Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations

Fakta
Disputation

2010-04-16

Titel (eng)

Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations

Författare

Mattias Wiggberg

Handledare

Lektor Mats Daniels

Opponent

Tony Clear, Associate Head of School

Institution

Institutionen för informationsteknologi, Avdelningen för datorteknik

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Mattias Wiggberg

Svenskt abstrakt:

Inom högre utbildning i informationsteknologi är det idag populärt attinkludera projektkurser som en förberedelse för studenternas kommandeprofessionella karriär. För att kröna de kunskaper och färdigheter som enIT-utbildning gett brukar ofta en längre Capstone-kurs (bryggkurs mellan akademi och näringsliv) i form av ett större projekt ingå i slutet av de fleråriga utbildningsprogrammen. Vid institutionen för informationsteknologi finns projektkurser som sträcker sigöver en hel termin och vardera engagerar mellan 12 och 22 studenter.Uppgiften i dessa projekt är att skapa en avancerad IT-lösning till ettproblem med flera komplexa dimensioner. Räddningsrobotar,positioneringstjänster, spel för mobiltelefoner och fotbollsrobotar ärexempel på uppgifter. Dessa kurser är mycket komplexa lärandemiljöer. Intesällan finns det flera och motstridiga uppfattningar om hur de skagenomföras för att nå de uppställda lärandemålen. Den här avhandlingen ägnasåt kontrasten mellan studenternas erfarenhet från-, och lärarnasförväntningar på dessa projektkurser.Den övergripande forskningsfrågan i avhandlingen är hur vi kan planeraoch genomföra projektkurser, baserat på vetenskapligt framtagnaerfarenheter, inom informationsteknologi i syfte att bidra maximalt tillstudenternas utveckling och till utbildningskvalitet.För att svara på forskningsfrågan har en metod för att analysera processer iprojektet utvecklats. Dessutom har ett grundläggande arbete utförts för attundersöka vilka nyckelprocesserna i relation till lärandeutfallet är.Metoden bygger på teorin om gemensam praktik (community of practice) genomatt kombinera den med de nyckelprocesser som tidigare identifierats iprojekten. Metoden fokuserar på att fånga studenternas erfarenheter ochkoppla dem till önskade lärandemål. Erfarenheterna beskrivs sedan i ljusetav den gemensamma praktiken. Resultatet av metoden är berättelser sombeskriver erfarna styrkor och svagheter i projektens uppläggning ochgenomförande.Två resultat som visar på intressanta erfarenheter från projekten är delsatt tillämpa en projektmodell från industrin ger inte nödvändigtvis deönskade lärandet, och dels att oklara mål och prioriteringar förbryllar ochhindrar de önskade lärandeprocesserna. Speciellt finns det en slitning hosstudenterna mellan att uppnå det önskade resultatet med projektet ochprioritera lärandet under projekten. Svårigheterna att lyfta lärandet somviktigt påverkar alla medlemmar i projekten och deras möjlighet till ettgott lärandeutfall. En annan motsättning är den mellan att fördjupa sig inomett arbetsområde eller bredda kunskapen genom att ta sig an en mindre vanuppgift i projekten. Denna motsättning är inte ett val vars effekt ärprivat, utan även ett val där möjligheten till gemensamt lärande i projektenpåverkas.Avhandlingen bidrar till det informationsteknologiska fältet genom attundersöka viktiga och centrala processer i projektkurserna, och hur dessarelaterar till de praktiker som studenterna väntas få erfarenhet från.Metoden som utvecklas i avhandlingen är ett resultat i sig själv. Denmöjliggör inte bara för pedagoger och akademiker att utvecklalärandeutfallet i projektkurser, utan kan också bidra till att analyseraprojekt i lärandeorganisationer där det finns en önskan om en långsiktigutveckling av kunskapen hos deltagarna. Metodens styrka ligger i attkombinera empiriskt baserade erfarenheter, formulerade som nyckelområden,med etablerade modeller för lärande som gemensam praktik, med målet attbelysa och förklara lärandeutfallet hos studenterna.Avhandlingen utgörs av fem olika vetenskapliga artiklar. Artikel Iundersöker hur inflytande och makt fördelas inom en projektgrupp. Uppfattadkompetens hos medlemmar i gruppen ger inflytande, och tre olika sätt attförstå någon som kompetent har identifieras. Artikel II redovisar sex olikavägar som beslutsfattande går till på i projektgruppen. Alltifrånindividuella beslut i mindre frågor till uppfattat demokratiska processer ihelgrupp återfinns bland studenternas erfarenheter. Artikel III undersökeruppfattning av begreppet ingenjörskap hos ingenjörstudenter i Sverige. Blandannat är problemlösande och kreativitet identifierade som centrala begrepp.Artikel IV sammanfattar erfarenheterna från de tidigare artiklarna genom attföreslå fyra nyckelprocesser som analysverktyg för att förstå lärandeutfalli projektkurser. Avvägningen mellan projektprocessen och resultat frånprojektet, fördelningen av uppgifter i projekten, den upplevda friheten iprojektuppgiften, samt kopplingen till externa intressenter är de fyraområden, nyckelprocesser, som identifierats som viktiga för lärandeutfallet.Artikel V presenterar metoden som utvecklats för att, med hjälp av teorinkring gemensamma praktiker, och de identifierade nyckelprocesserna analyseraoch utvärdera projektkurser som lärandemiljöer. Metoden fokuserar påstudenternas erfarenheter och kopplar dessa till de önskade lärandemålen. Enberättelse används för att illustrera ett antal intressanta områden därlärandet skulle kunna utvecklas ytterligare.Resultaten i avhandlingen kan användas för att utveckla lärandemiljöerna iprojektgrupper. Det är framförallt tre lärdomar som är centrala. För detförsta behöver lärandemålen få en central roll i projektens planering,examinationsmål och den motivation som kommuniceras under projektet. Attförsöka minimera den upplevda stressen i projektgrupperna är också viktigtdå denna leder till att lärandemekanismerna delvis åsidosätts. Slutligenföreslår jag att lärandedelen i projekten ges en framträdande roll underhela projektet, gärna genom en dialog kring detta med studenterna iprojekten. Att medvetandegöra de lärandeprocesser som ligger till grund förprojekten och legitimiteten i dem, skulle i många fall skapa en betydligthögre verkningsgrad i fråga om lärandet i projekten.

Sidan publicerades 2010-04-14 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 13:53 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.