Children at risk Securitization theory and special education reforms

Helen Dwyer har i sin avhandling utforskat olika typer av hot och samhälleliga sårbarhetsområden i relation till planering och implementering av specialpedagogiska utbildningsreformer.

Fakta
Disputation

2018-06-11

Titel (eng)

Children at risk Securitization theory and special education reforms

Författare

Helen Dwyer

Handledare

Professor Anders Gustavsson, Stockholms universitet Lektor Ingrid Hårsman, Stockholms universitet

Opponent

Docent Ulf Fredriksson, Stockholms universitet

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Helen Dwyer

Abstract in English:

Special education is to a significant extent based on special education programmes and support to children who are identified as children at risk. These programmes and support are often framed in educational reforms that aim to reduce risk and barriers to equal opportunities for learning and wellbeing. This thesis sets out to explore processes of special education reforms, with a special focus on the implementation of certain reforms. Here, a theoretical framework almost unknown in special education – securitization theory – is introduced, drawing on a tradition of securitization studies within the fields of Political Science and International Relations. The Copenhagen School’s theory of securitization referred to in the thesis describes the handling of vulnerabilities, insecurities and perceived threats through the initiation and implementation of securitization processes, such as, for example, education reforms. In short, securitization theory helps us understand processes of educational reforms in terms of identified threats, such as, for example, those against equal education for a specific group of pupils. Firstly, the reforms themselves are understood as securitization projects aimed at reducing threats to the young generation and as a consequence for society.  Policies that concern children who are at risk by not receiving equal education, are handled differently among various securitization actors depending on how they perceive threats and education reform as a way to handle the perceived threat.  Secondly, I introduce a new term into the examination of securitization processes – extended securitization actor. This assists the comprehension of additional implementation procedures and turns of securitization processes in the analytical procedure. Thirdly – and here I also add to the existing securitization theory – I show how a specific reform might itself be experienced as a threat to the goals and interests of actors at the lower levels of the implementation chain, which as a consequence, produces counter securitization processes that seem to influence the implementation of the education reform. The empirical parts of the thesis consist of empirical studies from South Africa and Sweden. Discussed are those education reform policies between the mid 1940s and 1970s in South Africa and Sweden that were directed towards the indigenous populations.  Children “at risk” here concern educational issues linked to identity- and ethnic belonging and access to equal education for all children.  Another study brings up the perception of environmental threats and international claims of incorporating Education for sustainable development (ESD) into national education. Children at risk can here be understood as those exposed to environmental hazards and in exposed land areas. Still another study deals with threats concerning political and societal exclusion of ethnic and vulnerable groups. Education reform should here be seen against the historic background of former Apartheid policies and the need for democratic development with a special emphasis on teachers’ attitudes towards inclusion and perceived threats by teachers in connection with implementing inclusive education. 

Sidan publicerades 2018-05-23 09:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-08-06 12:01 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.