Dela:

Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations

Fakta
Disputation

2010-04-16

Titel (eng)

Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations

Författare

Mattias Wiggberg

Handledare

Lektor Mats Daniels

Opponent

Tony Clear, Associate Head of School

Institution

Institutionen för informationsteknologi, Avdelningen för datorteknik

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Mattias Wiggberg

Svenskt abstrakt:

Inom högre utbildning i informationsteknologi är det idag populärt attinkludera projektkurser som en förberedelse för studenternas kommandeprofessionella karriär. För att kröna de kunskaper och färdigheter som enIT-utbildning gett brukar ofta en längre Capstone-kurs (bryggkurs mellan akademi och näringsliv) i form av ett större projekt ingå i slutet av de fleråriga utbildningsprogrammen. Vid institutionen för informationsteknologi finns projektkurser som sträcker sigöver en hel termin och vardera engagerar mellan 12 och 22 studenter.Uppgiften i dessa projekt är att skapa en avancerad IT-lösning till ettproblem med flera komplexa dimensioner. Räddningsrobotar,positioneringstjänster, spel för mobiltelefoner och fotbollsrobotar ärexempel på uppgifter. Dessa kurser är mycket komplexa lärandemiljöer. Intesällan finns det flera och motstridiga uppfattningar om hur de skagenomföras för att nå de uppställda lärandemålen. Den här avhandlingen ägnasåt kontrasten mellan studenternas erfarenhet från-, och lärarnasförväntningar på dessa projektkurser.Den övergripande forskningsfrågan i avhandlingen är hur vi kan planeraoch genomföra projektkurser, baserat på vetenskapligt framtagnaerfarenheter, inom informationsteknologi i syfte att bidra maximalt tillstudenternas utveckling och till utbildningskvalitet.För att svara på forskningsfrågan har en metod för att analysera processer iprojektet utvecklats. Dessutom har ett grundläggande arbete utförts för attundersöka vilka nyckelprocesserna i relation till lärandeutfallet är.Metoden bygger på teorin om gemensam praktik (community of practice) genomatt kombinera den med de nyckelprocesser som tidigare identifierats iprojekten. Metoden fokuserar på att fånga studenternas erfarenheter ochkoppla dem till önskade lärandemål. Erfarenheterna beskrivs sedan i ljusetav den gemensamma praktiken. Resultatet av metoden är berättelser sombeskriver erfarna styrkor och svagheter i projektens uppläggning ochgenomförande.Två resultat som visar på intressanta erfarenheter från projekten är delsatt tillämpa en projektmodell från industrin ger inte nödvändigtvis deönskade lärandet, och dels att oklara mål och prioriteringar förbryllar ochhindrar de önskade lärandeprocesserna. Speciellt finns det en slitning hosstudenterna mellan att uppnå det önskade resultatet med projektet ochprioritera lärandet under projekten. Svårigheterna att lyfta lärandet somviktigt påverkar alla medlemmar i projekten och deras möjlighet till ettgott lärandeutfall. En annan motsättning är den mellan att fördjupa sig inomett arbetsområde eller bredda kunskapen genom att ta sig an en mindre vanuppgift i projekten. Denna motsättning är inte ett val vars effekt ärprivat, utan även ett val där möjligheten till gemensamt lärande i projektenpåverkas.Avhandlingen bidrar till det informationsteknologiska fältet genom attundersöka viktiga och centrala processer i projektkurserna, och hur dessarelaterar till de praktiker som studenterna väntas få erfarenhet från.Metoden som utvecklas i avhandlingen är ett resultat i sig själv. Denmöjliggör inte bara för pedagoger och akademiker att utvecklalärandeutfallet i projektkurser, utan kan också bidra till att analyseraprojekt i lärandeorganisationer där det finns en önskan om en långsiktigutveckling av kunskapen hos deltagarna. Metodens styrka ligger i attkombinera empiriskt baserade erfarenheter, formulerade som nyckelområden,med etablerade modeller för lärande som gemensam praktik, med målet attbelysa och förklara lärandeutfallet hos studenterna.Avhandlingen utgörs av fem olika vetenskapliga artiklar. Artikel Iundersöker hur inflytande och makt fördelas inom en projektgrupp. Uppfattadkompetens hos medlemmar i gruppen ger inflytande, och tre olika sätt attförstå någon som kompetent har identifieras. Artikel II redovisar sex olikavägar som beslutsfattande går till på i projektgruppen. Alltifrånindividuella beslut i mindre frågor till uppfattat demokratiska processer ihelgrupp återfinns bland studenternas erfarenheter. Artikel III undersökeruppfattning av begreppet ingenjörskap hos ingenjörstudenter i Sverige. Blandannat är problemlösande och kreativitet identifierade som centrala begrepp.Artikel IV sammanfattar erfarenheterna från de tidigare artiklarna genom attföreslå fyra nyckelprocesser som analysverktyg för att förstå lärandeutfalli projektkurser. Avvägningen mellan projektprocessen och resultat frånprojektet, fördelningen av uppgifter i projekten, den upplevda friheten iprojektuppgiften, samt kopplingen till externa intressenter är de fyraområden, nyckelprocesser, som identifierats som viktiga för lärandeutfallet.Artikel V presenterar metoden som utvecklats för att, med hjälp av teorinkring gemensamma praktiker, och de identifierade nyckelprocesserna analyseraoch utvärdera projektkurser som lärandemiljöer. Metoden fokuserar påstudenternas erfarenheter och kopplar dessa till de önskade lärandemålen. Enberättelse används för att illustrera ett antal intressanta områden därlärandet skulle kunna utvecklas ytterligare.Resultaten i avhandlingen kan användas för att utveckla lärandemiljöerna iprojektgrupper. Det är framförallt tre lärdomar som är centrala. För detförsta behöver lärandemålen få en central roll i projektens planering,examinationsmål och den motivation som kommuniceras under projektet. Attförsöka minimera den upplevda stressen i projektgrupperna är också viktigtdå denna leder till att lärandemekanismerna delvis åsidosätts. Slutligenföreslår jag att lärandedelen i projekten ges en framträdande roll underhela projektet, gärna genom en dialog kring detta med studenterna iprojekten. Att medvetandegöra de lärandeprocesser som ligger till grund förprojekten och legitimiteten i dem, skulle i många fall skapa en betydligthögre verkningsgrad i fråga om lärandet i projekten.

Sidan publicerades 2010-04-14 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 13:53 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.