Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Fokus i Anna-Lena Godhes studie är hur multimodala texter skapas och bedöms inom svenskundervisningen på gymnasienivå. Men vilka aspekter av den multimodala texten förhandlas av lärare och elever som viktiga i förhållande till bedömning? Det är en av frågorna forskaren studerat i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2014-04-25

Titel (sv)

Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet

Titel (eng)

Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Författare

Anna-Lena Godhe

Handledare

Berner Lindström, Patrik Lilja and Ylva Hård af Segerstad

Opponent

Dr Jeff Bezemer, Senior Research Fellow, Co-director, Center of Multimodal Research, Institute of Education, London Knowledge Lab

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna-Lena Godhe här

Svenskt abstrakt:

Digitala verktyg, som datorer och laptops, blir allt mer vanligt förekommande i utbildningssammanhang. Att lärare och elever har tillgång till dessa verktyg innebär att förutsättningarna för vad som kan göras i ett klassrum påverkas. Det är idag till exempel möjligt att med relativt enkla medel skapa texter där flera uttryckssätt, så som ljud, bild, tal, skrift och musik tillsammans bildar en multimodal text. Nya eller förändrade verktyg i utbildningssammanhang leder således till att nya eller förändrade aktiviteter blir möjliga. Införlivandet av de nya verktygen medför både möjligheter och svårigheter. För att förstå vad det innebär att använda digitala verktyg i utbildningssammanhang så måste de digitala verktygens möjligheter sättas i relation till förutsättningar och villkor inom skola och utbildning. När det görs blir det möjligt att se var spänningar och motsättningar uppkommer och därmed också förstå hur, och på vilket sätt, verktyg och sammanhanget behöver anpassas till varandra. Att digitala verktyg är en naturlig del av många ungdomars vardag är en annan viktig aspekt som behöver inkluderas i resonemang kring hur digitala verktyg används i skolan. Fokus i denna avhandling ligger på vad det innebär att skapa och bedöma multimodala texter i en klassrumsmiljö inom svenskämnet och hur dessa aktiviteter relaterar till etablerade skriv- och bedömningspraktiker i skolan i allmänhet och inom språkundervisningen i synnerhet.

Under de senaste decennierna har förändringar skett i hur vi kommunicerar. Förändringarna härrör till stor del ur den ökade användningen av digital teknik i vardagen. Internet och sociala medier är idag arenor som många använder till vardags för att kommunicera, både privat och professionellt. Det är också arenor som möjliggör och underlättar kontakter oavsett fysisk distans och där kontakter och utbyte av information snabbt kan ske med personer på avlägsna platser. Den ökade tillgången till digitala redskap inom skolväsendet speglar bredare samhälleliga förändringar där dessa digitala redskap blivit viktiga för att kommunicera, både genom att interagera med andra men också genom att skapa eget material som andra kan ta del av. Att elever under sin skoltid lär sig hantera dessa verktyg för att inhämta information och för att kommunicera är därför något som i allt högre grad förväntas vara en del av utbildningssystemet. Språkundervisning i allmänhet, och svenskundervisningen i synnerhet, är känsliga för förändringar av kommunikationsmönster eftersom ämnena handlar om olika former av kommunikation så som litteratur, film och media (Jewitt, Bezemer, Jones, & Kress, 2009).

Eftersom digitala redskap används både i och utanför utbildningssammanhang så är frågor kring informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ofta kopplade både till generella samhälleliga frågor men också till utbildningsfrågor. Hur de generella förändringarna i kommunikationsmönster i samhället påverkar språkundervisningen är frågor som studierna i denna avhandling har för aviskt att belysa. Även om tillgången till digitala verktyg ökar i klassrum generellt i Sverige, så tyder rapporter på att användningen av verktygen fortfarande är begränsade, både i omfattning och innehållsmässigt. I en rapport om datoranvändningen i svenska skolor kom Skolverket (2013a) fram till att tekniken främst används till att söka efter information och för att skriva typografiska texter. Dessa aktiviteter är etablerade inom skolan men de har tidigare utförts med andra redskap. Den ‘nya’ tekniken verkar således i stor utsträckning användas för att utföra sedan länge etablerade aktiviteter inom utbildning, men inte ge upphov till ‘nya’ aktiviteter i någon större utsträckning.

Sidan publicerades 2014-04-09 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

The theory of mitigating risk: Information literacy and language-learning in transition

Alison Hicks avhandling handlar om hur tvåspråkiga upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Cognitive and neural mechanisms of inflectional morphology processing : Studies of native speakers and second language learners of Swedish

Andrea Schremm har forskat om de hjärnaktiviteter som används vid språkbearbetning och lärandet av svenska som andraspråk.

Mental health and physical activity in adolescence

Annette Løvheim Kleppang har utforskat sambandet mellan hur ofta ungdomar är fysiskt aktiva och hur väl de mår psykiskt.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats