2009-05-25 00:00  4770 Dela:

Buffra stress i riktning mot välbefinnande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor

Fakta
Disputation

2009-06-04

Titel (sv)

Buffra stress i riktning mot välbefinnande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor

Titel (eng)

Buffering stress towards well-being. Interventive and explorative studies with focus on adolescent girls.

Författare

Katarina Haraldsson

Handledare

Professor Bertil Marklund, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Opponent

Professor Terese Bondas, Högskolan i Borås

Institution

Institutionen för medicin

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Katarina Haraldsson
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Bakgrund: Stress är idag ett omfattande samhällsproblem. Kvinnor har mer stressrelaterad ohälsa än män och en ökning ses framför allt hos unga flickor. Det övergripande syftet var därför att utvärdera och utforska vad som buffrar stress i vardagen i riktning mot väl-befinnande med fokus på unga flickor.

Artikel I: Syfte: Att jämföra och utvärdera det självrapporterade hälsotillståndet hos kvinnor efter att de deltagit i ett stresshanteringsprogram. Design: Pilotstudie. Intervention med modifierad crossover design. Metod: Fyrtio kvinnor uppdelade i två grupper deltog i ett interventionsprogram innehållande diskussioner om stress samt mental träning och massage. Ett frågeformulär fylldes i före och efter interventionen och efter ytterligare 8 veckor. Resultat: Efter interventionen visade båda grupperna färre allmänna symtom, minskad stress samt en förbättrad KASAM. Slutsats: Resultaten indikerar att kombinationen av mental träning och massage i ett stresshanteringsprogram har positiv påverkan på hälsotillståndet hos deltagande kvinnor.

Artikel II: Syfte: Att utvärdera ett skolbaserat hälsopromotivt program för ungdomar med fokus på välbefinnande relaterat till stress. Design: Interventionsstudie och utvärderande studie med för- och eftertest. Metod: Ett hälsofrämjande program bestående av mental träning och massage genomfördes under ett läsår i en skola (n=153) för att stärka och vidmakthålla välbefinnandet. I en annan skola genomfördes ingen intervention (n=287). Ett frågeformulär arbetades fram och testades vilket resulterade i 23 frågor (Cronbach´s alpha 0,86). Resultat: I interventionsskolan vidmakthöll både pojkar och flickor ett mycket gott eller gott välbefinnande relaterat till stress inom fler områden än i kontrollskolan. Slutsats: Massage och mental träning för ungdomar bidrog till att vidmakthålla deras välbefinnande relaterat till stress under ett läsår.

Artikel III: Syfte: Att generera en teoretisk modell om underliggande sociala processer som utlöser stress i vardagen hos unga flickor. Design: Utforskande. Metod: Fjorton 17-åriga flickor djupintervjuades om sina erfarenheter av stress hemma, i skolan och under fritiden. Data analyserades enligt grounded theory. Resultat: Stress utlöstes i interaktionen mellan ansvar och bemötande. Olika känslomässiga reaktioner på stress utlöstes beroende på om flickorna tog ett frivilligt eller tvingande ansvar i interaktion med ett bemötande känne-tecknat av närhet eller distans. Slutsats: Modellen beskriver och förklarar en komplex bild av de underliggande sociala processerna som utlöser stress i vardagen hos 17-åriga flickor.

Artikel IV: Syfte: Att belysa tonårsflickors erfarenheter och reflektioner om vad som gör dem mindre stressade i vardagen. Design: Utforskande. Metod: Djupintervjuer genomfördes med femton 17-åriga flickor. Data analyserades enligt Kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom med det latenta innehållet Tillgång till kraftkällor . Slutsats: Resultatet visar olika typer av kraftkällor som var för sig och tillsammans hjälper 17-åriga gymnasieflickor att buffra stress i vardagen.

Implikationer: Ur ett folkhälsoperspektiv kan resultaten utgöra underlag för såväl praktisk tillämpning som i framtida studier för att buffra stress i riktning mot välbefinnande med fokus på unga flickor.

Sidan publicerades 2009-05-25 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:40 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)