Dela:

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (sv)

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Författare

Mikael Hallenius

Handledare

Professor Lars Petterson, Professor Anna Götlind

Opponent

Lektor Johan Samuelsson

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande Umeå universitet
Läs Skolportens intervju med Mikael Hallenius

Svenskt abstrakt:

I Sverige har under 1900-talet historieämnets plats i utbildningen ständigt varit föremål för diskussion. Argument för och emot ämnet har duggat tätt både i massmedia och i den politiska debatten. Inom skolväsendet har historieämnets timantal på schemat stadigt minskat sedan 1940-talet. Många av dessa aspekter har belysts i den hittillsvarande historiedidaktiska forskningen. När Mikael Hallenius i denna avhandling studerar argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet, är det Historielärarnas Förenings Årsskrift som står i fokus för intresset.

Studien är en argumentationsanalys och sträcker sig från 1942 då årsskriften börjar publiceras och går fram till 2004 då riksdagen beslutade att historieämnet skulle bli kärnämne. Framställningen struktureras med tre ledmotiv som hämtas ur den historiedidaktiska forskningen. I materialgenomgången uppmärksammas först historieämnets relation till akademin. Sedan behandlas historieämnets samhällsorienterande potential. Sist undersöks föreställningar om fredsfostran genom historieämnet. För att ytterligare synliggöra positioner i argumentationen har ett utbildningsfilosofiskt perspektiv använts. Den teoretiska utgångspunkten är att argumentationen för historieämnets ställning i skolan kan betraktas och studeras som olika försök att ta ett utbildningsfilosofiskt tolkningsutrymme i anspråk. I det avslutande kapitlet argumenterar författaren för uppfattningen att historieämnets legitimitet, inom ramen för Historielärarnas Förenings Årsskrift, har hävdats med hjälp av anspråk som kan betraktas som religiösa till sin karaktär. Inte minst med tanke på att det idag talas om religionernas återkomst i det offentliga och det mångreligiösa klassrummet, är det viktigt att pröva om det inte går att revidera bilderna av 1900-talets svenska sekulära samhället, fritt från alla former av religiösa inslag.

Sidan publicerades 2011-10-20 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 15:09 av John Miller


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

After Covid, will digital learning be the new normal?

Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.