2009-05-25 00:00  4054 Dela:

Building an ethical learning community in schools

Fakta
Disputation

2009-06-05

Titel (sv)

Att skapa en etisk lärandemiljö i skolan

Titel (eng)

Building an ethical learning community in schools

Författare

Ulrika Bergmark

Handledare

Professor Eva Alerby och Universitetslektor Kerstin Öhrling, Luleå Tekniska universitet

Opponent

Professor Tom Tiller, Tromsö universitet, Norge

Institution

Lärande

Lärosäte

LTU – Luleå Tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ulrika Bergmark
Läs pressmeddelande
Läs mer om Ulrika Bergmark

Svenskt abstrakt:

Studierna i denna avhandling har genomförts i en 7-9 skola i enkommun norra Sverige. Det övergripande syftet var att undersökaskolan som etisk praktik. Specifika syften var att synliggöra, skapaförståelse för och diskutera:
* lärares och elevers levda erfarenheter av etiska situationer i skolan(Delstudie I och II)
* lärares och elevers gemensamma arbete med att förbättra kvaliteteni lärandet med hjälp av ett etiskt förhållningssätt (Delstudie III, IVoch V)
* lärares och elevers gemensamma arbete med att skapa ettuppskattande och positivt klimat i skolan (Delstudie III och V).Skolan som studierna genomfördes i har deltagit i ettskolutvecklingsprojekt, Värdefullt, sedan 2006. Grundtanken har varitatt kvaliteten i lärandet förbättras genom att ett etiskt förhållningssättpraktiseras. Detta involverar både den psykosociala och fysiska miljön iskolan.
Forskningen är inspirerad av livsvärldsfenomenologi, vilkenrepresenterar en strömning inom den fenomenologiska rörelsen somhärstammar från Edmund Husserls filosofi och är vidareutvecklad avbland andra Emanuel Lévinas, Maurice Merleau-Ponty och Max vanManen.
I avhandlingsstudien har totalt 45 lärare och 45 elever deltagit. Föratt fånga människors erfarenheter har följande metoder används:skriven reflektion, intervju, deltagande observation, samtfotodokumentation. Genom empiriska resultat underforskningsprocessens gång inspirerades studien också av deltagande och uppskattande aktionsforskning (PAAR: participatory and appreciativeaction research). PAAR har sina rötter i deltagande aktionsforskning,där individers och gruppers inflytande i frågor som rör dem betonas.Den nya komponenten i PAAR är uppskattning, vilket handlar om attarbeta tillsammans, dela goda erfarenheter och värdesätta varandrasförmågor.

Avhandlingen består av fem delstudier som har publicerats iinternationella pedagogiska tidskrifter. Nedan följer en presentation avrespektive studie.

I: Omsorgsetik dilemma eller utmaning i undervisning?
Syftet med denna studie var att undersöka etiska händelser som lärarevarit med om. Analysen resulterade i tre teman: relationer till denAndre, värdekonflikter och etisk mognad. I det första temat uttrycktelärare att möten och relationer mellan människor är basen förundervisning. De uppmärksammar både positiva och negativa händelserav ansvar, empati, stöd och förtroende. I det andra temat beskriverlärarna tre steg i konflikter: orsak, innehåll och lösning. Det tredjetemat handlar om professionalitet, flexibilitet, medvetenhet omhandlingar, samt förmåga att lyssna på eleverna.Den fördjupade förståelsen av resultaten visar att lärarna villpraktisera omsorgsetik. Lärarna betonar betydelsen av att bekräftaelever och anpassa undervisning efter deras behov, vilket ibland kanvara en krävande uppgift när lärare är ansvariga för stora klasser ochelever i behov av stöd. Frågan är då om omsorgsetik kan ses som ettdilemma eller som en utmaning för utveckling i skolan.

II: Utveckling av en etisk skola genom uppskattning avpraktiken? Elevers levda erfarenheter av etiska händelser iskolan
Syftet med denna studie var att undersöka etiska händelser som elevervarit med om. De fick samma uppgift som lärarna i delstudie I.Analysen resulterade i två teman: respons i tal och handling ochmaktrelationer. Det första temat handlar om positiva och negativaerfarenheter av empati, sanning, rättvisa och att bli sedd. Elevernabeskriver kopplingar mellan bemötande från andra människor ochkvaliteten i lärandet. Det andra temat speglar olika maktrelationer iskolan, till exempel elevinflytande, lärarmakt och grupptryck.Den fördjupade förståelsen av resultaten är att hälsosammarelationer som kännetecknas av empati, omsorg, uppskattning ochöppen kommunikation är viktiga för eleverna. De menade att dessarelationer förbättrade deras förmåga att lära. De uttryckte även månganegativa etiska händelser, vilket väckte frågor. Är det så att positivahändelser i skolan inte blir ihågkomna eller finns de inte? Praktiskaimplikationer av denna studie är: hur kan skolan fokusera på positivaoch hälsosamma erfarenheter som en grund för lärande och utveckling?

