Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education

Hur kan fenomenet dansintegrering i elevers läs- och skrivprocesser produceras och utvecklas som intraaktiv didaktik? Den frågan undersöker Sofia Jusslin i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-12-11

Titel (eng)

Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education

Författare

Sofia Jusslin

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi Professor Tone Pernille Østern, Norwegian University

Opponent

Professor Pauline Sameshima, Lakehead University, Canada

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling bidrar till fälten kreativ dans och litteracitet genom att utveckla didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser samt genom att utforska vad som produceras i intraaktionerna mellan dansande, läsande och skrivande. Avhandlingen genomförs metodologiskt som didaktisk designforskning tillsammans med konstbaserade forskningsstrategier. Forskningen har bedrivits av ett designteam som består av en forskare, en danskonstnär och två klasslärare som tillsammans har integrerat kreativ dans i läs- och skrivundervisningen i årskurs fem i Finland. Avhandlingen är onto-epistemologiskt positionerad inom nymaterialistisk teori; mer specifikt i Karen Barads teori agentisk realism, som rör sig förbi en antropocentrisk ontologi och betraktar kunskap som något som skapas i relationer mellan mänskliga och ickemänskliga kroppar. Forskningsproblemet som behandlas i avhandlingen är: Hur kan det materiellt-diskursiva fenomenet dansintegrering i elevers läs- och skrivprocesser produceras och utvecklas som intra-aktiv didaktik?

Fyra studier genomfördes och dessa (om)läses diffraktivt utifrån avhandlingens forskningsproblem. Resultaten visar hur kreativ dans kan bidra till läs- och skrivundervisningen genom att uppmana eleverna till att fördjupa och bredda sina läs- och skrivprocesser. Därtill kan dans bredda litteracitet genom att utvidga elevers meningsskapande processer när det kommer till materialitet, relationalitet och kroppslighet. Utifrån resultaten i de fyra studierna konstateras att dansintegrering i elevers läs- och skrivprocesser kan produceras och utvecklas som intra-aktiv didaktik genom att vända uppmärksamhet mot att problematisera de intra-aktiva relationerna mellan dansande, läsande och skrivande. Dessa relationer teoretiseras som dansande/läsande/skrivande i den intra-aktiva didaktiken, vilket tillkännager att meningsskapandet är sammanflätat mellan de olika uttrycksformerna. Dansande/läsande/skrivande använder en föreslagen modell för danslitteracitet i skolan som didaktisk grund, samt producerar och produceras i pedagogisk teori/praktik där olika materialiteter kan bli performativa agenter. Dessutom kan alla lärare med kunskap om både kreativ dans och litteracitet använda den intra-aktiva didaktiken.

Resultaten utmynnar i tio performativa potentialer som får någonting att ske i undervisningen, lärandet och meningsskapandet när kreativ dans integreras i elevers läs- och skrivprocesser. De performativa potentialerna är didaktiskt fokus, samarbete med lärare och/eller konstnär, tidsramar, utrymme, textval, kreativitet och författarskap, musik och rytminstrument, elevsamarbete, lärarstöd och uppträdande som process. Dessa performativa potentialer kan fungera som ämnesöverskridande linser för läs- och skrivundervisningen för att möta en framtid som kräver färdigheter såsom kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete. Kreativ dans kan bidra med nya performativa potentialer för att meningsfullt utveckla läs- och skrivundervisningen inifrån. Således har dans den performativa potentialen att förändra hur litteracitet förstås och utövas.

Sammanfattningsvis har den utvecklade intra-aktiva didaktiken som presenteras i avhandlingen syftet att i grund och botten gynna såväl lärare som elever genom att erbjuda meningsfulla möjligheter för undervisning och lärande med jämlik betoning på dansande, läsande och skrivande. Sammantaget har både dans och litteracitet potential att bidra till varandra om de kombineras meningsfullt.

Sidan publicerades 2020-12-15 16:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Specialpedagogik för grundskolan Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)