Concentration Difficulties in the School Environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome

Målet med Catrin Tufvessons studie har varit att ge förslag på hur man kan utforma en god lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd. Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Fakta
Disputation

2007-09-28

Titel (eng)

Concentration Difficulties in the School Environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome

Författare

Catrin Tufvesson

Handledare

Docent Thorbjörn Laike samt docent Maria Johansson, Lunds universitet

Opponent

Docent Maria Nordström, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för arkitektur och byggd miljö

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (LU)
Läs Skolportens intervju med Catrin Tufvesson

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet för den här avhandlingen var att identifiera miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan. Målet med den forskning som gjorts här är inte att avskriva några av de extraresurser som barnen ifråga behöver, utan i stället att ge förslag på hur man kan utforma deras lärmiljöer på ett sätt som är så stödjande som möjligt utifrån deras särskilda behov. En uttalad ambition i den svenska utbildningspolitiken är att skapa en skola för alla, det vill säga en skola som ska kunna uppfylla alla barns behov oavsett deras förmåga och förutsättningar. Det finns dock inga specifika riktlinjer för skolmiljön som lärmiljö med utgångspunkt i de här barnens behov eller behoven hos barn med koncentrationssvårigheter. The Human Environment Interaction-modellen (modell för interaktion mellan människa och miljö) har använts för att skapa en struktur för avhandlingens metodik, i synnerhet när det gäller genomgång av tidigare forskning och utveckling av frågeställningarna, men också som en holistisk metod för att fylla eventuella luckor i tidigare forskning.

Forskningen delades in i fyra empiriska studier. De första två studierna fungerade som ett underlag för att formulera generella principer och specifika slutsatser för varje typ av handikapp ifråga om påverkansfaktorer i skolmiljön. I studie I kontaktades personliga assistenter och lärare som arbetade dagligen med barn som fått någon av de tre diagnoserna. I studie II kontaktades personal som arbetade på Barn- och vuxenhabiliteringen och som därmed hade en annan relation till barnen än personalen i den första studien. I båda studierna användes frågeformulär. Responsen från de 125 lärarna och personliga assistenterna samt de 137 personerna som arbetade på Barn- och vuxenhabiliteringen pekade på skolrelaterade miljöfaktorer som påverkade barnen ifråga och deras förmåga att koncentrera sig. Resultaten visade ibland på olika slags påverkan beroende på vilket handikapp barnen hade. Det påvisades att aspekter såsom fasadöppningar, passager mellan rum, utsikt, akustik, inredning, utsmyckningar, hur sittplatserna var arrangerade samt storleken på klassen och klassrummet kunde påverka barnens förmåga att koncentrera sig, både positivt och negativt.

I studie III utförde man sex observationer av grupparbete, som pekade på behovet av individuellt anpassade lösningar. Resultaten av denna studie belyste också svårigheterna med att använda befintliga klassrum till barn med nedsatt kognitiv förmåga i syfte att stödja deras olika behov. Till slut demonstrerade studie IV tillämpningen av principerna i byggprocessen, och att de olika parterna i skolbyggnadsprojekt har möjlighet att implementera ny kunskap med hjälp av den cykliska byggprocessen. En slutsats som kan dras är att de här barnens förmåga att koncentrera sig påverkas av faktorer i deras lärmiljö, som behöver tas med i beräkningen vid planeringen av skolbyggnadens utformning. Vidare kunde slutsatsen dras att denna kunskap bör implementeras i byggprocessen.

Sidan publicerades 2007-09-11 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 13:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser