“Count on me!”. Mathematical development, developmental dyscalculia and computer-based intervention

Grundläggande matematikundervisning är oerhört viktigt, inte bara i matematikens lägre nivåer utan även när ämnet blir mer avancerat. Det visar Linda Olsson i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2018-01-19

Titel (sv)

”Räkna med mig!” : Matematisk utveckling, dyskalkyli och datorbaserad intervention

Titel (eng)

“Count on me!”: Mathematical development, developmental dyscalculia and computer-based intervention

Författare

Linda Olsson

Handledare

Professor Ulf Träff, Linköpings universitet Professor Joakim Samuelsson, Linköpings universitet

Opponent

Docent Lisa Thorell, Karolinska institutet

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen.
Läs Skolportens intervju med Linda Olsson här

Svenskt abstrakt:

En ”känsla” för antal finns hos flera arter, men enbart människan berikar denna med ett exakt och symboliskt system, t.ex. siffror. Det debatteras dock fortfarande vilka kognitiva förmågor som leder till mer eller mindre lyckad aritmetisk förmåga. Förutsägbarheten mellan tidig förståelse och senare matematikförmåga är dessutom starkare än för andra skolämnen. Tidiga nedsättningar kan således orsaka senare signifikanta nedsättningar. Syftet med avhandlingen var att bidra till beskrivningen av vilka aspekter av icke-symboliskt och symboliskt processande som bidrar till aritmetisk förmåga, samt att studera effekterna av olika teoretiskt designade datorbaserade träningsprogram på förskoleklassbarn. De kognitiva mekanismerna som ligger till grund för symboliskt nummerprocessande och olika aritmetiska förmågor kartlades för att upptäcka deras respektive bidrag hos barn med relativt välutvecklade symboliska system. Fynden visar att det icke-symboliska systemet fortsätter att bidra till aritmetik, och att de domän-generella kognitiva förmågornas bidrag kan variera med utveckling. Därtill, mer avancerade matematiska förmågor stöddes av mindre avancerade. I syfte att undersöka dyskalkylis underliggande orsak jämfördes dessa barn med en kontrollgrupp, individuellt matchad på domän-generella kognitiva förmågor. Resultaten visar att barnen med dyskalkyli uppvisade nedsättning på såväl icke-symboliska som symboliska mått, men störst nedsättning på de symboliska. Därtill indikerade resultatet subgrupper. I syfte att undersöka effekterna av tidig intervention jämfördes tre datorprogram, olikt designade i enlighet med nummerprocessande, med en passiv kontrollgrupp. Till och med kort, daglig aritmetisk träning gav effekt. De teoretiskt olika datorprogrammen påverkade olika symboliska mått. Avhandlingen indikerar att det icke-symboliska systemet ligger till grund för det symboliska, och att dyskalkyli orsakas av en icke-symbolisk nedsättning. Avhandlingen stödjer att formell aritmetik grundas på exakta representationer, snarare än approximativa.

Sidan publicerades 2018-11-13 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-18 14:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum

Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”. Iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.