Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Fakta
Disputation

2021-06-11

Titel (eng)

Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Författare

Anton Dahlberg

Handledare

Professor Anna Sarkadi, Uppsala universitet Raziye Salari, Uppsala universitet Professor Ata Ghaderi, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Ulf Axberg, VID Specialized University, Oslo

Institution

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Emotional and behavioural problems (EBP) are among the most common mental health problems in preschool children. EBP are also associated with poor parent mental health. Untreated, EBP can persist or worsen over time. In order to capture and address preschool children’s EBP, we need scientifically valid instruments that can access the perspectives of informants from different contexts of the child. We also need cut-off values for questionnaires assessing EBP that are representative of the population. Parenting support is a recommended intervention for addressing EBP in preschool children. Most parenting support programmes have a solid evidence-base and show positive effects on child EBP and parent wellbeing. However, we need a better understanding of the children’s emotional and relational experiences, especially in relation to their parents. Further, although the implementation of evidence-based interventions is a complex matter with substantial impact on intervention success, few studies assess the implementation process of parenting programmes.

The studies constituting this thesis focused on preschool children. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was assessed for capturing EBP. Study I assessed the construct validity of the SDQ and its five subscales, when rated by fathers and preschool teachers. Confirmatory factor analysis was applied to evaluate construct validity. Results indicated that the SDQ can be used as an instrument to measure EBP in preschool children, rated by parents and preschool teachers. In study II, we established Swedish norms for the SDQ for preschool children. Results suggested lower SDQ cut-offs for Swedish preschool children compared with other countries, and higher cut-offs for boys compared with girls. In study III, preschool children whose parents participated in a parenting programme were interviewed regarding their emotional and relational experiences at home. Data were analysed using qualitative content analysis. The children provided accounts of negative and positive interactions with their parents, elaborately describing a coercive cycle with escalating conflicts and lack of problem resolution. In study IV, the implementation of the parenting programme Triple P in a preschool setting was assessed using the RE-AIM framework. Results indicated a successful implementation that relied on customisation of the programme; assessment of the process from parent, staff, and organisation levels; interdisciplinary collaboration; and continuous work on securing maintenance over time.

This thesis provides pieces to a complex puzzle of understanding and addressing child mental health problems, particularly EBP. Assessing EBP from different perspectives and promoting children’s voices are essential, as well as actively working with the implementation of evidence-based programmes.

Sidan publicerades 2021-06-16 09:13 av Susanne Sawander


Relaterat

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Välj att delta på plats i Stockholm, eller ta del av samma program online.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Förskolans formande: Statlig reglering 1944

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie

Syftet med Eva Siljehags avhandling "Igenkännande och motkraft" har varit att beskriva, förklara och förstå betydelsen av förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken.

Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap

I avhandlingen "Barns kamratrelationer i förskolan" har Fanny Jonsdottir kartlagt 35 barns sociala relationer med fokus på kamrat och vänskapsrelationer, samt tittat på hur pedagogerna uppfattar barnens sociala egenskaper och färdigheter.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser