Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Christine Cox Eriksson har forskat om den tidiga ordförrådsutvecklingen hos svenska barn i åldrarna 12–30 månader. Barns lexikala förmåga, särskilt i form av ordförrådsutveckling, utgör en viktig grund för barnens senare språkliga och kognitiva utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet.

Fakta
Disputation

2014-11-13

Titel (eng)

Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Författare

Christine Cox Eriksson

Handledare

Eva Berglund, Ulla Sundberg, Ulla Ek

Opponent

Ellis Weismer, Susan University of Wisconsin-Madison

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Christine Cox Eriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att utforska den tidiga ordförrådsutvecklingen hos flera hundra svenska barn i åldrarna 12–30 månader och sätta den i relation till föräldrars tal med sina barn, och den roll barns kunskaper om ord och grammatik spelar för deras utveckling. Även sambanden mellan olika tidiga kommunikativa färdigheter såsom gester och ordförståelse undersöks. Avhandlingens problemområde är relevant för personal bland annat inom utbildningsväsendet och är av betydelse för hur samhället stödjer familjer med små barn. Tre studier är genomförda och undersöker olika aspekter av det tidiga ordförrådet. Denna utgör en viktig grund för barnens senare språkliga utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet. Avhandlingens resultat bidrar till den internationella forskningen med nya rön i en svensk kontext. Datainsamlingen har skett inom ramen för ett större projekt vid Stockholms universitet: Språkinterventionsprojektet SPRINT [VR 2008-5094]. Insamlade data består av ordförrådsmätningar via föräldrarapport samt ljudinspelningar av föräldra-barn-interaktion.

Avhandlingens resultat visar att storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen, även om det finns andra viktiga faktorer. I en studie var föräldrarnas sätt att tala med sina barn tydligt relaterat till barnens ordförrådsstorlek vid 18 månaders ålder. Dessutom visar studien vikten av att föräldrar anpassar sitt sätt att tala med de små barnen i förhållande till barnens språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Detta gäller exempelvis talets mängd, hastighet och tydlighet, samt vilka typer av frågor föräldrarna ställer.

En annan studie visar att skillnader i de olika typerna av ord som barn kan i ett tidigt skede tycks ha betydelse för vad som sker när i den språkliga utvecklingen. Barn som kunde många namn på ting var till exempel de som lärde sig snabbast. Avhandlingen har också berört den tidiga grammatiska utvecklingen, och påvisat att det finns en stark relation mellan ordförråd och grammatik.

En tredje studie har tagit upp relationen mellan ordförståelse och barns tidiga gester. Analysen delade upp gester i handlingar med objekt och så kallade tom-hand-gester. Resultat tyder på att barns lek med objekt kan stimulera förståelsen för verb medan tom-hand-gester kan bidra till ökad kunskap om objekt och deras namn.

En förhoppning är att avhandlingen bidrar till ökad medvetenhet i samhället och inte minst hos föräldrar om vikten av den tidiga språkutvecklingen. Moderna föräldrar lever i en värld där många krav ställs på deras tid och intresse. Man kan påminna om en sådan enkel sak som att använda en bakåtvänd barnvagn för att öka interaktion med barnen. Kunskap om vikten av tidig språkutveckling är av stor betydelse för alla som arbetar med små barn i sina yrken. Alla barn har nytta av en rik språklig miljö som är anpassad efter barnets intresse och behov.

Sidan publicerades 2014-11-11 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-20 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Children with blindness: Developmental aspects, comorbidity and implications for education and support

Kim de Verdier vill med sin avhandling fördjupa kunskapen om barn med blindhet, utvecklingsaspekter och konsekvenser för utformningen av utbildning och stöd.

Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande

Anja Thorsten vill med sin avhandling är öka kunskapen om hur elevers kunnande i berättelseskrivande kan beskrivas, studeras och utvecklas.

Understanding Comorbid Pain and Emotions: A transdiagnostic approach

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.

Visual Attention to Faces, Eyes and Objects: Studies of Typically and Atypically Developing Children

Johan L. Kleberg har utforskat uppmärksamhet hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd och tonåringar med social ångest.

English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Hur betraktar personal och elever undervisning och lärande vad gäller språk och innehåll i den engelskspråkiga undervisningen på mellanstadiet i en svensk grundskola? Det är en av av huvudfrågorna i Jeanette Toths avhandling.

Characterizing chemical exposure : focus on children’s environment

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Lina Spjut visar i sin avhandling att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper

Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area – An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.

A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.

Hate crime victimisation: consequences and interpretations

I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.

Automatic proficiency level prediction for Intelligent Computer-Assisted Language Learning

Ildikó Pilán  presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Psychosocial Vulnerability Underlying Unhealthy Behaviours in Swedish Adolescents

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats