Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall har forskat om två storskaliga kompetensutvecklingsprogram (KUP) för att bidra till kunskap om kritiska aspekter av sådana program samt deras inverkan på lärare, undervisning och elevresultat.

Fakta
Disputation

2018-01-19

Titel (eng)

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Författare

Jannika Lindvall

Handledare

Professor Andreas Ryve, Mälardalens högskola, Professor Marie Wiberg, Umeå universitet

Opponent

Docent Torulf Palm, Umeå universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Jannika Lindvall

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling har två storskaliga kompetensutvecklingsprogram (KUP) för lärare använts som fall för att bidra till kunskap om kritiska aspekter av sådana program samt deras inverkan på lärare, undervisning och elevresultat. Det första programmet, Räkna med Västerås (RäV), var obligatoriskt för alla kommunala grundskolelärare som undervisade i matematik i kommunen. Det andra programmet, Matematiklyftet, har genomförts av 76 % av alla grundskolelärare i Sverige som undervisar i matematik. Under den tidsperiod som studien genomfördes var det möjligt att göra en jämförelse mellan programmen, då det vid tillfället fanns lärare i kommunen som antingen deltagit i RäV, Matematiklyftet, eller inget program alls. Data gällande programmens inverkan på lärare, undervisning och elevresultat samlades in både direkt och ett år efter lärarnas deltagande. Med andra ord gjorde studiens kontext det möjligt att svara upp mot nyliga uppmaningar om att det behövs fler studier som studerar: (a) inverkan av KUP som genomförts i större skala, (b) KUPs inverkan på lärare, undervisning och elevresultat, (c) KUPs långsiktiga inverkan, och (d) variationen mellan olika KUPs inverkan. Resultaten visar att de studerade programmen är ytterst lika om de karaktäriseras enligt etablerade ramverk om vad som utgör kritiska faktorer av KUP för lärare, samtidigt som de visar på olika inverkan på lärare, undervisning och elevresultat. I ljuset av dessa resultat föreslås en utveckling av två kritiska aspekter gällande KUP för lärare: innehållsfokus och samstämmighet. Genom att utveckla ett mer finkänsligt verktyg för att karaktärisera programmens innehållsfokus upptäcktes också skillnader mellan dem. Tillsammans med en systematisk litteraturöversikt av forskningslitteraturen kring ”samstämmighet” utgjorde dessa resultat en bas för att diskutera möjliga förklaringar till skillnaderna i programmens inverkan, samt en utveckling av de kritiska aspekterna innehållsfokus och samstämmighet. Sammantaget bidrar denna avhandling med: (a) empiriska resultat i förhållande till storskaliga KUPs inverkan, (b) metodologiska resultat i form av verktyg för att karaktärisera KUPs innehållsfokus och samstämmighet, och (c) teoretiska resultat då etablerade ramverk för att karaktärisera KUPs har studerats genom praktisk användning och i ljuset av resultaten föreslås även utvecklingar av dem.

Sidan publicerades 2017-12-20 09:35 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-26 12:07 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv

Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Samverkan för innovation: En fallstudie av mötet mellan akademi, industri och sjukvård

Ylva Askfors visar i sin avhandling att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioneroch kan förstås på flera nivåer, liksom lagren i en lök.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Strävan efter samhällsförbättring – Idrottspolitiska problematiseringar och lösningsstrategier för formandet av den nyttiga idrotten och den idrottande individen

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Formativ bedömning och självreglerat lärande: vad behöver vi för att få det att hända?

Hur kan formativ bedömning kan bedrivas och vilka krav den ställer på sin utövare och på vilka sätt kan undervisningen ge möjligheter för elever att utveckla självreglering av sitt lärande? Det är frågor som Charlotta Vingsle utforskat.

Grus i maskineriet?: Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Olle Nordberg har i sin avhandling studerat 18-åringars läsande ur olika synvinklar för att kunna diskutera deras attityder till läsning och deras förmåga att läsa fiktionstext utifrån ett brett empiriskt underlag.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Polisanmälningar i grundskolan – en mekanism för reduktion av social komplexitet

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Att skapa en läsare: Läsarter och läsare av litterär text i svenskämnets nationella examination på gymnasiet – åren 1968 till 2013

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn

Syftet med Susanne Dueks avhandling är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel.

Mellan akademi och lärarprofession: integrering av vetenskapliga och professionella mål för lärarutbildningens examensarbeten

Anders Råde vill med sin forskning belysa det komplexa förhållandet mellan teori och praktik för integrering av vetenskapliga och professionella mål i examensarbeten inom lärarutbildningen.

”Äger du en skruvmejsel?” Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011

Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel  i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?