Cold Heart, Warm Heart: On fiction, interaction, and emotion in medical education

Anja Rydén Gramner vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter - affektiv positionering och professionella känslor - som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig.

Fakta
Disputation

2022-04-29

Titel (sv)

Kallt hjärta, varmt hjärta : Om fiktion, interaktion och emotion på läkarutbildningen

Titel (eng)

Cold Heart, Warm Heart: On fiction, interaction, and emotion in medical education

Författare

Anja Rydén Gramner

Handledare

Professor Katarina Eriksson Barajas, Linköpings universitet Professor Sally Wiggins Young, Linköpings universitet

Opponent

Associate Professor Jessica Nina Lester, Indiana University, USA

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Fiktion används i utbildningssyften inom flera fält så som ingenjörsutbildningen och juristutbildningen, samt inom högre utbildning. Skönlitteraturanvändande på läkarutbildningen utgår ofta från teorier från medicinsk humaniora och narrativ medicin som menar att fiktion kan ge läkarstudenter och läkare möjlighet att utveckla viktiga professionsförmågor som emotionell medvetenhet och empati, vilket kan hjälpa till att motverka den nedgång i empati som enligt forskning sker hos läkarstudenter under sin utbildning. Trots omfattande forskning om fiktion på läkarutbildningen, finns det mycket lite forskning som detaljerar de praktiker när skönlitteratur används, och hur de emotionella aspekterna av läkaryrket kan begreppsliggöras i fiktionssamtal. Denna avhandling undersöker skärningspunkten mellan fiktion, interaktion och emotion i läkarutbildningen. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter – affektiv positionering och professionella känslor – som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig. Diskursiv psykologi (DP) formar det teoretiska och metodologiska ramverket för att analysera 58 timmar av video- och ljudinspelade fiktionsseminarier från två svenska läkarutbildningar. Känslor kan ur ett DP-perspektiv förstås inte som en reflektion av inre upplevelser, utan som ett fenomen som skapas genom interaktion, och som kan användas för att åstadkomma social handling. Resultaten visar att reflektion och reflektiva praktiker är en del av fiktionssamtal, och att affektiva positioneringar kan konstrueras som en studentresurs för att hantera intensitet, kontroll, bedömning och ansvarsutkrävande. Vidare kan läkares professionella känslor konstrueras som emotionellt arbete som studenter behöver förberedas för, där känslomässiga regler konstrueras som flytande och föränderliga kalibreringar av känslor. Uppgiften att lära sig professionella känslor som ett verktyg, konstrueras som problematisk av läkarstudenterna eftersom uppvisandet av kunskap inför andra studenter kan störa konstruktionen av deras studentidentitet.

Sidan publicerades 2022-04-12 14:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi och praktiska exempel från psykologiklassrummet. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 7 oktober, eller via webbkonferensen 17-31 oktober.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Autism, ADHD and school absence are risk factors for self-harm: new research

Data linkage, assessing information from over 113,000 teenagers in South London, addresses important gaps in research on the mental health and socio-economic risk factors for self-harm.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Forskarens fem tips – för lärare med NPF-elever

Forskaren Emma Leifler delar med sig av sina bästa tips för praktisk inkludering – verktyg för lärare med NPF-elever.