2020-06-08 11:15  19 Dela:

Consolidating concepts of technology education

I syfte att förstå varför styrdokumentens mål i ämnet teknik inte uppfylls har Andrew Doyle utforskat  lärarens roll i teknikundervisningen.

Fakta
Disputation

2020-06-09

Titel (eng)

Consolidating concepts of technology education

Författare

Andrew Doyle

Handledare

Docent Lena Gumaelius, KTH Niall Seery, Athlone Institute of Technology Donal Canty, University of Limerick Eva Hartell, Skolan för industriell teknik och management

Opponent

Emeritus Professor Kay Stables, Goldsmiths University of London

Lärosäte

KTH

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om hur diskursen i teknikundervisning förhåller sig till den undervisning som bedrivs i klassrummet i en internationell kontext. Det är känt sedan tidigare att de mål som återfinns i styrdokument för teknikundervisning till stor del inte uppfylls genom rådande klassrumspraktik. I syfte att förstå bakgrunden till denna diskrepans fokuserar det här arbetet på lärarens roll i teknikundervisningen. Läraren betraktas här som den mellanhand som omvandlar retoriken till undervisningspraktik.

Avhandlingen bygger på fyra forskningsartiklar som använder både teoretiska och empiriska angreppsätt för att undersöka tekniklärarens roll som förmedlare av kunskap i teknikämnet. Artikel I undersöker teknikundervisning i en irländsk kontext genom att analysera tekniklärarnas reflektioner över sin praktik i klassrummet. Studien identifierar flera faktorer som påverkar klassrumspraktiken. Artikel II och III bygger vidare på det resultat som framkom i studie I genom att teoretiskt resonera kring lämpliga metoder för att undersöka teknikämnets klassrumspraktik.

Genom att använda den epistemologiska utgångspunkt för teknikundervisning som speglas i litteraturen, så utformades ett nytt sätt för att använda PCK (Pedagogical Content Knowledge, ett etablerat ramverk som beskriver lärarens kompetens) som förklaringsmodell för att beskriva klassrumspraktik. Artikel IV återvänder i en empirisk studie till tekniklärarnas roll men denna gång med ett transnationellt perspektiv i syfte att arbeta fram en grundläggande teori om lärares mål och syften med teknikundervisning. Studien bygger på intervjuer med lärare från Irland, Sverige och Nya Zealand.

Resultatet i denna avhandling bidrar med kunskap på två sätt. För det första, efter att ha identifierat faktorer som stärker tidigare belägg att det finns spänningar mellan målen beskrivna i styrdokumenten och klassrumspraktiken, så togs det fram ett teoretiskt ramverk för forskningsstudier om teknikundervisning. Ramverket utgör en modell som på ett nytt sätt beskriver förhållandet mellan de faktorer som påverkar klassrumsundervisningen. Modellen ger möjligheter att på ett mer omfattande sätt än tidigare studera och förstå klassrumsundervisningen utifrån lärarens perspektiv. För det andra, som ett första steg mot att förstå den rådande undervisningspraktiken presenteras en grundläggande teori kring lärares syften med undervisning i teknik. Denna grundläggande teori erbjuder en sammanhållen modell för att formulera, lyfta fram och tydliggöra syften med att undervisa teknik i den verklighet som råder i klassrummen idag.

Sidan publicerades 2020-06-08 11:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon

Syftet med Lucia Crevanis avhandling "Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon" är att öka förståelsen för ledarskap som ett socialt fenomen.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer