« C’est ça, en fait. » Développer l’idiomaticité dans une L2 pendant un séjour linguistique: Trois études sur le rôle des différences individuelles

Klara Arvidsson har undersökt vilka faktorer som främjar utvecklingen av idiomatik i franska som andraspråk i den inlärningskontext som kallas study abroad, hos inlärare med svenska som förstaspråk

Fakta
Disputation

2019-12-06

Titel (eng)

« C’est ça, en fait. » Développer l’idiomaticité dans une L2 pendant un séjour linguistique: Trois études sur le rôle des différences individuelles

Författare

Klara Arvidsson

Handledare

Docent Fanny Forsberg Lundell, Stockholms universitet Professor Jean-MarcDewaele, University of London

Opponent

Professor Vera Regan, University College Dublin

Institution

Romanska och klassiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This thesis deals with the development of idiomaticity in French as a second language (L2). Idiomaticity in this context refers to knowledge and use of multiword expressions (MWEs), such as for example c’est ça and en fait. Developing idiomaticity is an important yet challenging aspect of L2 learning, and requires substantial exposure to the target language (TL). This makes the study abroad learning context ideal. However, research shows that learners vary considerably with respect to their linguistic development during their stay abroad. The aim of this thesis is to investigate what factors promote the development of idiomaticity in L2 French during a semester abroad. The thesis comprises three studies which are informed by usage-based approaches to language learning and individual difference research, and which include a total of 43 participants. Study I quantitatively investigates the role of quantity of TL contact for the learning of MWEs used in informal conversations. The results show that quantity of TL contact during the stay abroad did not predict the development of MWE knowledge. Study II qualitatively explores what kind of TL contact and what psychological orientation (a constellation of psychological factors) might promote MWE learning by focusing on contrasting cases of learners from Study I. The findings suggest that a relatively varied contact with the TL in combination with a favorable psychological orientation promoted MWE learning, including a self-reported tendency to notice language forms, a strong L2 motivation, a sense of self-efficacy and self-regulatory capabilities. Study III explores the role of social networks for the development of idiomaticity in spoken L2 French. It is found that the learner’s repertoire of MWEs was promoted by a social network including several relationships sustained in the TL. Overall, the findings suggest that a relatively varied TL contact in combination with a favorable psychological orientation and/or a social network including TL speakers promote the development of L2 idiomaticity during the semester abroad. In other words, mere exposure to the TL does not seem to be enough to develop idiomaticity. This thesis contributes to SA research on L2 learning and can hopefully be of use to future SA participants who want to develop their knowledge and use of MWEs which are key to successful communication in an L2.

Sidan publicerades 2020-03-02 11:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

OBS! Nya datum: 8-9 sept. Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.

Att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande, konstaterar Bengt Selghed i sin avhandling "Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen."

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics

Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

I avhandlingen "Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner" undersöker Jon Nyhlén hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna.

Demokratiska värden i förskolebarns vardag

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Jag hoppas min forskning kan slå hål på myten att barn inte förstår naturkunskap, säger Anna Vikström, författare till avhandlingen "Ett frö för lärande  en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi."

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser

Stefan Lund visar i sin avhandling att gymnasieutbildningens konstanta reformer har lett till en mer anpassningsbar utbildning: eleverna har mer valfrihet och skolan kan lättare skapa lokala utbildningsprogram. Men valfriheten passar inte alla elever.

Undervisningssätt, lärande och socialisation: Analyser av lärares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO-undervisning

Vilken betydelse har lärare för elevers meningsskapande, både vadgäller lärande och socialisation, i naturorienterande undervisningspraktiker? Det undersöker Eva Lundqvist i avhandlingen "Undervisningssätt, lärande och socialisation".

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?