Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Fokus i Anna-Lena Godhes studie är hur multimodala texter skapas och bedöms inom svenskundervisningen på gymnasienivå. Men vilka aspekter av den multimodala texten förhandlas av lärare och elever som viktiga i förhållande till bedömning? Det är en av frågorna forskaren studerat i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2014-04-25

Titel (sv)

Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet

Titel (eng)

Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Författare

Anna-Lena Godhe

Handledare

Berner Lindström, Patrik Lilja and Ylva Hård af Segerstad

Opponent

Dr Jeff Bezemer, Senior Research Fellow, Co-director, Center of Multimodal Research, Institute of Education, London Knowledge Lab

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna-Lena Godhe här

Svenskt abstrakt:

Digitala verktyg, som datorer och laptops, blir allt mer vanligt förekommande i utbildningssammanhang. Att lärare och elever har tillgång till dessa verktyg innebär att förutsättningarna för vad som kan göras i ett klassrum påverkas. Det är idag till exempel möjligt att med relativt enkla medel skapa texter där flera uttryckssätt, så som ljud, bild, tal, skrift och musik tillsammans bildar en multimodal text. Nya eller förändrade verktyg i utbildningssammanhang leder således till att nya eller förändrade aktiviteter blir möjliga. Införlivandet av de nya verktygen medför både möjligheter och svårigheter. För att förstå vad det innebär att använda digitala verktyg i utbildningssammanhang så måste de digitala verktygens möjligheter sättas i relation till förutsättningar och villkor inom skola och utbildning. När det görs blir det möjligt att se var spänningar och motsättningar uppkommer och därmed också förstå hur, och på vilket sätt, verktyg och sammanhanget behöver anpassas till varandra. Att digitala verktyg är en naturlig del av många ungdomars vardag är en annan viktig aspekt som behöver inkluderas i resonemang kring hur digitala verktyg används i skolan. Fokus i denna avhandling ligger på vad det innebär att skapa och bedöma multimodala texter i en klassrumsmiljö inom svenskämnet och hur dessa aktiviteter relaterar till etablerade skriv- och bedömningspraktiker i skolan i allmänhet och inom språkundervisningen i synnerhet.

Under de senaste decennierna har förändringar skett i hur vi kommunicerar. Förändringarna härrör till stor del ur den ökade användningen av digital teknik i vardagen. Internet och sociala medier är idag arenor som många använder till vardags för att kommunicera, både privat och professionellt. Det är också arenor som möjliggör och underlättar kontakter oavsett fysisk distans och där kontakter och utbyte av information snabbt kan ske med personer på avlägsna platser. Den ökade tillgången till digitala redskap inom skolväsendet speglar bredare samhälleliga förändringar där dessa digitala redskap blivit viktiga för att kommunicera, både genom att interagera med andra men också genom att skapa eget material som andra kan ta del av. Att elever under sin skoltid lär sig hantera dessa verktyg för att inhämta information och för att kommunicera är därför något som i allt högre grad förväntas vara en del av utbildningssystemet. Språkundervisning i allmänhet, och svenskundervisningen i synnerhet, är känsliga för förändringar av kommunikationsmönster eftersom ämnena handlar om olika former av kommunikation så som litteratur, film och media (Jewitt, Bezemer, Jones, & Kress, 2009).

Eftersom digitala redskap används både i och utanför utbildningssammanhang så är frågor kring informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ofta kopplade både till generella samhälleliga frågor men också till utbildningsfrågor. Hur de generella förändringarna i kommunikationsmönster i samhället påverkar språkundervisningen är frågor som studierna i denna avhandling har för aviskt att belysa. Även om tillgången till digitala verktyg ökar i klassrum generellt i Sverige, så tyder rapporter på att användningen av verktygen fortfarande är begränsade, både i omfattning och innehållsmässigt. I en rapport om datoranvändningen i svenska skolor kom Skolverket (2013a) fram till att tekniken främst används till att söka efter information och för att skriva typografiska texter. Dessa aktiviteter är etablerade inom skolan men de har tidigare utförts med andra redskap. Den ‘nya’ tekniken verkar således i stor utsträckning användas för att utföra sedan länge etablerade aktiviteter inom utbildning, men inte ge upphov till ‘nya’ aktiviteter i någon större utsträckning.

Sidan publicerades 2014-04-09 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.