Communication between Principals and Teachers in Successful Schools

Fakta
Disputation

2008-12-12

Titel (eng)

Communication between Principals and Teachers in Successful Schools

Författare

Helene Ärlestig

Handledare

Docent Jonas Höög, Umeå universitet, Professor Ingrid Nilsson, Umeå universitet

Opponent

Professor Jorunn Möller universitetet i Oslo, Norge

Institution

Pedagogiska institutionen, Samfack

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Helene Ärlestig
Disputation 12 december

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen studerar samspelet mellan skolans struktur, kultur och rektorer och lärares kommunikation i några svenska 7-9 skolor. Det är framförallt kommunikation om undervisning och lärande, elevers resultat och skolförbättring som är i fokus. Alla dessa frågor är en del av det rektor förväntas kommunicera som pedagogiska ledare. Avhandlingen består av 4 publicerade artiklar som alla behandlar rektors kommunikation i relation till organisationens förutsättningar och syfte. De fyra fristående artiklarna är alla knutna till tre övergripande frågor. Hur ser sambandet mellan skolans organisatoriska faktorer och skolans kommunikationsprocesser ut? Hur ser relationen mellan rektorer och lärares kommunikation och deras arbete med de nationella målen i den svenska läroplanen? Finns det några skillnader, och i så fall vilka, mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Studien är en del av ett större projekt som heter

Struktur, Kultur, Ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor?

Avhandlingen baseras på intervjuer och enkäter med rektorer och lärare i 24 skolor och i en skola utanför projektet. De 24 skolorna i projektet är indelade i fyra grupper beroende på hur de har lyckats i relation till sitt arbete med att nå kunskapsmålen och de sociala målen i läroplanen. Resultaten visar att kommunikationen i de deltagande skolorna till största delen består av samtal om vardagsaktiviteter och enskilda elever. Lärarna menar att deras kommunikation med rektor är enkel och rak. Kommunikation kan betraktas som en flerdimensionell process som består av information, bekräftelse/feedback och tolkning. En analys av rektors kommunikation baserat på en sådan modell visar att rektor överskattar sin förmåga att kommunicera som pedagogisk ledare. Skillnaderna mellan de olika skolornas kommunikationsprocesser var i högre grad beroende av organisatoriska dimensioner än rektors individuella kommunikationsförmåga. I de framgångsrika skolorna kommunicerade rektorer och lärare oftare om frågor som rörde undervisning och lärande. Rektorerna gjorde fler klassrumsbesök och gav oftare bekräftelse och feedback på lärarens professionella roll. I många av de andra skolorna fanns det tecken på en kommunikativ och organisatorisk omedvetenhet. Det finns en potential i många skolor att förbättra rektorer och lärares dagliga samtal så att kommunikationsprocessen i högre utsträckning stödjer det långsiktiga arbetet mot högre måluppfyllelse.

Sidan publicerades 2008-11-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 11:13 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Från oro till ro i skolan

Det är möjligt att med små medel vända utvecklingen i en klass och i en hel skola. Det är Assaredsskolans erfarenhet efter att ha fått rådgivning och fortbildning i att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ÅK 1-3 Bild: Måla som Romero Britto

Bildläraren Sonja Stankovich i Jönköping lät eleverna fördjupa sig i och få inspiration av Romero Brittos färgglada konst. Elevernas tolkningar blev helt underbara, skriver hon. Ett lektionstips som egentligen fungerar för alla åldrar.

ÅK 1-3 Svenska/Svenska som andraspråk: Dagen när det regnade hjärtan

Vad händer när eleverna kommer till klassrummet och ser små små hjärtan på golvet? Vad har hänt? Låt eleverna upptäcka tillsammans och skriva i par eller enskilt om dagen när det regnade hjärtan.

ÅK 7-9 Svenska/Svenska som andraspråk: Porträttbild och upphovsrätt

Detta är en lektion som handlar om att få elever att fundera över frågor som: Vem äger bilden? Får jag lägga ut bilder hur som helst? Det brukar bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand, skriver läraren Jenny Edvardsson.

Survey: Nearly all teachers use tech in class

About 95% of teachers use technology in the classroom — especially video streaming services such as YouTube, and productivity and presentation tools, such as Microsoft Office, according to a survey by Common Sense Education. Data shows that some of the tools that teachers rated as most effective, such as those involving health and well-being, were some of the least utilized.