Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Emilie Moberg har med etnografiska metoder utforskat hur förskolans läroplan görs till en aktör bland andra aktörer i förskolevardagen.

Fakta
Disputation

2017-12-20

Titel (eng)

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Författare

Emilie Moberg

Handledare

Professor Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet Associate professor Francis Lee, Uppsala universitet

Opponent

Professor Cathy Burnett, Sheffield Hallam University

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Within the discipline of early childhood education research, the present study will focus on the Swedish preschool curriculum text, using a sociomaterial approach offered by Actor-network theory (ANT). The study adopts ethnographic methods, foremost participant observations in a preschool, to generate knowledge of how the curriculum text comes to act through moments in the everyday preschool work. The doctoral thesis consists of three research papers. Research paper I explores the delayed access to the field through the occurrence of a water leak. Through the focus on the value of breakdowns in ANT, the water leak becomes an empirical event where the researcher is allowed to learn about the mundane objects and practices making a preschool work, such as schedules and lists. Research paper II reports on the case of the curriculum concept of children´s interests (Moberg, 2017). Here, empirical moments are highlighted where the curriculum concept of children´s interests is defined and made to act by children and materialities. Finally, research paper III (Moberg, in press) reports on the case of an evaluation meeting where an evaluation text is to be produced. Here, the curriculum text is highlighted as vulnerable in its inability of embracing pedagogical dilemmas and ambivalence in the preschool everyday work.

Sidan publicerades 2017-12-19 08:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

Förskolechef – nu både i Stockholm och Göteborg!

Skolportens årliga konferens, 3-4 maj i Stockholm och 16-17 maj i Göteborg. Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet. Välkommen!

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Att vara lagom perfekt. Hur tjejer och killar beskriver ohälsa i relation till social positionering, kamratrelationer och skolans krav.

Jakten på social status och press att lyckas i skolan skapar stor stress bland unga. Det visar Lina Hultanen som i sin avhandling utforskat gymnasieungdomars upplevelse av psykisk ohälsa.

En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Jannete Hentati vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om lärares yrkeserfarenheter, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort.

Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Historielärobokens föreställningar: Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000?  Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Lärartillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!