Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Frida Marklund vill med sin avhandling synliggöra vilka normer och värderingar som konstrueras och reproduceras i bildundervisningen och hur detta påverkar elevernas möjligheter att berätta i bild.

Fakta
Disputation

2020-01-17

Titel (sv)

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Titel (eng)

Pictures that tell stories : knowledge, power and traditions in art education in compulsory school

Författare

Frida Marklund

Handledare

Docent Eva Skåreus, Umeå universitet Professor per-Olof Erixon, Umeå universitet

Opponent

Professor emerita Ulla Lind, Konstfack

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

This study revolves around visual storytelling and focuses on art education in lower secondary school, where visual storytelling is meant to give pupils the opportunity to express their experiences and opinions. The aim of the thesis is to acquire knowledge concerning norms and values that are constructed and reproduced while making storytelling pictures in art education in compulsory school, and how this creates conditions for pupils’ visual storytelling.

The study uses an ethnographic method. Two art teachers and 65 pupils in grades 8 and 9 at two different schools participate in the study, and art lessons were observed during the 2016/2017 school year following the work with four art assignments where pupils produced storytelling pictures. A total of 36 lessons were observed. The empirical material consists of observation notes, sound recordings, documents and photographs from the observed lessons, four interviews with teachers, 15 interviews with pupils and 65 pictures produced by the pupils. Using Bernstein’s (2000) theories of the school as a site for reproduction of societal values and pedagogic discourse as a principle that relocates and recontextualises other discourses into school subjects, this study examines the norms and values that underpin the educational practice when working with storytelling in art education. Terms and concepts from pictorial semiotics and narratology are also used for analysing the pictures.

The analysis reveals a progressive and invisible pedagogy in the subject. Art is considered to be fun, free, and creative and is positioned as being different compared to so-called theoretical school subjects. Both teachers and pupils reproduce traditional values in the subject, for example, the importance of technical skills and that art can promote personal development and personal expression. These ideas mainly derive from a technical/artisan tradition and art-psychology. Traditional techniques and materials are emphasised, which promotes two-dimensional and handcrafted pictures, as well as a Western art canon. Due to a neoliberal discourse in schools, pupils tend to focus on concrete and measurable learning goals rather than process-oriented or communicative goals which they find more abstract. As for the teachers, the emphasis on traditional techniques, materials and slow processes can be understood as a resistance towards a perceived pressure from the outside and as a way to protect what they believe to be the core of the subject. Picture production is also seen as a prerequisite for personal development. These traditions and values favours aspects of picture production rather than aspects of storytelling. The results show that pupils can refer to a wide range of topics in their pictures. They primarily express experiences on the content level through what is said in the picture rather than how it is told. An emphasis on traditional techniques makes it difficult for pupils to express their experiences of, for example, digital media. Some pupils also have a different understanding than the teachers of what constitutes an experience. They perceive it as something concrete, an everyday event that they have personally experienced, while teachers have a more complex understanding. The teachers regard experiences from visual culture, for example, fiction, to be as valid as real-life experiences. This calls for further problematization of the term.

In conclusion, the results are discussed in relation to the structuring of pedagogic discourse at different educational levels, thus deepening our understanding of how classroom practice relates to an overarching ideology concerning education and school.

Sidan publicerades 2020-01-07 16:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-01-13 17:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Fortbildning i biologi, 28 april i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

PAX för arbetsro

Jag har funderat mycket på detta med att anpassa för eleverna i skolan. Nu senast var det en intressant diskussion på twitter om vilka extra anpassningar elever får i klassrummet och varför det kan vara problematiskt. Jag har sedan jag blev rektor svängt mycket i den frågan och numera tänker jag att det inte alls är självklart att vi ska anpassa i alla lägen. Varför inte då tänker nog många? Det ska jag förklara i det här inlägget, skriver Linnéa Lindquist, rektor Hammarkullsskolan i Göteborg.

Going online with a learning disability

Landmark College, the first institution for students with learning disabilities, is growing online courses. Here’s how they’re different.

7 edtech trends anticipated in 2020

Technology leaders in this article outline seven education-technology trends to watch in 2020 and beyond.