Children retelling stories. Responding, reshaping, and remembering in early childhood education and care

Agneta Pihl vill med sin avhandling bidra med kunskap om förskolebarns muntliga berättande med fokus på meningsskapande processer i berättaraktiviteter.

Fakta
Disputation

2022-12-09

Titel (eng)

Children retelling stories. Responding, reshaping, and remembering in early childhood education and care

Författare

Agneta Pihl

Handledare

Professor Niklas Pramling, Göteborgs universitet Louise Peterson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Eva Hultin, Mälardalens universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Oral storytelling is a prevalent cultural practice for sense-making. Through stories, people get to know themselves, others, and the world around them. Children are introduced to this practice at home and in early childhood education and care (ECEC). The present research concerns oral retelling in a Swedish preschool setting. Its overarching interest is how children orally retell stories they have been told. More specifically, how processes of responding, remembering, and reshaping unfold in children’s retelling activities are of analytical interest. The thesis consists of three empirical studies involving children aged three to five years. The analytical focus of Study I is on whether, and if so how, the children consider the understanding of the listener(s) when retelling stories. The analytical focus of Study II is on how the children remember, and reshape, stories in retelling activities. The analytical focus of Study III is on how the children indicate the intellectual and emotional states of fictional characters when they retell stories. The theoretical framework informing these studies is a sociocultural perspective, conceptualizing communication, learning, and remembering as contingent on cultural tools and practices. The empirical data consist of 21 video recordings of storytelling activities. Analytical work was guided by the principles of Interaction Analysis. Analysis of the meta-markers children use in their storytelling reveals that they do take into account the understanding of their listener(s) when retelling stories, if not consistently so (Study I). An analysis of how one focus child retells the same story in different constellations shows how she remembers details from the story told by the teacher and the very manner of how it was told and how she transforms the story into what more readily makes sense to her (Study II). Finally, the findings clarify how the children indicate the intellectual and emotional states of the characters in the stories they retell. They do this in three ways: through explicating (mental state terms); gesturing and facial expressions; and sound symbolism (Study III). The thesis has significance for our understanding of children, their storytelling, responding, remembering, and processes of reshaping. The findings here contribute to a more general reconceptualization of children’s capacities to understand. The thesis has implications for early childhood education and care as a socially just practice, valuing all the communicative means children use.

Sidan publicerades 2022-12-07 14:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap

I avhandlingen "Barns kamratrelationer i förskolan" har Fanny Jonsdottir kartlagt 35 barns sociala relationer med fokus på kamrat och vänskapsrelationer, samt tittat på hur pedagogerna uppfattar barnens sociala egenskaper och färdigheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!