Buller i förskolan – Hälsa och åtgärder

Fredrik Sjödin har i sin avhandling studerat ljudmiljön på 17 förskolor. Hans forskning visar att personalen på förskolor har mer av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt.

Fakta
Disputation

2012-12-12

Titel (sv)

Buller i förskolan – Hälsa och åtgärder

Titel (eng)

Noise in the preschool – Health and preventive measures

Författare

Fredrik Sjödin

Handledare

Ulf Landström, Högskolan i Gävle,professor Anders Kjellberg, Högskolan i Gävle, professor Anders Knutsson, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Mats Nilsson, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Fredrik Sjödin här

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen baseras på ett samarbete med förskoleverksamheten inom Umeå kommun och har innefattat medverkan från 101 pedagoger i delstudie 1 och 24 pedagoger i en delstudie 2. Studie 1 som redovisas i tre delarbeten, I, II och III, har innefattat personburna och stationära bullermätningar i lekhallar och i matsalar. Påverkan på upplevelser samt hälsoeffekter av ljudmiljön har analyserats via frågeformulär och analyser av kortisol. Kontroll av hörselstatus har genomförts via audiometrisk screening. Studie 1 innefattar analys av bullrets effekter på såväl hörselrelaterad (Delarbete I) som stressrelaterad ohälsa (Delarbete II). Olika typer av åtgärder för att förbättra ljudmiljön och minska den bullerrelaterade ohälsan redovisas i delarbete III. Delarbete IV fokuserar på hur samverkan mellan buller och arbetsorganisation kan påverka den stressrelaterade ohälsan. Genomförda analyser av buller visar på förhållandevis likvärdiga bullerexponeringsnivåer förskolor och avdelningar emellan. Skillnaderna i exponeringsnivåer veckodagar emellan var små, skillnader mellan individer var däremot stora. Påtagliga skillnader i exponeringsnivåer förelåg som väntat under arbetsdagen. I synnerhet den personburna bulleranalysen pekade på en bullerexponering med påtagliga inslag av variation och transienter i exponeringen. Ljudmiljön karaktäriserades av medverkande pedagoger som den enskilt mest besvärande arbetsmiljöfaktorn. Barnens röster och ljud från deras aktiviteter klassificerades som de mest besvärande bullerkällorna. Personalen uppvisade sämre hörtrösklar för samtliga testade frekvenser jämfört med svensk ej bullerexponerad referenspopulation. De försämrade hörtrösklarna var relativt låga och föranledde inte i något fall remittering till hörselklinik. Prevalensen för tinnitus var 31 %, vilket motsvarar en överfrekvens på 15-20 %, jämfört med svenskt normalvärde. Ljudtrötthet efter arbetsdagens slut utgjorde ett uttalat symptom bland pedagogerna liksom försämrad sömnkvalitet och förhöjd sömnighet vid uppvaknande. Analyser av arbetsbelastning baserat på skattning och kortisolmätningar, indikerade höga energiuttag under arbete och inslag av utpräglad stress, och i flera fall utbrändhet. Signifikanta samband mellan upplevd dålig ljudmiljö, maskering av tal, försämrade förutsättningar för det pedagogiska arbetet och därmed ökad ohälsa kunde påvisas. Ljudmiljön, såväl nivåer som fluktuationer påverkades på ett uttalat sätt av antalet barn på avdelningen. Detta utgjorde också den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra såväl ljudmiljön som den till ljudmiljön relaterade hälsan. Akustiska åtgärder visade sig genomgående mer framgångsrika för att förbättra ljudklimatet än organisatoriska åtgärder.

Sidan publicerades 2012-12-05 22:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-01-29 14:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare har sämsta arbetsmiljön

Lärare är en av de yrkesgrupper som har den sämsta arbetsmiljön. Gymnasielärare drabbas mest av sömnsvårigheter. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Nästan alla förskolor i rapport får krav på arbetsmiljön

162 av 177 inspekterade förskolor måste förbättras. Det framkommer i en ny rapport där Arbetsmiljöverket ställer krav på arbetsmiljön på förskolor.

Identification of young people at risk of sexual ill health: implementing a new tool in youth clinics

Sofia Hammarström vill med sin forskning utveckla kunskap om hur svenska ungdomsmottagningar kan arbeta mer systematiskt för att identifiera unga som riskerar sexuell ohälsa eller har negativa sexuella erfarenheter.

Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with ADHD

Barn med ADHD har ofta svårt att tillägna sig lika mycket skolkunskap som jämnåriga. Även om de tidigare legat genomsnittligt gällande den verbala begåvningen, kanske de inte följer den förväntade utvecklingen, visar Pia Tallbergs forskning.

Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum

Var, när, och hur kom programmering in på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen för svenska grundskolan? Det är huvudfrågan som Anthemis Raptopoulou utforskar i sin avhandling.

Barn i rörelse: Om förutsättningar för utveckling i alternativa (?) idrottsaktiviteter

Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete

Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

New Public Professional Organisationalism Towards new professional, managerial and cliental roles as exemplified in Swedish schools

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Longing to belong: deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Barn och unga som är döva eller har en hörselnedsättning som går i specialskola upplever att de fler vänner och är mer socialt inkluderade jämfört med de som går i en integrerad skola. Det visar Sylvia Olsson i sin forskning.

Seeing the parts, understanding the whole – A technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions

Anne-Marie Cederqvist har från ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer  och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Hantera frihet och ansvar – om unga personers liv, hälsa och behov av stöd

Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är efterlängtad av unga personer. Men att hantera frihet och ansvaret som följer kan ibland kännas svårt och upplevas tungt, visar Lillemor Östmans forskning om ungas hälsa.

Observational learning for narrative writing in elementary school. Text quality and self-efficacy in students with normal hearing and students with hearing loss.

Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.