Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Publicerad:2010-01-26
Uppdaterad:2012-03-28
Författare

Maj-Gun Johansson

Handledare

Åke Olofsson

Opponent

Professor Pekka Niemi

Disputerat vid

UmU – Umeå universitet

Disputationsdag

2010-01-26

Titel (se)

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Institution

Samhällsvetenskaplig fakultet, Psykologi

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Under det senaste decenniet har åter uppmärksamhet riktats mot läsflyt. En anledning kan vara att träningsstudier ofta inte kunnat påvisa förbättrade lästider trots att problemen med att avläsa korrekt åtgärdats. Aktuell forskning har också påvisat att i transparanta språk där det råder överensstämmelse mellan ett språks stavning och uttal är automatisering av avkodningen svårare att uppnå än förmågan att avkoda korrekt. Flera studier har funnit att datorbaserad flash-cardträning tycks vara ett effektivt sätt att utveckla läsflyt. Syftet med denna avhandling har varit, dels att replikera några av de tidigare flash-cardstudierna, dels att undersöka om flash-cardbetingelsen med resultatstyrd exponeringstid är mer effektiv än flash-cardbetingelsen med fixerad exponeringstid. I den resultatstyrda betingelsen varierar exponeringstiden efter korrekthet. Avhandlingen rapporterar en huvudstudie och två fallstudier. Deltagarna i huvudstudien var 17 pojkar och 11 flickor i åldrarna 11 till 17 år. Alla låg under den 11:e percentilen (stanine 1 och 2) i läsning på standardiserade lästest för sin ålder. De två deltagande, bägge pojkar, i den första fallstudien hade de lägsta läsresultaten av alla. Pojkarna skilde sig markant åt i sina avkodningsstrategier. Den yngre av dem, en ljud-för-ljud läsare i årskurs 4, kan ses som en tragglare som hade störst problem med det ortografiska processandet och den ett år äldre läste fort men oftast fel och kan ses som en chansare , som hade störst problem med det fonologiska processandet. De fyra deltagarna i den andra fallstudien, två pojkar och två flickor, hade moderata lässvårigheter. En av flickorna gick i årskurs 6 och de övriga på högstadiet i årskurserna 8-9. Alla deltagarna genomförde de två olika betingelserna av den datorbaserade flash-cardträningen med stavningsrespons. Träningspassen varade i cirka 20 minuter och pågick med två till tre träningspass i veckan under tre till fyra månader. Lärarledd undervisning gavs endast i några förberedande träningspass. Enligt on-lineresultaten klarade alla deltagarna under båda exponeringsbetingelserna av att hålla korrekthet på tillräckligt hög nivå för att ökning av läsflyt var att förvänta. Ett batteri av lästest, såväl tyst läsning som högläsning, samt två diktamina genomfördes vid pre-, mellan- och posttest. I läsning mättes både korrekthet och lästid. Med undantag av tragglaren i första fallstudien, nåddes signifikanta förbättringar på alla test för båda betingelserna. De största framstegen skedde under den första träningsperioden oberoende av exponeringsbetingelse. Positiva effekter uppnåddes både på tränat och otränat material och på såväl ord som pseudoord. Läsutvecklingen var generellt bättre än vad genomsnittseleven uppnår under samma tid. Eleverna bedömde att den resultatstyrda betingelsen var mest effektiv och ansåg den mest motiverande men inga signifikanta skillnader i läs- och stavningsresultat kunde påvisas mellan de två exponerings-betingelserna mellan pre- och posttest.

Abstract in English

During the last decade new attention has been paid to reading fluency. One reason might be that training studies often have failed to provide growth in reading rate in spite of the fact that the accuracy problem was remediated. Recent research has also indicated that, in languages with a consistent mapping between graphemes and phonemes, automatization of decoding processes are more difficult to reach than aquiring accurate decoding skills. Several studies have found that computer-based flashcard training seems to be a productive way to develop reading fluency. The aims of this thesis are partly to replicate some of the previous studies with time pressured exposure and partly to examine whether the condition with time pressure is more effective than the flashcard condition with fixed exposure duration. In the time pressure condition, the exposure duration was varied as a function of accuracy. This thesis reports one main study and two case studies. The participants in the main study were 17 males and 11 females between the ages of 11 and 17. All of them were poor readers, scoring below the 11th percentile on standardized reading test for their age group. The two participants of the first case study were the poorest readers of all. Their decoding strategies differed greatly. The younger of them, a slow reader in the fourth grade, can be seen as a speller with most impairment in the orthographic processing and the older, a quick reader in the fifth grade, can be seen as a guesser with most impairment in the phonological processing. The four participants in the second case study were moderately poor readers between the ages of 12 and 14. Each participant practiced the two different conditions of the computer-based flashcard training with spelling response in sessions about twenty minutes long twice to three times a week during three to four months. Teacher-controlled tuition was only given in some pre-sessions. According to the online results, all participants in both of the exposure conditions were capable of keeping the accuracy at a high level, i.e. fluent reading was expected to be developed. A battery of silent and oral reading tests and spelling-to-dictation tests was used in pre-, middle- and posttest. Both accuracy and rate were measured in reading. Except for the speller in the first case study, significant improvements were found on all tests for both conditions. The best progress was during the first training period independent of condition. Positive effects were found for both trained and untrained material and for words and pseudo-words. The reading progress has in general been better than the average student usually develops during the same time. The students reported the time pressured condition as being more effective and motivating but no significant difference was found between the two conditions in the pre- to posttests.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev