

Stort ansvar för relationer läggs på ensamkommande unga

Ulrika Wernesjös avhandling handlar om hur ensamkommande flyktingbarn i Sverige upplever vardagen i skolan och i samhället i stort.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid

Elever tar allt större ansvar för sin egen matematikundervisning. I första hand handlar det om hur och när uppgifterna ska utföras. Däremot saknas ofta det eftersträvade inflytandet över innehållet i undervisningen. Det visar Lili-Ann Kling Sackerud i sin avhandling "Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid".

"What people tell you gets to you". Body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

I avhandlingen "What people tell you gets to you" försöker Carolina Lunde identifiera vilka faktorer som bidrar till ungdomars negativa och positiva kroppsuppfattningar. En av dessa faktorer är inflytandet av dåliga kamratrelationer.

Musiken, skolan och livsprojektet: Ämnet musik på gymnasiet som en del i ungdomars identitetsskapande

Manfred Scheids undersöker i sin avhandling "Musiken, skolan och livsprojektet" hur musik i skolmiljö används och upplevs av gymnasieungdomar som en del av deras identitetsbildande.

Möjligheternas arena?: Barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på en virtuell arena

Genom IKT erbjuds barn och unga nya kommunikationsarenor för möten och social interaktion. Men hur används dessa arenor? Cecilia Löfberg har studerat ungas interaktion på en virtuell mötesplats i samtal kring manligt, kvinnligt, känslor och sexualitet.

Ungdomars erfarenheter av emotionell utsatthet under uppväxten

Vad innebär erfarenheter av emotionell utsatthet för ett barns uppväxt och bild av omvärlden? I Carin Benjaminsons avhandling berättar ungdomar bland annat om utsatthet, utanförskap och en alltför kunskapsinriktad skola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer