Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Christine Cox Eriksson har forskat om den tidiga ordförrådsutvecklingen hos svenska barn i åldrarna 12–30 månader. Barns lexikala förmåga, särskilt i form av ordförrådsutveckling, utgör en viktig grund för barnens senare språkliga och kognitiva utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet.

Fakta
Disputation

2014-11-13

Titel (eng)

Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Författare

Christine Cox Eriksson

Handledare

Eva Berglund, Ulla Sundberg, Ulla Ek

Opponent

Ellis Weismer, Susan University of Wisconsin-Madison

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Christine Cox Eriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att utforska den tidiga ordförrådsutvecklingen hos flera hundra svenska barn i åldrarna 12–30 månader och sätta den i relation till föräldrars tal med sina barn, och den roll barns kunskaper om ord och grammatik spelar för deras utveckling. Även sambanden mellan olika tidiga kommunikativa färdigheter såsom gester och ordförståelse undersöks. Avhandlingens problemområde är relevant för personal bland annat inom utbildningsväsendet och är av betydelse för hur samhället stödjer familjer med små barn. Tre studier är genomförda och undersöker olika aspekter av det tidiga ordförrådet. Denna utgör en viktig grund för barnens senare språkliga utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet. Avhandlingens resultat bidrar till den internationella forskningen med nya rön i en svensk kontext. Datainsamlingen har skett inom ramen för ett större projekt vid Stockholms universitet: Språkinterventionsprojektet SPRINT [VR 2008-5094]. Insamlade data består av ordförrådsmätningar via föräldrarapport samt ljudinspelningar av föräldra-barn-interaktion.

Avhandlingens resultat visar att storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen, även om det finns andra viktiga faktorer. I en studie var föräldrarnas sätt att tala med sina barn tydligt relaterat till barnens ordförrådsstorlek vid 18 månaders ålder. Dessutom visar studien vikten av att föräldrar anpassar sitt sätt att tala med de små barnen i förhållande till barnens språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Detta gäller exempelvis talets mängd, hastighet och tydlighet, samt vilka typer av frågor föräldrarna ställer.

En annan studie visar att skillnader i de olika typerna av ord som barn kan i ett tidigt skede tycks ha betydelse för vad som sker när i den språkliga utvecklingen. Barn som kunde många namn på ting var till exempel de som lärde sig snabbast. Avhandlingen har också berört den tidiga grammatiska utvecklingen, och påvisat att det finns en stark relation mellan ordförråd och grammatik.

En tredje studie har tagit upp relationen mellan ordförståelse och barns tidiga gester. Analysen delade upp gester i handlingar med objekt och så kallade tom-hand-gester. Resultat tyder på att barns lek med objekt kan stimulera förståelsen för verb medan tom-hand-gester kan bidra till ökad kunskap om objekt och deras namn.

En förhoppning är att avhandlingen bidrar till ökad medvetenhet i samhället och inte minst hos föräldrar om vikten av den tidiga språkutvecklingen. Moderna föräldrar lever i en värld där många krav ställs på deras tid och intresse. Man kan påminna om en sådan enkel sak som att använda en bakåtvänd barnvagn för att öka interaktion med barnen. Kunskap om vikten av tidig språkutveckling är av stor betydelse för alla som arbetar med små barn i sina yrken. Alla barn har nytta av en rik språklig miljö som är anpassad efter barnets intresse och behov.

Sidan publicerades 2014-11-11 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-20 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola

Huvudfrågan i Johanna Jormfeldts avhandling "Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola" är om demokratiuppdraget förverkligas på ett jämställt sätt i gymnasieskolan.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.

Linnéa Lindquist: Har vi råd med segregationen?

När i princip alla kommuner skär ner i skolan kommer det drabba våra elever i förorten extremt hårt. Resultaten kommer att sjunka och lärarkarusellen kommer öka. Det skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Mistrivsel går ud over elevernes karakterer fem år senere

Op mod en femtedel af alle danske børn og unge mistrives og har tegn på psykisk sygdom i deres opvækst.