Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011

Den demokratiska medborgaren får stå tillbaka för den anställningsbara när en skola för alla blivit en skola för arbetsmarknaden. Det visar Sara Carlbaum som forskat kring utvecklingen av gymnasieskolans visioner och ideal.

Fakta
Disputation

2012-06-08

Titel (sv)

Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011

Titel (eng)

Are you Employable, Dearie?: Discursive Constructions of Future Citizens in Upper Secondary School Reforms 1971-2011

Författare

Sara Carlbaum

Handledare

Universitetslektor Christine Hudson och forskarassisten Linda Rönnberg, Umeå universitet

Opponent

Docent Magnus Dahlstedt, Linköpings universitet

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Sara Carlbaum här

Abstract in English:

School is one of the most important institutions society has for fostering its future citizens. Education policy can be seen as an important arena for the discursive struggle over the meaning of education, not only what it is for, its goals and purposes, but also its deficiencies. Education policies are not mirrors of reality but include a power dimension in describing the problems to be solved. Thus, a specific question or a particular phenomenon is given a certain value and meaning. The different articulations involved in represen­tations of problems construct certain subject positions of citizenship which are not open for everyone. This makes it essential to deconstruct these gendered, racialized and classed subject positions. In the same way as in the beginning of the 1990s, the Swedish school system is currently facing changes. The most recent reform of upper secondary education, implemented in 2011, needs to be viewed in a historical perspective.

This thesis analyses discursive continuity and change with regard to representations of the problems, goals and purposes of upper secondary education during the period 1971-2011. Focus is also placed on changes and continuities in how the good future citizen is constructed and in what ways gender, class and ethnicity are produced in these constructions.

The theoretical framework is inspired and informed by discourse theory, feminist theory and theories on citizenship. Adopting this approach, I analyse government policy documents concerning upper secondary education reforms. The analysis shows not only changes, but also the importance of continuities in the dominating discourses of a school for all (1971-1989); a school for lifelong learning (1990-2005); and a school for the labour market (2006-2011). A shift from integration to differentiation is revealed in which the silencing of signifiers, such as democracy, equality and multiculturalism, lead to a risk of unequal opportunities for people to politicize their experience and situation. The previous demands for retraining and flexibility, for emancipation and lifelong learning are marginalised in favour of employability, skill supply and entrepreneurship. The constructions of good future citizens as consumers become instead constructions of citizens as products for business and growth. A male productive worker and male entrepreneur are constructed, privileging a white middle class. Neo-liberal and neo-conservative influences, reinforce the individual’s responsibility to become included in what is constructed as a desired citizenship.

Sidan publicerades 2012-05-31 20:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-29 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Målstyrning ökade egna inflytandet

När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.

Medborgarfostran i fokus

Joachim Rosenquist har undersökt skolans medborgarfostran i avhandlingen "Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society". Han menar att den präglas av ett spänningsförhållande mellan mångfald ochgemenskap.

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Skolans historiska funktion som folkfostrare

Helene Båtshake har analyserat fackpress och läseböcker mellan 1947-56, i syfte att studera skolans funktion som folkfostrare. Vilken bild av barnet och den goda medborgaren är det som framträder? Hon säger att tongivande för den här brytningstiden är att försöka styra barnet utifrån, istället för att locka fram det som finns inom dem.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.