III: Reflekterande och uppskattande handlingar som stödjerskapandet av etiska platser och rum
Syftet med denna studie var att synliggöra, förstå och analyseralärandeprocesser i en workshop med lärare som behandlade etiskafrågor. Temat för denna dag var Hur vet vi att barn och lärarevärdesätts i förskola och skola? . Resultaten visade att lärare praktiserarolika sätt för att uttrycka värdet hos sina elever. De betonadebetydelsen av att skapa och bibehålla god kontakt med eleverna ochderas föräldrar, samt vikten av att uppskatta och uppmärksamma varjeelev. Resultaten visade också hur lärare lägger märke till att devärdesätts av sin omgivning: genom positiv respons från kollegor ochbarn, samarbete och när de bekräftas och uppmuntras som individer.Lärarna uttryckte att processer att skapa en etisk skola går långsamt ochatt det handlar om att ta ett steg i taget. Reflektion, både individuelltoch i grupp, är för dem ett sätt att påskynda en positiv förändring.Den fördjupade förståelsen av studien är att lärarnas lärandehandlade om vikten av deltagande, uppskattning och egenmakt(empowerment), betydelsefulla komponenter i participatory andappreciative action research, PAAR, (deltagande och uppskattandeaktionsforskning).

IV: Etiskt lärande genom möten med andra
Syftet med denna studie var att synliggöra, förstå och analysera eleversoch lärares lärande i möten med olika personer. Människor med olikalivserfarenheter bjöds in till skolan för att dela med sig av sinalivsberättelser. Analysen resulterade i ett huvudtema: lära av varandra,med två underteman: lärande av olika sorters kunskap, värderingar ochförmågor genom hela kroppen och uppskattning av varandra och det vigör tillsammans.
Den fördjupade förståelsen av resultatet är att det arbete somläraren och eleverna gör, handlar om etiskt lärande. Deltagarna harbåde lärt sig nya kunskaper och utvecklat lärande kring värderingar ochbemötande. När en lärandeprocess på att medvetet sättuppmärksammar ett etiskt förhållningssätt till världen kan det benämnasetiskt lärande.

V: Jag vill att människor tror på mig, lyssnar när jag sägernågot och kommer ihåg mig . Hur elever vill bli bemötta
Syftet med denna studie var att synliggöra och analysera elevers rösterom hur de vill och hur de inte vill bli behandlade av andra människor.Analysen resulterade i fyra teman: strävan efter gemenskap, att bliaccepterad för den man är, sökande efter ärlighet och sanning, samt attbli uppmärksammad, bekräftad och uppmuntrad.Den fördjupade förståelsen av resultatet är att eleverna vill blirespekterade och respektera andra. De tog upp både positiva ochnegativa aspekter av respekt att bli behandlad med respekt, menockså det motsatta: att bli behandlad på ett respektlöst sätt. Resultatenav studien pekar på att reellt inflytande och uppskattning är nödvändigtför positiv utveckling och förbättring av skolan.

Vid analysen av resultaten från alla fem delstudier har jag funnit treområden som spänner över hela resultatet. Lärares och eleverserfarenheter av skolan som etisk praktik visar betydelsen av: att strävaefter etisk medvetenhet, att skapa etiska relationer, samt att uppmuntra tilletiska handlingar. Resultaten i denna studie pekar på att läroplanens mål att ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra skolans alla aktiviteter,handlar om att skapa och bibehålla en etisk lärandemiljö. Studienuppmuntrar till utveckling av en etisk lärandemiljö i förskolor,grundskolor, gymnasier och andra undervisningsområden, somlärarutbildning och högre utbildning i allmänhet. Forskning, utbildningoch utveckling är en gemensam process med ömsesidigt lärande. Dethandlar om att se varandras kompetenser och styrkor, för att arbeta fören bättre skola och framtid där alla parter har möjlighet att påverka ochvara de människor de kan tänkas vara, med andra ord: att omsättavisionen om en etisk lärandemiljö i verkligheten.

Sidan publicerades 2009-05-25 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 11:29 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.