De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm
Svenskt abstrakt:
Utdrag ur avhandlingens sammanfattande kapitel:
Jag vill avslutningsvis höja blicken från de studerade skolorna och återkoppla till en fråga som fått stort utrymme i både internationell forskning och den svenska kontexten: Leder skolvalfrihet till en ökad segregation? Denna studie indikerar att det inte finns något entydigt svar på frågan huruvida skolvalfriheten leder till en ökad segregation eller om möjligheten för individer att välja skola tvärtom främjar integrationen. Ett av de främsta argumenten för en ökad skolvalfrihet som fördes fram vid valfrihets- och friskolereformens genomförande var att möjligheten för elever att välja skola kunde motverka boendesegregationens avspegling i enskilda skolors elevunderlag (se t.ex. Skolverket 1996a). Detta argumentåterkommer även i internationell forskning (se t.ex. Archbald 2004; Tooley 1997; Young & Clinchy 1992). Samtidigt höjdes tidigt varnande röster som menade att en ökad skolvalfrihet riskerade leda till en högre grad av segregation inom skolväsendet, då valmöjligheten främst förväntades nyttjas av redan privilegierade grupper i samhället (se t.ex. ESO 1994; Skolverket 1993, 1996a). Även detta argument återfinns i internationell forskning (se t.ex. Ambler 1994; Ball m.fl. 1996; Gewirtz m.fl. 1993, 1995; Hatcher 1998) och har även fortgående lyfts fram i den svenska kontexten (se t.ex. Skolverket 2003, Gustafsson 2006a). Mot bakgrund av vad som framkommit i denna avhandling vill jag påstå att båda sidor i debatten kan sägas ha en poäng, vilket även avspeglas i de mediarubriker som jag refererade till inledningsvis i kapitlet. Det fria skolvalet leder till en ökad segregation utifrån ett socioekonomiskt, etniskt och prestationsmässigt perspektiv som en följd av att olika grupper i samhället förhåller sig till och använder sig av möjligheten att välja skola på olika sätt. I detta resonemang ligger mina resultat i linje med vad flera nationella och internationella studier påvisar (se t.ex. Ambler 1994; Ball 2005; Ball m.fl. 1996; Bunar 2009; Fiske & Ladd 2003; Gewirtz m.fl. 1993, 1995; Gustafson 2006a, b; Gustafsson 2006; Harris & Ranson 2005; Hatcher 1998; Kjellman 2001; Reay & Ball 1997; Skawonius 2005; Skolverket 1993, 1996a, 2003). De intervjuer som jag genomfört med föräldrar och elever påvisar dock att möjligheten att välja skola samtidigt kan vara ett sätt för enskilda elever att kringgå segregationens negativa konsekvenser. Flera av de områden som kännetecknas av ett omfattande elevutflöde kan definieras som mycket eller till viss del socialt utsatta (USK 2006). Att elever som bor i dessa områden söker sig bort från de lokala skolorna kan tolkas som att de med hjälp av möjligheten att välja skola frikopplar sig från området där de bor. Sett utifrån detta perspektiv kan skolvalfriheten i viss utsträckning motverka boende- och skolsegregationens negativa effekter för enskilda individer (se t.ex. Archbald 2004; Chubb & Moe 1992; Gustafsson 2006; Young & Clinchy 1992).Analysen indikerar att de elever som söker sig från de socialt utsatta förorternas skolor till skolor som Dalaskolan, Erikskolan och Marielundskolan utifrån begreppsdefinitionen blandning kan sägas bli mer integrerade (se även Olsson Hort 1992; Runfors 2003). Dalaskolan, Erikskolan och Marielundskolan kan med utgångspunkt i samma definition genom sin ökade heterogenitet antas bli i högre grad integrerade. Fältarbetet visar dock att det inte riktigt är så enkelt att vi mot bakgrund av detta kan dra slutsatsen att skolvalfrihet leder till ökad integration. De skolbytande elevernas och deras föräldrars berättelser vittnar om konsekvenser av en betydande rumslig åtskillnad, samt en social och mental distans mellan svenskar och invandrare som på flera sätt aktualiseras i och med frågan om skolval. Valet av Dalaskolan, Erikskolan och Marielundskolan är för flera av dem ett sätt att försöka överbrygga denna distans. Men det annorlundaskap och utanförskap som många av de skolbytande eleverna upplever i mötet med de tillvalda skolorna omvandlas många gånger uttryck till ett avståndstagande från det som de betecknar som det svenska samhället och dem som de betecknar som svenskar . Och frågan är vad detta får för konsekvenser på längre sikt, både för deras identifikationsprocesser och för deras känsla av tillhörighet till det svenska samhället. Om hela situationen i Stockholm tas i beaktande kompliceras bilden ytterligare. Vad händer med de socialt utsatta förorternas grundskolor när en betydande andel av elever med etniskt svensk bakgrund respektive med resursstarka föräldrar söker sig därifrån? Hur påverkas eleverna i dessa skolor, deras utbildning och deras bild av samhället? Vad händer med de skolor i Stockholms innerstad dit näst intill uteslutande elever från socioekonomiskt resursstarka familjer bosatta i innerstaden söker sig? Hur påverkas dessa elever, deras utbildning och deras bild av samhället? Detta innebär sammanslaget att valfriheten kan antas resultera i en högre grad av integration för enskilda individer som använder sig av det fria skolvalet som en strategi för att ta sig runt de hinder som boendesegregationen innebär för dem i deras vardag, men att det fria skolvalet riskerar öka segregationen på skolnivå på så vis att resursstarka och studiemotiverade elever söker sig bort från skolor med låg status (se även OECD 2010; Skolverket 2010).
Sidan publicerades 2011-01-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 14:49 av
