Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Maria Rydell undersöker i sin avhandling uppfattningar om vad det innebär att vara ”en kompetent språkbrukare” med fokus på vuxna andraspråksinlärare som studerar sfi.

Fakta
Disputation

2018-09-14

Titel (eng)

Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Författare

Maria Rydell

Handledare

Professor Catrin Norrby, Stockholms universitet Universitetslektor Gunlög Sundberg, Stockholms universitet Docent Caroline Kerfoot, Stockholms universitet

Opponent

Professor Tim McNamara, The University of Melbourne

Institution

Institutionen för svenska och flerspråkighet

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Rydell

Abstract in English:

The current thesis is concerned with constructions and perceptions of what it means to be ‘a competent language user’ in the context of a language programme in basic Swedish called Swedish for Immigrants (SFI). A particular focus is given to the testing and assessment of oral interaction. The prevailing communicative approach to language teaching and testing makes it relevant to investigations of both language use and reflections on communicative experiences. The thesis is based on three studies. Drawing on insights from linguistic anthropology, multimodal interaction analysis, phenomenology and social theory, the three studies address different sociolinguistic perspectives on language testing and assessment. Whereas Studies I and II investigate paired speaking tests in the final national exam in SFI as a speech event, Study III builds upon focus group discussions with SFI participants with the aim of exploring the participants’ reflections on communicative experiences.

Drawing on linguistic anthropological performance theory, Study I makes the case that the paired speaking tests can be analysed as staged institutionalized performances that put speaking and ideologies on display. Study I draws on an analysis of sequences in the test data where the participants expressed beliefs on language learning, language use and language competence. One important resource for the test takers to maintain the discussion in front of the examiners was to draw on dominant discourses on language and integration, such as stating the importance of learning Swedish, speaking only Swedish, attempting to find Swedish friends and taking responsibility for one’s learning, making testing practices an important site for the reproduction of such discourse. The orientation to being ‘a competent language user’ was performed by indexing other images of being ‘a good student’ and ‘a good immigrant’.

Study II takes an interactional practice in the paired speaking tests, word searching sequences, as its starting point. Word searches tap into two aspects of communicative language testing: vocabulary knowledge and the ability to negotiate meaning and solve interactional problems. The test takers drew on different embodied semiotic resources to negotiate participation and meaning or to display an avoidance to participating in the fellow test taker’s word search. Overall, the participants prioritized the progressivity of talk over lexical precision. By avoiding using languages other than Swedish during the test, the test takers sustained and constructed a monolingual orientation to language competence.

Study III discusses how the SFI participants’ lived experience of language constituted their understanding of what it means to be ‘a competent language user’. Accordingly, the participants’ comments primarily constructed a view of competence as made relevant through and being shaped in social interactions, making language competence a primarily relational construct. Corroborating the relational construction of language competence was the importance given to language assessments, both those made by others and internalized self-assessments. In the focus group discussions, overall, being ‘a competent language user’ was oriented to as a desired, but yet unstable and vulnerable subject position.

Taken together, the three studies address ideological, embodied, emotional and relational perspectives on language and language competence. By contrast, language testing practices are built upon a view of language competence as an individual and objective ability that can be measured. The main conclusions drawn in the thesis are that testing and assessment practices constitute a social practice where perceptions and constructions of language competence are constructed and regimented metapragmatically as well as interactionally. Furthermore, embodied experiences of language assessment made in institutional and everyday practices make competence a powerful concept influencing L2 users’ self-perception and agency.

Sidan publicerades 2018-08-29 12:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-22 14:00 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer