Concentration Difficulties in the School Environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome

Målet med Catrin Tufvessons studie har varit att ge förslag på hur man kan utforma en god lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd. Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Fakta
Disputation

2007-09-28

Titel (eng)

Concentration Difficulties in the School Environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome

Författare

Catrin Tufvesson

Handledare

Docent Thorbjörn Laike samt docent Maria Johansson, Lunds universitet

Opponent

Docent Maria Nordström, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för arkitektur och byggd miljö

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (LU)
Läs Skolportens intervju med Catrin Tufvesson

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet för den här avhandlingen var att identifiera miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan. Målet med den forskning som gjorts här är inte att avskriva några av de extraresurser som barnen ifråga behöver, utan i stället att ge förslag på hur man kan utforma deras lärmiljöer på ett sätt som är så stödjande som möjligt utifrån deras särskilda behov. En uttalad ambition i den svenska utbildningspolitiken är att skapa en skola för alla, det vill säga en skola som ska kunna uppfylla alla barns behov oavsett deras förmåga och förutsättningar. Det finns dock inga specifika riktlinjer för skolmiljön som lärmiljö med utgångspunkt i de här barnens behov eller behoven hos barn med koncentrationssvårigheter. The Human Environment Interaction-modellen (modell för interaktion mellan människa och miljö) har använts för att skapa en struktur för avhandlingens metodik, i synnerhet när det gäller genomgång av tidigare forskning och utveckling av frågeställningarna, men också som en holistisk metod för att fylla eventuella luckor i tidigare forskning.

Forskningen delades in i fyra empiriska studier. De första två studierna fungerade som ett underlag för att formulera generella principer och specifika slutsatser för varje typ av handikapp ifråga om påverkansfaktorer i skolmiljön. I studie I kontaktades personliga assistenter och lärare som arbetade dagligen med barn som fått någon av de tre diagnoserna. I studie II kontaktades personal som arbetade på Barn- och vuxenhabiliteringen och som därmed hade en annan relation till barnen än personalen i den första studien. I båda studierna användes frågeformulär. Responsen från de 125 lärarna och personliga assistenterna samt de 137 personerna som arbetade på Barn- och vuxenhabiliteringen pekade på skolrelaterade miljöfaktorer som påverkade barnen ifråga och deras förmåga att koncentrera sig. Resultaten visade ibland på olika slags påverkan beroende på vilket handikapp barnen hade. Det påvisades att aspekter såsom fasadöppningar, passager mellan rum, utsikt, akustik, inredning, utsmyckningar, hur sittplatserna var arrangerade samt storleken på klassen och klassrummet kunde påverka barnens förmåga att koncentrera sig, både positivt och negativt.

I studie III utförde man sex observationer av grupparbete, som pekade på behovet av individuellt anpassade lösningar. Resultaten av denna studie belyste också svårigheterna med att använda befintliga klassrum till barn med nedsatt kognitiv förmåga i syfte att stödja deras olika behov. Till slut demonstrerade studie IV tillämpningen av principerna i byggprocessen, och att de olika parterna i skolbyggnadsprojekt har möjlighet att implementera ny kunskap med hjälp av den cykliska byggprocessen. En slutsats som kan dras är att de här barnens förmåga att koncentrera sig påverkas av faktorer i deras lärmiljö, som behöver tas med i beräkningen vid planeringen av skolbyggnadens utformning. Vidare kunde slutsatsen dras att denna kunskap bör implementeras i byggprocessen.

Sidan publicerades 2007-09-11 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 13:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!