Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Fokus i Anna-Lena Godhes studie är hur multimodala texter skapas och bedöms inom svenskundervisningen på gymnasienivå. Men vilka aspekter av den multimodala texten förhandlas av lärare och elever som viktiga i förhållande till bedömning? Det är en av frågorna forskaren studerat i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2014-04-25

Titel (sv)

Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet

Titel (eng)

Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Författare

Anna-Lena Godhe

Handledare

Berner Lindström, Patrik Lilja and Ylva Hård af Segerstad

Opponent

Dr Jeff Bezemer, Senior Research Fellow, Co-director, Center of Multimodal Research, Institute of Education, London Knowledge Lab

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna-Lena Godhe här

Svenskt abstrakt:

Digitala verktyg, som datorer och laptops, blir allt mer vanligt förekommande i utbildningssammanhang. Att lärare och elever har tillgång till dessa verktyg innebär att förutsättningarna för vad som kan göras i ett klassrum påverkas. Det är idag till exempel möjligt att med relativt enkla medel skapa texter där flera uttryckssätt, så som ljud, bild, tal, skrift och musik tillsammans bildar en multimodal text. Nya eller förändrade verktyg i utbildningssammanhang leder således till att nya eller förändrade aktiviteter blir möjliga. Införlivandet av de nya verktygen medför både möjligheter och svårigheter. För att förstå vad det innebär att använda digitala verktyg i utbildningssammanhang så måste de digitala verktygens möjligheter sättas i relation till förutsättningar och villkor inom skola och utbildning. När det görs blir det möjligt att se var spänningar och motsättningar uppkommer och därmed också förstå hur, och på vilket sätt, verktyg och sammanhanget behöver anpassas till varandra. Att digitala verktyg är en naturlig del av många ungdomars vardag är en annan viktig aspekt som behöver inkluderas i resonemang kring hur digitala verktyg används i skolan. Fokus i denna avhandling ligger på vad det innebär att skapa och bedöma multimodala texter i en klassrumsmiljö inom svenskämnet och hur dessa aktiviteter relaterar till etablerade skriv- och bedömningspraktiker i skolan i allmänhet och inom språkundervisningen i synnerhet.

Under de senaste decennierna har förändringar skett i hur vi kommunicerar. Förändringarna härrör till stor del ur den ökade användningen av digital teknik i vardagen. Internet och sociala medier är idag arenor som många använder till vardags för att kommunicera, både privat och professionellt. Det är också arenor som möjliggör och underlättar kontakter oavsett fysisk distans och där kontakter och utbyte av information snabbt kan ske med personer på avlägsna platser. Den ökade tillgången till digitala redskap inom skolväsendet speglar bredare samhälleliga förändringar där dessa digitala redskap blivit viktiga för att kommunicera, både genom att interagera med andra men också genom att skapa eget material som andra kan ta del av. Att elever under sin skoltid lär sig hantera dessa verktyg för att inhämta information och för att kommunicera är därför något som i allt högre grad förväntas vara en del av utbildningssystemet. Språkundervisning i allmänhet, och svenskundervisningen i synnerhet, är känsliga för förändringar av kommunikationsmönster eftersom ämnena handlar om olika former av kommunikation så som litteratur, film och media (Jewitt, Bezemer, Jones, & Kress, 2009).

Eftersom digitala redskap används både i och utanför utbildningssammanhang så är frågor kring informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ofta kopplade både till generella samhälleliga frågor men också till utbildningsfrågor. Hur de generella förändringarna i kommunikationsmönster i samhället påverkar språkundervisningen är frågor som studierna i denna avhandling har för aviskt att belysa. Även om tillgången till digitala verktyg ökar i klassrum generellt i Sverige, så tyder rapporter på att användningen av verktygen fortfarande är begränsade, både i omfattning och innehållsmässigt. I en rapport om datoranvändningen i svenska skolor kom Skolverket (2013a) fram till att tekniken främst används till att söka efter information och för att skriva typografiska texter. Dessa aktiviteter är etablerade inom skolan men de har tidigare utförts med andra redskap. Den ‘nya’ tekniken verkar således i stor utsträckning användas för att utföra sedan länge etablerade aktiviteter inom utbildning, men inte ge upphov till ‘nya’ aktiviteter i någon större utsträckning.

Sidan publicerades 2014-04-09 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

”Skolan har tappat fokus på det sociala klimatet”

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, arbetar med att utveckla ett verktyg för att kartlägga hur eleverna mår i klassrummet.