2011-10-20 00:00  1412 Dela:

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (sv)

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Författare

Mikael Hallenius

Handledare

Professor Lars Petterson, Professor Anna Götlind

Opponent

Lektor Johan Samuelsson

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande Umeå universitet
Läs Skolportens intervju med Mikael Hallenius

Svenskt abstrakt:

I Sverige har under 1900-talet historieämnets plats i utbildningen ständigt varit föremål för diskussion. Argument för och emot ämnet har duggat tätt både i massmedia och i den politiska debatten. Inom skolväsendet har historieämnets timantal på schemat stadigt minskat sedan 1940-talet. Många av dessa aspekter har belysts i den hittillsvarande historiedidaktiska forskningen. När Mikael Hallenius i denna avhandling studerar argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet, är det Historielärarnas Förenings Årsskrift som står i fokus för intresset.

Studien är en argumentationsanalys och sträcker sig från 1942 då årsskriften börjar publiceras och går fram till 2004 då riksdagen beslutade att historieämnet skulle bli kärnämne. Framställningen struktureras med tre ledmotiv som hämtas ur den historiedidaktiska forskningen. I materialgenomgången uppmärksammas först historieämnets relation till akademin. Sedan behandlas historieämnets samhällsorienterande potential. Sist undersöks föreställningar om fredsfostran genom historieämnet. För att ytterligare synliggöra positioner i argumentationen har ett utbildningsfilosofiskt perspektiv använts. Den teoretiska utgångspunkten är att argumentationen för historieämnets ställning i skolan kan betraktas och studeras som olika försök att ta ett utbildningsfilosofiskt tolkningsutrymme i anspråk. I det avslutande kapitlet argumenterar författaren för uppfattningen att historieämnets legitimitet, inom ramen för Historielärarnas Förenings Årsskrift, har hävdats med hjälp av anspråk som kan betraktas som religiösa till sin karaktär. Inte minst med tanke på att det idag talas om religionernas återkomst i det offentliga och det mångreligiösa klassrummet, är det viktigt att pröva om det inte går att revidera bilderna av 1900-talets svenska sekulära samhället, fritt från alla former av religiösa inslag.

Sidan publicerades 2011-10-20 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 15:09 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.