Dela:

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Fakta
Disputation

2012-01-11

Titel (eng)

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Författare

Beniamin Knutsson

Handledare

Professor Lars Gunnarsson, Dr Elisabeth Hesslefors-Arktoft, Professor Lennart Wohlgemuth

Opponent

Docent Johan Öhman

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande Göteborgs universitet
Läs Skolportens intervju med Beniamin Knutsson
Dokument

Svenskt abstrakt:

Sedan millennieskiftet har vi kunnat notera en omfattande spridning av policys och politisk retorik som betonar vikten av en rättvis och hållbar global utveckling. På internationell nivå är FN:s Millenniedeklaration det mest uppenbara exemplet på denna förändring av utvecklingsdebatten. Den svenska regeringens svar på millenniedeklarationen utgörs i sin tur av den sammanhållna Politik för Global Utveckling (PGU) som antogs 2003. I kölvattnet av dessa övergripande policyförändringar har det dykt upp en ny, eller kanske snarare återupplivad, debatt om hur skolan skall hantera de globala utvecklingsfrågorna. Under senare år har vi också sett en kraftig ökning av diverse profilskolor, program, ämnen, kurser och projekt i det svenska skolsystemet där globala utvecklingsfrågor utgör ett centralt kunskapsinnehåll. Även om detta innehåll har fått förnyad aktualitet under senare år så är fenomenet egentligen inte nytt. I själva verket finns en tradition av undervisning om liknande frågor som åtminstone kan spåras tillbaka till 1960-talet. Trots det stora genomslag som kunskapsinnehållet haft på senare tid, och trots att det kan återföras på en lång historisk tradition, har den svenska didaktiska forskningen i stor utsträckning försummat det. Denna avhandling vill förmedla ett bidrag till en sådan didaktisk forskning genom att studera historiska och nutida aspekter av detta innehåll.

Sidan publicerades 2012-01-10 00:00 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-10-26 14:04 av Ebba Reinolf


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)