Community stress exposure: Youth externalizing behavior and parenting in cultural context

Ann Skinners forskning handlar om olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (eng)

Community stress exposure: Youth externalizing behavior and parenting in cultural context

Författare

Ann Skinner

Handledare

Professor Emma Sorbring, Högskolan Väst Philip Hwang, Göteborgs universitet Jennifer E. Lansford, Duke University

Opponent

Professor Edward Mark Cummings, University of Notre Dame

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The aim of this thesis was to examine the process by which families respond to community-wide stressors in different cultural contexts. Each quantitative study within this thesis investigated the role of parenting behaviors and aspects of the co-parent relationship and/or the parent-child relationship that may attenuate negative effects of exposure to stressful events across cultures and time. Using a sample of 1,293 ten-year-olds and their parents in 9 countries, Study I examined how harsh parenting mediated and parental monitoring moderated parent and child perceptions of neighborhood danger and child aggression. Although perceptions of neighborhood danger and child aggression varied between countries, both parent and child reports revealed associations between danger perceptions and aggression. Using child reports, harsh parenting mediated the relation between danger and aggression across all sites, but parent reports yielded varied relations across countries. Parental monitoring did not moderate the association between perceived danger and aggression, but also did not account for child disclosure in measuring parental monitoring. Study II of 100 Kenyan mothers and their 8-10 year old children provided a more in-depth look at violence exposure and parenting behavior over 3 years. In an acute period of intense political violence following a disputed national election, mothers rated mother and child violence exposure directly attributable to the acute sectarian violence. At 3 annual time points, mothers also completed a measure of childrearing violence. At each time point, children reported their own externalizing behavior. Exposure to short-term post-election violence was related to child externalizing behavior more than 1 year after relative calm had been restored in the community. Transactional associations were also found between child externalizing behavior and childrearing violence across 3 years. Study III included two samples of Mexican immigrant families in the United States who were interviewed about parent-child interactions and parents’ psychological acculturation. In both samples, when fathers reported a more bicultural orientation, both mothers and fathers were warmer, less aversive, and less withdrawn with their children. Study IV examined the degree to which parents supported one another in coping with stressors (dyadic coping). In 4 countries, mothers, fathers, and adolescents from 472 families were interviewed across 3 years when adolescents were, on average, 13-, 14-, and 15-years old. Maternal dyadic coping indirectly predicted child externalizing behavior from age 13 to 15, through changes in maternal warmth. Together, these 4 studies show that across time, cultures, and developmental stages, children’s externalizing behavior is predicted by experiences with community-wide stressors and related changes in parenting; co-parent or parent-child relationships may buffer or exacerbate the relation between stress exposure and maladaptive behavior in children and adolescents.

Sidan publicerades 2021-10-18 11:00 av Susanne Sawander


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Elevhälsa

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Warriors and Worriers: Development, protective and exacerbating factors in children with behavior problems. A study across the first six years of school

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.