Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Christine Cox Eriksson har forskat om den tidiga ordförrådsutvecklingen hos svenska barn i åldrarna 12–30 månader. Barns lexikala förmåga, särskilt i form av ordförrådsutveckling, utgör en viktig grund för barnens senare språkliga och kognitiva utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet.

Fakta
Disputation

2014-11-13

Titel (eng)

Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Författare

Christine Cox Eriksson

Handledare

Eva Berglund, Ulla Sundberg, Ulla Ek

Opponent

Ellis Weismer, Susan University of Wisconsin-Madison

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Christine Cox Eriksson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att utforska den tidiga ordförrådsutvecklingen hos flera hundra svenska barn i åldrarna 12–30 månader och sätta den i relation till föräldrars tal med sina barn, och den roll barns kunskaper om ord och grammatik spelar för deras utveckling. Även sambanden mellan olika tidiga kommunikativa färdigheter såsom gester och ordförståelse undersöks. Avhandlingens problemområde är relevant för personal bland annat inom utbildningsväsendet och är av betydelse för hur samhället stödjer familjer med små barn. Tre studier är genomförda och undersöker olika aspekter av det tidiga ordförrådet. Denna utgör en viktig grund för barnens senare språkliga utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet. Avhandlingens resultat bidrar till den internationella forskningen med nya rön i en svensk kontext. Datainsamlingen har skett inom ramen för ett större projekt vid Stockholms universitet: Språkinterventionsprojektet SPRINT [VR 2008-5094]. Insamlade data består av ordförrådsmätningar via föräldrarapport samt ljudinspelningar av föräldra-barn-interaktion.

Avhandlingens resultat visar att storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen, även om det finns andra viktiga faktorer. I en studie var föräldrarnas sätt att tala med sina barn tydligt relaterat till barnens ordförrådsstorlek vid 18 månaders ålder. Dessutom visar studien vikten av att föräldrar anpassar sitt sätt att tala med de små barnen i förhållande till barnens språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Detta gäller exempelvis talets mängd, hastighet och tydlighet, samt vilka typer av frågor föräldrarna ställer.

En annan studie visar att skillnader i de olika typerna av ord som barn kan i ett tidigt skede tycks ha betydelse för vad som sker när i den språkliga utvecklingen. Barn som kunde många namn på ting var till exempel de som lärde sig snabbast. Avhandlingen har också berört den tidiga grammatiska utvecklingen, och påvisat att det finns en stark relation mellan ordförråd och grammatik.

En tredje studie har tagit upp relationen mellan ordförståelse och barns tidiga gester. Analysen delade upp gester i handlingar med objekt och så kallade tom-hand-gester. Resultat tyder på att barns lek med objekt kan stimulera förståelsen för verb medan tom-hand-gester kan bidra till ökad kunskap om objekt och deras namn.

En förhoppning är att avhandlingen bidrar till ökad medvetenhet i samhället och inte minst hos föräldrar om vikten av den tidiga språkutvecklingen. Moderna föräldrar lever i en värld där många krav ställs på deras tid och intresse. Man kan påminna om en sådan enkel sak som att använda en bakåtvänd barnvagn för att öka interaktion med barnen. Kunskap om vikten av tidig språkutveckling är av stor betydelse för alla som arbetar med små barn i sina yrken. Alla barn har nytta av en rik språklig miljö som är anpassad efter barnets intresse och behov.

Sidan publicerades 2014-11-11 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-20 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Using Learning Analytics to Understand and Support Collaborative Learning

Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.

Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

The formation of successful physics students: Discourse and identity perspectives on university physics

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

The theory of mitigating risk: Information literacy and language-learning in transition

Alison Hicks avhandling handlar om hur tvåspråkiga upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats