”Completely Headless”. Modification of adjectives in Swedish advanced learners’ English
Viktoria Börjesson har gjort en empirisk studie som undersöker i vilken utsträckning och på vilket sätt de svenska elevernas engelska skiljer sig från personer som har engelska som modersmål.
Viktoria Börjesson
Professor Annelie Ädel, Högskolan Dalarna
Göteborgs universitet
2014-05-23
”Completely Headless”. Modification of adjectives in Swedish advanced learners’ English
Institutionen för språk och litteraturer
Abstrakt
Detta är en korpusbaserad, empirisk studie som undersöker svenska avancerade inlärares skrivna och talade engelska med avseende på modifiering av adjektiv, både förstärkande (t.ex. totally different, very nice) och nedtonande (t.ex. kind of false, somewhat cynical). Studien avser att klargöra till vilken grad och på vilket sätt de svenska studenterna avviker från engelska modersmålstalare när det gäller frekvens, val av modifierare och kombinationer med adjektiv och modifierare. Möjliga orsaker till de funna skillnaderna föreslås och diskuteras i relation till andraspråksinlärning. Undersökningen baseras på jämförbara inlärar- och modersmålskorpusar som har analyserats både kvantitativt, genom en kartläggning av över- och underanvändning, och kvalitativt, med en diskussion av de mest slående resultaten. Eftersom det lätt uppstår ambiguitet eller vaga gränser mellan olika språkliga kategorier när dessa ska definieras tar studien upp några viktiga exempel där semantisk komplexitet, varierande fokus och andra funktioner som ändras beroende på sammanhang diskuteras, för att visa på vilka grundvalar de analyserade exemplen har valts ut ur materialet. Undersökningen visar att svenska studenter överanvänder både adjektiv och modifierare i sina skrivna texter. Detta gäller speciellt de allsidiga och relativt informella modifierarna, som t.ex. förstärkarna totally, very and really, och nedtonarna quite, fairly och more or less. Underanvända är framförallt de som kombineras med få adjektiv, som all (t.ex. all important, all female) och directly (t.ex. directly applicable), vilket visar på en brist på erfarenhet hos de svenska studenterna när det gäller att skriva formell engelska. Oidiomatiska kombinationer kan också pekas ut, såsom scaringly clear och completely headless, vilka antyder att det har skett en överföring av svenska ord eller begrepp, s.k. transfer. Jämförelsen mellan de infödda talarnas och svenskarnas talade engelska visar slående likheter i frekvensen av adjektivmodifiering och fördelningen mellan förstärkande och nedtonande ord. Skillnader kan dock ses mellan användningen av s.k. hedges ‒ en typ av nedtonande ord ‒ som överanvänds av svenskarna, och kraftiga uttryck som just amazing och absolutely brilliant, som underanvänds av svenskarna. Likaså underanvänds orden quite och really. Studien antar avslutningsvis ett något vidare perspektiv och diskuterar den ökande graden av informalitet i skrivet språk, liksom frågan om hur viktigt det är att tala engelska så likt en infödd som möjligt. Några pedagogiska implikationer i relation till detta är behovet av att öka de svenska studenterna medvetenhet om olika genrer och stilar, speciellt formell skriven engelska och, för talad engelska, att rikta uppmärksamhet såväl mot vissa frekventa uttryck som åt pågående förändringar och trender i språket.
”Completely Headless”. Modification of adjectives in Swedish advanced learners’ English
This is a corpus-based, empirical study, which investigates Swedish advanced learners’ written and spoken English with regard to modification of adjectives, both reinforcing (e.g. totally different, very nice) and attenuating (e.g. kind of false, somewhat cynical). More specifically, it aims to clarify to what degree and in what ways Swedish learners differ from native speakers of English as to frequency, choice of modifier and collocations with adjectives. Possible reasons are suggested for the differences found and are discussed in relation to second language learning. The investigation is based on comparable learner and native-speaker corpora, from which quantitative data are drawn and used as a point of departure for a more qualitative approach. Differences in comparison with the native-speaker corpus are referred to as “overuse” and “underuse”, respectively. As matters of ambiguity or vagueness may interfere with definitions of linguistic categories, the study discusses and exemplifies a number of such cases, involving, e.g., semantic blends, variable scope and context-dependent function variation, all of them related to the process of selecting relevant data from the corpus material. The investigation shows that the Swedish learners overuse both adjectives and modifiers in their written texts. This applies especially to “all-purpose”, relatively informal modifiers, such as the reinforcers totally, very and really, and the attenuators quite, fairly and more or less. Underused modifiers are of the type that combines with a smaller set of adjectives, viz. all (e.g. all important, all female) and directly (e.g. directly applicable), pointing to a lack of experience in formal writing among the Swedish students. Examples of unidiomatic usage are also found, e.g. scaringly clear and completely headless, suggesting transfer from Swedish expressions. The comparison of the spoken corpora shows many similarities in modifier use. There are also differences, indicating over-hedging and underuse of emphatic expressions such as just amazing and absolutely brilliant, as well as the modifiers quite and really. Adopting a somewhat wider perspective, the study concludes with a discussion of the increasing degree of informality in written language, as well as the relevance of being nativelike in oral production of L2 English. Some pedagogical implications in this connection are the need to increase Swedish students’ awareness of different genres, especially as regards formal written English, and, for spoken English, to make special note of certain frequently used expressions as well as changes and recent trends.
Relaterade länkar
Biologi
Åk 7–Vux Hållbar utveckling i förskolan
Fsk Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
