Carving out collective spaces: Exploring the complexities of gender and everyday stressors within rural youth leisure

Anne Gotfredsen vill med sin avhandling bidra till en bättre förståelse för ungdomars fritid och hur man bygger hållbara och inkluderande fritidsplatser ur ett genus- och landsbygdsperspektiv.

Fakta
Disputation

2021-06-04

Titel (eng)

Carving out collective spaces: Exploring the complexities of gender and everyday stressors within rural youth leisure

Författare

Anne Gotfredsen

Handledare

Evelina Landstedt, Umeå universitet Professor Isabel Goicolea, Umeå universitet

Opponent

Socent Sanna Aaltonen, University of Eastern Finland Kuopio Campus

Institution

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Bakgrund: Orsakerna till att unga rapporterar allt sämre psykisk hälsa och vilka åtgärder som kan vända detta diskuteras på både global och nationell nivå. I Sverige visar undersökningar att fler unga rapporterar att de känner sig stressade, i synnerhet tjejer. Tjejer rapporterar också högre grad av ångest och fler psykosomatiska besvär relaterade till stress och prestationskrav än killar. Stressfaktorer relaterade till skola, framtida möjligheter på bostads – och arbetsmarknaden och sociala relationer utgör viktiga faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa, vilka kan resultera i stress och prestationskrav. Jag ser ett behov av att minska den rådande individualiseringen av psykisk ohälsa bland unga, och istället främja miljöer och mötesplatser för kollektivt stöd och möjlighet till förändring. Ungdomars fritidsarenor kan vara en sådan kollektiv plats där unga tillsammans kan hantera de stressfaktorer som de upplever i sin vardag och utveckla kollektiva strategier för att möta dessa. Utöver studier om fritid kopplat till ungas beteendeförändringar på individnivå har ungdomars fritid varit en förbisedd arena inom folkhälsan och i relation till ungdomars psykiska hälsa och stress. Ungas fritid är en komplex arena som i större utsträckning behöver undersökas i relation till psykisk hälsa bland unga, särskilt i förhållande till genus och ungdomars egna platsskapande inom ramen för sin fritid. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur platser för ungas fritid kan utgöra en social faktor för ungdomars psykiska hälsa och vilka erfarenheter och strategier som ungdomar och vuxna ledare utvecklar inom fritidsverksamheter för att hantera och svara mot de dagliga stressfaktorer som unga människor upplever.

Metod: Ungas och vuxna ledares tankar och erfarenheter om behov och strategier för att hantera stress i vardagen är viktiga kunskapskällor. Avhandlingen bygger på två delstudier. Delstudie I är baserad på material från åtta intervjuer med vuxna ledare inom fritidsverksamhet för ungdomar (artikel 1). Delstudie II (artikel 2 och 3) bygger på en etnografisk fallstudie med 16 tjejer (ålder 14-21) från två idrottsföreningar i två olika landsbygdskommuner i norra Sverige. För denna delstudie samlade jag in material genom att göra deltagande observationer och fokusgrupper med hjälp av foto-elicitering. I den första och andra artikeln genomfördes analysen med hjälp av tematisk analys. Den tredje artikeln bygger på diskursanalys (discursive psychology) med särskilt fokus på olikatolkningsrepertoarer.

Resultat: De vuxna ledarnas och tjejernas erfarenheter visar hur höga krav i förhållande till skolprestationer, tidsplanering och könade normer utgjorde stressfaktorer som påverkade ungas psykiska hälsa, men även krav och 6 förväntningar kopplade till ungas fritidsengagemang. Den andra delen av studien visar hur tjejerna och ledarna utvecklade och förhandlade fram strategier för att kunna hantera de dagliga stressfaktorer som unga upplever. Dessa strategier skapades genom dagliga rutiner och sociala praktiker inom fritidsverksamheterna, till exempel genom att dela erfarenheter av stress och ansvar med varandra. Gemenskap och tillit var centralt i dessa processer. Denna gemenskap beskrevs dock också som sårbar eftersom den kunde vara kopplad till tjejernas prestationer på fritiden, exempelvis i form idrottsresultat. Den tredje delen av studien tar sin utgångspunkt i den diskursiva konstruktionen av plats och rum i rurala områden, särskilt i relation till fritid, kön, stress och psykisk hälsa. Ett av de viktigaste resultaten var komplexiteten i tjejernas platsskapande och konstruktioner av fritid som en plats för välbefinnande. Paradoxalt nog utgjorde tjejernas fritidsengagemang både en viktig social plats för att dela individuella erfarenheter av psykisk ohälsa och stress, men var samtidigt också en källa till ökad stress och prestationskrav. Platsskapandet krävde mycket av tjejerna i form av tid, resurser, prestationer, ansvar, engagemang och känslor, vilket också gjorde att de kände sig ännu mer stressade och pressade. För att deras fritid skulle upplevas som positiv behövde den även konstrueras utifrån diskurser om respektabilitet och personlig utveckling. Detta illustrerar hur det prekära i ungas utbildning- och arbetsmarknad också återfinns i hur unga förstår och upplever sin fritid. Fritiden är nu något som bör vara produktivt och självutvecklande. Tjejerna var alltså konstant involverade i ett platsskapande, inte bara i relation till könade normer kring framgångsrik femininitet utan också i relation till ungdomars fritid på landsbygden och föreningslivets överlevnad.

Slutsatser och implikationer: Denna studie bidrar till en bättre förståelse för ungdomars fritid och hur man bygger hållbara och inkluderande fritidsplatser ur ett genus- och landsbygdsperspektiv. Platser för fritid och delaktighet i civilsamhället uppfattas som viktiga sociala faktorer för ungdomars psykiska hälsa. Föreningar och andra platser för ungas fritid kan utgöra platser där kollektiva strategier för att hantera dagliga stressfaktorer kan utvecklas. Samtidigt är ungas fritid och föreningsengagemang krävande och bidrar till att reproducera könade normer kring respektabilitet och ansvarstagande. Fritid utgör en prekär arena där tjejer återigen ska ta ansvar, vara framgångsrika och duktiga, både i förhållande till en ambitiös femininitet men också i relation till landsbygden och i solidaritet med det rurala samhället och föreningslivet.

Sidan publicerades 2021-05-18 15:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Ny digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.