Boosting young citizens’ deontic status: Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings

Simon Magnusson har från ett sociointeraktionellt perspektiv undersökt hur ungdomar inkluderas i beslutsfattande i medborgardialoger.

Fakta
Disputation

2022-10-07

Titel (eng)

Boosting young citizens’ deontic status: Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings

Författare

Simon Magnusson

Handledare

Professor Mats Landqvist, Södertörns högskola. Associate Professor Lina Nyroos, Södertörns högskola

Opponent

Professor Camilla Lindholm, Tampere University

Institution

Institutionen för kultur och lärande

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Simon Magnusson

Abstract in English:

This thesis explores the social organization of rights-to-decide in participatory democracy meetings where adolescents are invited. In such meetings, young citizens are given the opportunity to influence decision-makers and participate in determining future political action. Specifically, this thesis focuses on how social inclusion in decision-making is accomplished in adolescent-politician interaction as well as youth-peer interaction.

Employing a Conversation Analytic perspective, naturally occurring participatory democracy meetings are analyzed to explore how adolescents are offered possibilities to influence decisions. The data investigated consists of a popup democracy workshop and a yearlong participatory democracy project (approx. 81 h), where adolescents are invited to contribute to decision-making.

Three papers comprise the current thesis and examine 1) how adolescents are encouraged to participate in decision-making, 2) how a youth participatory role is delimited, and 3) how jointness is accomplished in decision-making. These questions are approached with a social deontic framework where human powerplay is investigated through participants’ interactional negotiations of rights to determine action. The analysis reveals that the participating adults’ pep talks and instructions offer a narrow adolescent role of influence. Inclusion therefore ultimately becomes alignment to adults’ conceptions of who the adolescents are and how they should contribute to decision-making. Furthermore, the analysis shows how adult community representatives elicit adolescents’ negative emotional experiences and transform these into deontic building blocks in the impending decision-making. Community representatives’ superior deontic rights permeate the initiatives of inclusion directed at adolescents. Regarding jointness, the analysis reveals that, in adolescent-politician interaction, jointness is not accomplished, rather asymmetries of power are re-established by participants. However, in adolescent peer interaction joint decision-making is accomplished through verbal, embodied and material resources.

By studying interactional efforts of inclusion, this thesis tackles critical aspects of the practices that facilitate and constrain political participation. The thesis extends our understanding of youth inclusion in decision-making by illuminating complex challenges inherent in the practice of inviting adolescents to participatory democracy meetings. By tackling these issues, this thesis also contributes theoretically and analytically to central notions within social deontics and research on joint decision-making and points out crucial future directions for research on inclusion and political action.

Sidan publicerades 2022-09-27 13:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-02-13 12:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

Doing Physics – Doing Gender: An Exploration of Physics Students’ Identity Constitution in the Context of Laboratory Work

Anna T Danielssons avhandling "Doing Physics - Doing Gender" utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur.

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Killar rör sig betydligt mer än tjejer på fritids och i skolan. Det visar Gisela Nybergs avhandling "Physical activity in 6-10 year old children". I underlaget har 1643 barn mellan sex och tio år fått sätta på sig en rörelsemätare.

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Educational encounters with adult students in difficult learning situations

I avhandlingen "Educational encounters" har Lisbeth Ohlsson, i vad som betecknas som svåra lärandesituationer, undersökt eventuella dolda resurser för lärande hos hos 23 sökande till vuxenutbildningen som misslyckats i ett inslusstest".

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Spelrum: om paradoxer och överenskommelser i musikhögskolelärarens praktik

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Medborgaren som pedagogiskt projekt

Det undersöker Laila Niklasson i avhandlingen "Medborgaren som pedagogiskt projekt". Studien tar både upp hur begreppet medborgare kan förstås av enskilda individer och hur det gestaltas inom den pedagogisk praktiken i folkhögskola och studieförbund.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer