Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning

Ett flertal studier inom kognitiv psykologi har påvisat att det är en god inlärningsmetod att testa sig i början vid varje ny inlärning, vilket inom vetenskapen kallas för test-effekten. Trots att flera vetenskapliga beteendestudier på test-effekten har publicerats så råder det brist på studier från verkliga klassrumsmiljöer. – Här pratar vi istället om att använda prov inledningsvis för att stärka lärandeprocessen. Prov för bedömning, och prov för inlärning, är två helt olika saker och skillnaderna kan inte nog understrykas, säger Carola Wiklund-Hörnqvist.

Fakta
Disputation

2014-12-15

Titel (eng)

Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning

Författare

Carola Wiklund-Hörnqvist

Handledare

Bert Jonsson, Lars Nyberg, Linnea Karlsson

Opponent

Jeffrey D. Karpicke, Department of Psychological Sciences, Purdue University, USA

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Carola Wiklund-Hörnqvist
Läs Skolvärldens artikel här

Abstract in English:

A primary goal of education is the acquisition of durable knowledge which challenges the use of efficient pedagogical methods of how to best facilitate learning. Research in cognitive psychology has demonstrated that repeated testing during the learning phase improves performance on later retention tests compared to restudy of material. This empirical phenomenon is called the testing effect. The testing effect has shown to be robust across different kinds of material and when compared to different pedagogical methods. Despite the extensive number of published papers on the testing effect, the majority of the studies have been conducted in the laboratory. More specific, few studies have examined the testing effect in authentic settings when using course material during the progress of a course. Further, few studies have investigated the beneficial effects with test-enhanced learning by the use of neuroimaging methods (e.g. fMRI). The aim with the thesis was to investigate the effects of test-enhanced learning in an authentic educational context and how this is related to individual differences in working memory capacity (Study I and II) as well as changes in brain activity involved in successful repeated testing and long term retention (Study III).

In study I, we examined whether repeated testing with feedback benefitted learning compared to rereading of introductory psychology key concepts in a sample of undergraduate students. The results revealed that repeated testing with feedback was superior compared to rereading both immediate after practice and at longer delays. The effect of repeated testing was beneficial for students irrespectively of WMC. In Study II, we investigated test-enhanced learning in relation to the encoding variability hypothesis for the learning of mathematics in a sample of fifth-grade children. Learning was examined in relation to both practiced and transfer tasks. No differences were found for the practiced tasks. Regarding the transfer tasks, the results gave support for the encoding variability hypothesis, but only at the immediate test. In contrast, when we followed up the durability of learning across time, the results showed that taking the same questions over and over again during the intervention resulted in better performance across time compared to variable encoding. Individual differences in WMC predicted performance on the transfer tasks, but only at the immediate test, regardless of group.

Together, the results from Study I and Study II clearly indicate that testenhanced learning is effective in authentic settings, across age-groups and also produces transfer. Integrate current findings from cognitive science, in terms of test-enhanced learning, by the use of authentic materials and assessments relevant for educational goals can be rather easily done with vi computer based tasks. The observed influence of individual differences in WMC between the studies warrant further study of its specific contribution to be able to optimize the learning procedure.

In Study III, we tested the complementary hypothesis regarding the mechanisms behind memory retrieval. Recurrent retrieval may be efficient because it induces representational consistency or, alternatively, because it induces representational variability – the altering or adding of underlying representations as a function of successful repeated retrieval. A cluster in right superior parietal cortex was identified as important for items successfully repeatedly retrieved Day 1, and also correctly remembered Day 7, compared to those successfully repeatedly retrieved Day 1 but forgotten Day 7. Representational similarity analysis in this region gave support for the theoretical explanations that emphasis semantic elaboration.

Sidan publicerades 2014-12-12 14:25 av
Sidan uppdaterades 2015-02-20 13:43 av


Relaterat

Interaktionen – lärandets moder

Ali Reza Majlesi har skrivit en avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Ängslan och oro ger höga betyg

Att vara begåvad och samvetsgrann är viktiga faktorer för höga betyg. Men även elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar en ny studie.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer