Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students’ critical examination of public issues in science education

Med utgångspunkt i naturvetenskaplig undervisning som medborgarbildning, har Jonna Wiblom undersökt möjligheterna att bjuda in elever att delta i kritisk granskning av publika frågor i media.

Fakta
Disputation

2020-10-02

Titel (eng)

Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students’ critical examination of public issues in science education

Författare

Jonna Wiblom

Handledare

Associate professor Maria Andrée, Stockholms universitet Associate professor Carl-Johan Rundgren, Stockholms universitet

Opponent

Professor Erik Knain, University of Oslo

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Jonna Wiblom

Abstract in English:

This dissertation is about science education as an education for citizenship with a particular focus on the potential of inviting students to participate in critical examination of public issues in the media. Through digital media, a vast amount of health-related information is readily available to the public. People who turn to the Internet in search of health information of any kind, will come across a vast array of voices, information and contradictory claims. The rationale of this dissertation is the recognised challenges for citizens to stay critical when public issues that relate to health and nutrition are examined on the Internet. The aim of this dissertation is to contribute to expanding and nuancing the understanding of students’ critical examination of public issues in science education by drawing on a capabilities approach. Philosopher Martha Nussbaum’s version of the capabilities approach and notion of ‘world citizenship’ is situated in science education and used for analysing students’ participation in critical examination of public issues relating to health. In addition, sociocultural perspectives are drawn upon to conceptualise learning. The dissertation builds on two different research projects, both conducted as design-based research collaborations with upper secondary school science teachers and their students. The data are comprised of audio and video recordings of student group discussions as they search for and critically examine health-related information on the Internet, and video recordings and field notes from the teachers’ whole-class introductions to the activities. Data have been analysed using qualitative content analysis, also drawing on the work of Nussbaum. The findings in this dissertation are presented in four papers. Paper I reports how the introduction of an evaluation tool afforded and constrained students’ critical examination of health issues on the Internet, and how this process can be fruitfully analysed by taking a capabilities approach. The findings show how use of the evaluation tool caused students to privilege scientific information, leaving lived experiences of health issues and students’ own purposes of the information-searching unexamined. Paper II focuses students’ critical examination of controversial and emerging science reported in news media. The findings illuminate how students’ encounters with a controversial nutrition study on the Internet triggered epistemological work — the examination of scientific knowledge as embedded in social, cultural and historical practices. Paper III focuses students’ critical examination of a science-laden public issue concerning milk consumption. The findings show how the students examine their own and societal moral underpinnings of consuming milk, and how the production and consumption of milk affect people’s lives and the places we live. In these conversations on milk, the students also imagine different sustainable futures. Paper IV proposes a heuristic for ethical reflection on participatory science education research, highlighting reflective questions in relation to the dimensions of ontology, epistemology and methodology. It is intended to extend standard ethical reflection in education research by taking hierarchies, roles, values, risks, objectives and accountability into account. Overall, the results reported in this dissertation emphasise that students’ critical examination of public issues in the media cannot be limited to source critique that aims to sift out ‘facts’ and uncontested science. This dissertation illuminates the potentiality of science education for citizenship in providing students with opportunities to participate in critical examination of themselves and society in encounters with issues of public concern.

Sidan publicerades 2020-09-23 09:52 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-14 08:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Engelska för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Här erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965

Britt-Marie Styrkes avhandling "Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965" behandlar framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i dans åren 1939-1965. Med utgångspunkt i ett splittrat yrkesområde undersöks utvecklingen fram till att en utbildning kunde etableras vid 1960-talets mitt.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Jag hoppas min forskning kan slå hål på myten att barn inte förstår naturkunskap, säger Anna Vikström, författare till avhandlingen "Ett frö för lärande  en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi."

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.