Child–Robot Interaction in Education

Sofia Serholt har utforskat hur användandet av sociala robotar kan te sig i skolan, dels genom att studera hur barn i mellanstadiet interagerar med denna typ av robotar i en skolmiljö, och dels genom att undersöka lärares och elevers etiska och normativa perspektiv på framtida användning av robotar i skolan.

Fakta
Disputation

2017-09-15

Titel (eng)

Child–Robot Interaction in Education

Författare

Sofia Serholt

Opponent

Associate Professor Amanda Sharkey, University of Sheffield

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Sofia Serholt

Svenskt abstrakt:

Framsteg inom robottekniken de senaste åren har möjliggjort användandet av robotar inom ett antal olika områden i samhället. Ett utmärkande exempel som studeras i denna avhandling är användningen av robotar för sociala ändamål, nämligen robotar som kan undervisa och interagera med barn i skolan. Syftet med denna avhandling är att utforska och diskutera hur användandet av sådana robotar kan te sig i skolan, dels genom att studera hur barn i mellanstadiet interagerar med denna typ av robotar i en skolmiljö, och dels genom att undersöka lärares och elevers etiska och normativa perspektiv på framtida användning av robotar i skolan.
I avhandlingen presenteras resultatet från sex olika forskningsstudier, där de första tre studerar hur barn på en svensk grundskola interagerar med en humanoid robot utvecklad inom ett tre-årigt EU-projekt. I ett första experiment analyseras hur barnen reagerar på instruktioner som ges av roboten eller av en lärare. Resultatet visar att barnen är villiga att följa instruktioner från roboten, men till skillnad från i interaktionen med läraren, söker de inte hjälp från den. Den andra och tredje studien genomförs inom ramen för en tremånaders fältstudie, där barnens reaktioner på robotens sociala kommunikation, respektive hur och varför interaktionen misslyckas, analyseras. Resultatet från den andra studien visar att barnen besvarar robotens sociala kommunikation som om roboten var en social aktör, men detta minskar något över tid. I den tredje studien framgår det att interaktionen med roboten ofta misslyckas när roboten inte lyckas interagera på ett konsekvent och för barnen meningsfullt sätt.
I de andra tre studierna som presenteras i avhandlingen genomförs intervjuer med lärare, enkätundersökningar med elever, och slutligen fokusgrupper med lärare i Sverige, Storbritannien och England. Resultaten visar att lärare och elever ser ett flertal utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas, hur barn kan påverkas av interaktion med robotar på sikt, samt vem som kan tänkas bära ansvaret för robotar i skolan, inte bara i relation till vad som sker i klassrummet, utan även i händelse av att oförutsedda och negativa konsekvenser inträffar av dess användning. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan.

Sidan publicerades 2017-09-06 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-06 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dataspel tränar igenkänning av emotioner

Barn med adhd och autism blir bättre på att känna igen emotioner hos andra genom dataspelet ”Emotiplay”, visar Steve Berggrens avhandling. I spelet får barnen lyssna på röster, titta på filmer och liknande och försöka tolka andra människors känslor och uttryck.

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Forskning om individers begreppsbildning förutsätter ofta att lärande är en känslokall och rationell process, säger forskaren Jonas von Reybekiel Trostek. Men det han såg i sin egen forskning var det motsatta: "Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande."

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?