Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik

Pojkar behöver manliga förebilder! Detta hör vi ofta, inte minst inom socialt ungdomsarbete. Helena Johanssons avhandling granskar och dekonstruerar föreställningen brist på manliga förebilder och blottlägger några av dess olika beståndsdelar. Varför behövs de? Vad menas med manliga ? Vad är det dessa manliga förebilder förväntas ge tonårspojkar, många med ensamma mammor?

Fakta
Disputation

2006-06-16

Titel (sv)

Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik

Titel (eng)

Lack of male role models Deconstruction of a conception and its practice

Författare

Helena Johansson

Handledare

Professor Margareta Bäck-Wiklund

Opponent

Docent Marie Sallnäs, Socialhögskolan, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för socialt arbete

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Pressmeddelande (GU)
Läs Skolportens intervju med Helena Johansson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen tar sin utgångspunkt föreställningen att tonårspojkar som lever med en ensamstående mor saknar manliga förebilder och att denna brist kan relateras till pojkens sociala problem. Syftet med avhandlingen är att analysera och dekonstruera föreställningen brist på manliga förebilder inom fältet socialt arbete. Vidare att mer specifikt studera hur denna föreställning och till den relaterade diskurser reproduceras och/eller omformas inom socialt arbete för söner till ensamma mödrar.

Social konstruktivism, en syn på kön, i det här fallet speciellt maskulinitet, som något som görs kombinerad med diskursanalys och genealogi utgör de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna för avhandlingen. Den kombinerar ett kvantitativt angreppssätt med ett kvalitativt och använder sig av tre empiriska material för att uppfylla syftet. Det första är intervjuer med 11 informanter som arbetar direkt med tonårspojkar inom öppen behandling. Det andra är en enkätstudie riktad till nyckelpersoner inom socialtjänsten innehållande frågor både om antalet utredningar, könsskillnader, beviljade insatser etc. och positioner som intas i förhållande till påståenden om ensamma mödrar, deras söner och betydelsen (eller ej) av manliga förebilder. 52 av 98 utvalda socialarbetare besvarade enkäten. Det tredje materialet är en analys av texter publicerade i Socionomen

, den mest inflytelserika tidskriften för socialarbetare i Sverige. De 217 texter som analyseras spänner över en period av 42 år (1958-2000).

Avhandlingen finner att föreställningen

brist på manliga förebilder är stark bland socialarbetare både när tonårspojkar utreds och insatser genomförs. Förställningen förstås som nära förbunden med ett antal diskurser som i sin tur samverkar med den sociala praktiken. Inom en jämställdhetsdiskurs med en stark politisk retorik kan två olika könsdiskurser urskiljas: både kön som skillnad och kön som lika.

Denna ambivalens reser frågor rörande mäns roll på kvinnodominerade arbetsplatser och som förebilder. Förväntas de vara modeller för en stereotyp och traditionell manlighetskonstruktion eller modeller för könsöverskridande?

Maskulinitetskonstruktionerna är flerfaldiga och komplexa. En

kroppens man konstrueras av komponenter som mod, disciplin, fysisk aktivitet och en trimmad kropp. En huvudets man konstrueras också: nu bestående av verbalitet, känslighet och omsorg. När det gäller faderskonstruktionerna kan två diskurser identifieras: faderskap definierat som biologiskt släktskap respektive barnorienterad närvaro och omsorg. Konstruktionen av den ensamma mamman uppvisar liknande komplexitet och ambivalenser. Hon är både stark och kapabel och på samma gång moraliskt ifrågasatt och tyngd under en dominerande moderskapsdiskurs som i sin tur influeras av psykoanalytiskt tänkande. Hon betraktas som bristfällig

i förhållande till sonen. Mödrar och fäder bedöms vidare som föräldrar enligt olika måttstockar. Fadern ses ofta som god nog i kraft av sitt biologiska faderskap medan modern bedöms hårdare.

De diskurser som presenteras är sammanbundna med en diskurs där samhället ses som

faderlöst och där barndomen domineras av kvinnor. En rädsla för den vilda tonårspojken kan urskiljas som i sin tur leder till krav på disciplin och en traditionell maskulinitet inom praktiskt socialt arbete. Men alternativ kan också skönjas och ambivalenser, konkurrens och rörelser

mellan olika diskurser öppnar ett dynamiskt fält. Avhandlingen analyserar dessa rörelser, olika positioner och konkurrens, både inom och mellan olika diskurser men också i den sociala praktiken.

Sidan publicerades 2006-06-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 15:32 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser