2011-10-03 00:00  1224 Dela:

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (eng)

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Författare

Mats Lundström

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Lärosäte

MaH – Malmö högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Mats Lundström

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna doktorsavhandling är att utveckla kunskap om hur ungdomar resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor där tillgänglig information är oförenlig eller osäker. Datainsamling och analyser har skett i tre olika steg. I det första steget svarade nästan 300 gymnasielever på en webbaserad enkät. Enkäten bestod huvudsakligen av flervalsfrågor rörande pseudovetenskap och naturvetenskap. Resultatet visade stora skillnader i instämmande mellan de olika pseudovetenskapliga påståendena. Det fanns inget pseudovetenskapligt påstående som en majoritet av eleverna instämde i. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan gymnasieelevernas grad av instämmande i pseudovetenskapliga påståenden och deras faktakunskaper i humanbiologi. Dataanalysen visade att elever som läst tre eller flera naturvetenskapliga kurser på gymnasiet instämde i lägre omfattning i pseudovetenskapliga påståenden jämfört med övriga elever. Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors instämmande i pseudovetenskapliga påståenden. I det andra steget observerades och videofilmades elever från första året på naturvetenskapliga programmet när de gruppvis diskuterade motstridiga förklaringar på sjukdomars uppkomst och behandling. Under två lektioner diskuterade de i grupper två föreslagna förklaringsmodeller där den ena var naturvetenskapligt korrekt och den andra pseudovetenskaplig. Elevernas uttalanden kategoriserades i olika epistemologiska resurser. Resultatet visade att de använde fyra olika epistemologiska resurser för att motivera sina ställningstaganden; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga. Ingen av eleverna använde tydligt pseudovetenskapliga resurser. Eleverna använde sällan tydliga vetenskapliga resurser. Istället var normativa och auktoritativa resurser mer tillgängliga för gymnasieeleverna. Studien visade att eleverna kunde använda olika resurser vid olika tillfällen, till exempel när läraren deltog och ställde utmanande frågor. I det tredje steget dokumenterade sju tonåringar i en videodagbok sina beslut kring den nya influensan (svininfluensan) och den vaccination som erbjöds mot influensan. På detta sätt samlades data in huvudsakligen utanför en skolkontext. Dessutom intervjuades tonåringarna om sitt vaccinationsbeslut. Datamaterialet analyserades med hjälp av diskurspsykologi. Två huvudtyper av tolkningsrepertoarer kategoriserades; erfarna emfaser och viktiga aktörer. I den första kategorin fanns repertoarerna risk, solidaritet och kunskap. I den andra familj och vänner, media, skola och samhälle. Skolrepertoaren användes sällan av eleverna, vilket antyder att skolan och undervisningen i naturvetenskap inte var tillgängliga i denna situation. Resultaten visar att media var en stor aktör i vaccinationsdebatten, men även familj och vänner hade stort inflytande. Dessutom visar resultaten på svårigheterna för tonåringarna att använda naturvetenskaplig kunskap i form av korrekta fakta eller begrepp. Däremot resonerade eleverna kring hur viktigt det är att ha kunskap vid beslutsfattande vid denna typ av beslut. Sammanfattningsvis visar studien att en vetenskaplig diskurs är viktig för eleverna när de fattar och motiverar beslut i hälsofrågor. Resultaten väcker också viktiga frågor kring hur naturvetenskaplig allmänbildning ska kunna undersökas. Videodagböcker förslås som ett möjligt verktyg för att undersöka detta utanför skolkontexten.

Sidan publicerades 2011-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:01 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)