Dela:

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (sv)

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Författare

Mikael Hallenius

Handledare

Professor Lars Petterson, Professor Anna Götlind

Opponent

Lektor Johan Samuelsson

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande Umeå universitet
Läs Skolportens intervju med Mikael Hallenius

Svenskt abstrakt:

I Sverige har under 1900-talet historieämnets plats i utbildningen ständigt varit föremål för diskussion. Argument för och emot ämnet har duggat tätt både i massmedia och i den politiska debatten. Inom skolväsendet har historieämnets timantal på schemat stadigt minskat sedan 1940-talet. Många av dessa aspekter har belysts i den hittillsvarande historiedidaktiska forskningen. När Mikael Hallenius i denna avhandling studerar argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet, är det Historielärarnas Förenings Årsskrift som står i fokus för intresset.

Studien är en argumentationsanalys och sträcker sig från 1942 då årsskriften börjar publiceras och går fram till 2004 då riksdagen beslutade att historieämnet skulle bli kärnämne. Framställningen struktureras med tre ledmotiv som hämtas ur den historiedidaktiska forskningen. I materialgenomgången uppmärksammas först historieämnets relation till akademin. Sedan behandlas historieämnets samhällsorienterande potential. Sist undersöks föreställningar om fredsfostran genom historieämnet. För att ytterligare synliggöra positioner i argumentationen har ett utbildningsfilosofiskt perspektiv använts. Den teoretiska utgångspunkten är att argumentationen för historieämnets ställning i skolan kan betraktas och studeras som olika försök att ta ett utbildningsfilosofiskt tolkningsutrymme i anspråk. I det avslutande kapitlet argumenterar författaren för uppfattningen att historieämnets legitimitet, inom ramen för Historielärarnas Förenings Årsskrift, har hävdats med hjälp av anspråk som kan betraktas som religiösa till sin karaktär. Inte minst med tanke på att det idag talas om religionernas återkomst i det offentliga och det mångreligiösa klassrummet, är det viktigt att pröva om det inte går att revidera bilderna av 1900-talets svenska sekulära samhället, fritt från alla former av religiösa inslag.

Sidan publicerades 2011-10-20 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 15:09 av John Miller


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.

Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas.  

”Värdefullt att granska den egna praktiken”

– Utmanande men absolut värt jobbet. Att skriva en utvecklingsartikel gav mig en större förtrolighet med uppdraget som förskollärare. Det säger Erika Frangini, vars utvecklingsartikel blev en språngbräda till en ny karriär.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Matematiklyftet har inte nått de höjder regeringen hoppades på. I en ny rapport ser en grupp forskare vid Mälardalens högskola ingen skillnad på kunskaperna hos elever vars lärare har deltagit i fortbildningssatsningen och de som inte deltagit.