Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin avhandling undersökt de processer genom vilka barn blir allt mer delaktiga i historiekulturen och hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid.

Fakta
Disputation

2019-02-22

Titel (sv)

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Författare

Joel Rudnert

Handledare

Professor Per Eliasson, Malmö universitet Bim Riddersporre, Malmö universitet Professor Ulf Zander, Lunds universitet

Opponent

Docent Johan Samuelsson, Karlstads universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Joel Rudnert

Abstract in English:

The purpose of this dissertation is to investigate the processes through which children become increasingly involved in historical culture. It does this by examining how children develop thinking in historical time. Historical time is defined in the thesis using Ricoeur’s theory of three intellectual tools with which perceived and physical time is bridged. These tools are the calendar, generation and the trace. Using, among other things, Vygotsky’s theory of cultural tools, Ricoeur’s theory was operationalized, and was tested against an empirical material. The empirical material was collected from videotaped conversations with children between the ages of four and twelve, in focus groups. A total of 136 children from schools in Malmo participated. The study is concentrated on a number of historical objects such as Stone Age axes, as well as modern objects such as mobile phones. In one of the three studies, a timeline was introduced into the situation in order to examine the impact of an important cultural tool. The results show that the children became increasingly involved in the history culture by acquiring the investigated cultural tools. With the help of calendar time, the children became better at relating the historical objects to history. With the help of the concept of generation, the children had the opportunity to relate the historical objects to their own lives, but also a tool that helped them decenter in time. The children decentered in time by adopting historical perspectives for past generations, but also for future generations. Finally, the trace can be regarded as a cultural schema that the children used to tie the presence of the historical objects in the present with the contemporary context in which they were part in the past. Through the use of the three tools calendar, generation and the trace, the children became better at orienting themselves in historical time and in this way they became increasingly more competent participants in the history culture.

Sidan publicerades 2019-01-29 12:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-17 11:42 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.