Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Svenskt abstrakt:

Under det senaste decenniet har åter uppmärksamhet riktats mot läsflyt. En anledning kan vara att träningsstudier ofta inte kunnat påvisa förbättrade lästider trots att problemen med att avläsa korrekt åtgärdats. Aktuell forskning har också påvisat att i transparanta språk där det råder överensstämmelse mellan ett språks stavning och uttal är automatisering av avkodningen svårare att uppnå än förmågan att avkoda korrekt. Flera studier har funnit att datorbaserad flash-cardträning tycks vara ett effektivt sätt att utveckla läsflyt. Syftet med denna avhandling har varit, dels att replikera några av de tidigare flash-cardstudierna, dels att undersöka om flash-cardbetingelsen med resultatstyrd exponeringstid är mer effektiv än flash-cardbetingelsen med fixerad exponeringstid. I den resultatstyrda betingelsen varierar exponeringstiden efter korrekthet. Avhandlingen rapporterar en huvudstudie och två fallstudier. Deltagarna i huvudstudien var 17 pojkar och 11 flickor i åldrarna 11 till 17 år. Alla låg under den 11:e percentilen (stanine 1 och 2) i läsning på standardiserade lästest för sin ålder. De två deltagande, bägge pojkar, i den första fallstudien hade de lägsta läsresultaten av alla. Pojkarna skilde sig markant åt i sina avkodningsstrategier. Den yngre av dem, en ljud-för-ljud läsare i årskurs 4, kan ses som en tragglare som hade störst problem med det ortografiska processandet och den ett år äldre läste fort men oftast fel och kan ses som en chansare , som hade störst problem med det fonologiska processandet. De fyra deltagarna i den andra fallstudien, två pojkar och två flickor, hade moderata lässvårigheter. En av flickorna gick i årskurs 6 och de övriga på högstadiet i årskurserna 8-9. Alla deltagarna genomförde de två olika betingelserna av den datorbaserade flash-cardträningen med stavningsrespons. Träningspassen varade i cirka 20 minuter och pågick med två till tre träningspass i veckan under tre till fyra månader. Lärarledd undervisning gavs endast i några förberedande träningspass. Enligt on-lineresultaten klarade alla deltagarna under båda exponeringsbetingelserna av att hålla korrekthet på tillräckligt hög nivå för att ökning av läsflyt var att förvänta. Ett batteri av lästest, såväl tyst läsning som högläsning, samt två diktamina genomfördes vid pre-, mellan- och posttest. I läsning mättes både korrekthet och lästid. Med undantag av tragglaren i första fallstudien, nåddes signifikanta förbättringar på alla test för båda betingelserna. De största framstegen skedde under den första träningsperioden oberoende av exponeringsbetingelse. Positiva effekter uppnåddes både på tränat och otränat material och på såväl ord som pseudoord. Läsutvecklingen var generellt bättre än vad genomsnittseleven uppnår under samma tid. Eleverna bedömde att den resultatstyrda betingelsen var mest effektiv och ansåg den mest motiverande men inga signifikanta skillnader i läs- och stavningsresultat kunde påvisas mellan de två exponerings-betingelserna mellan pre- och posttest.

Sidan publicerades 2010-01-26 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 15:18 av