Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning and substance use

Johan Melander Hagborg har undersökt hur ungdomar som utsatts för misshandel och övergrepp påverkas vad gäller skolgång, psykisk hälsa samt drog- och alkoholanvändning.

Fakta
Disputation

2020-01-17

Titel (eng)

Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning and substance use

Författare

Johan Melander Hagborg

Opponent

Professor Dag Nordanger, Fakulteten för hälsovetenskap, Oslo Met

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Johan Melander Hagborg

Abstract in English:

The main aim of this doctoral thesis was to investigate how experiences of childhood maltreatment affected three developmentally salient areas of functioning in adolescent development. Participants were recruited through the Swedish multidisciplinary program Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Study I explored the relationship between self-reported emotional maltreatment (i.e., emotional neglect and emotional abuse), mental health, and mental well-being among 1134 girls and boys (mean age 12.7 years, SD 0.6). Emotional maltreatment had significant negative effects on mental health and mental well-being in both girls and boys. There were also significant effects of the interaction between gender and level of emotional maltreatment on mental health: girls reported decreased mental health and mental well-being at lower levels of emotional maltreatment than did boys; furthermore, girls reported more mental health problems in response to emotional maltreatment than did boys. The aim of Study II was to examine the relationship between child maltreatment and school absenteeism among adolescents (n = 1316; mean age 14.3 years, SD 0.6), focusing on the prevalence of self-reported child maltreatment among non-absentees and absentees. Furthermore, differences between maltreated and non-maltreated absentees in mental health, perceived school environment, and peer victimization in school were analyzed. About 25% of absentees reported one subtype of maltreatment (16% of the total sample) and a mean of 22% of absentees reported two or more subtypes of maltreatment (11% of the total sample). Maltreated absentees reported more mental health problems, personal harassment, and negative relationships with their teachers than did non-maltreated absentees. Study III investigated the longitudinal relationship (at three time points) between being subjected to no maltreatment, one type of maltreatment, and multiple types of maltreatment, and experiencing substance-use–related negative consequences (SURNCs) in adolescence (n = 406; mean ages at the three time points were 13.5, 14.4, and 14.9 years). SURNCs are the proximal consequences of substance use consumption, consequences such as getting into fights with friends or family, stealing, neglecting responsibilities, and being unable to cut down on substance use. Estimates from zero-inflated Poisson growth curve models revealed that experiencing multiple types of maltreatment before the age of 12 years was associated with increased frequency of SURNCs during the transition from early to mid-adolescence. This association was partly mediated by alcohol and illicit substance use frequency. Results of the three studies included in this thesis indicate that child maltreatment is associated with negative outcomes concerning three developmentally salient domains of functioning in adolescence: mental health, academic functioning (i.e., school absenteeism), and substance use. Further research should address gender differences in the consequences of maltreatment and factors that mediate and moderate the relationship between child maltreatment and mental health, school absenteeism, and substance use. In addition, it is important to evaluate trauma-informed preventive interventions that can be implemented within regular mental healthcare, schools, and substance use treatment centers.

Sidan publicerades 2020-01-07 15:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-15 11:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education

Syftet med Lovisa Bergdahls avhandling Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education, är att omförhandla relationen mellan utbildning, demokrati och religion.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.

Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

I en skola där ansvaret mer och mer läggs över på eleverna blir disciplineringstekniker centrala. Gunilla Granath har i avhandlingen "Milda makter" studerat loggböcker och utvecklingssamtal som pedagogiska verktyg.

Teachers, family and friends: Essays in economics of education

Krister Sund har i sin avhandling "Teachers, Family and Friends" bland annat studerat relationen mellan skolresultat och familjebakgrund, men även om könsskillnader i förhållande till skolprestationer kan förklaras med att läraryrket är kvinnodominerat.

Att lära sig hälsa

Hur kan man förstå undervisningen i skolämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv? Mikael Quennerstedt har sökt svaret i avhandlingen "Att lära sig hälsa". Fokus ligger på hälsoundervisningen, men även undervisningen som hälsoutvecklande i sig.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.