Dela:

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (eng)

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Författare

Mats Lundström

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Lärosäte

MaH – Malmö högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Mats Lundström

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna doktorsavhandling är att utveckla kunskap om hur ungdomar resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor där tillgänglig information är oförenlig eller osäker. Datainsamling och analyser har skett i tre olika steg. I det första steget svarade nästan 300 gymnasielever på en webbaserad enkät. Enkäten bestod huvudsakligen av flervalsfrågor rörande pseudovetenskap och naturvetenskap. Resultatet visade stora skillnader i instämmande mellan de olika pseudovetenskapliga påståendena. Det fanns inget pseudovetenskapligt påstående som en majoritet av eleverna instämde i. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan gymnasieelevernas grad av instämmande i pseudovetenskapliga påståenden och deras faktakunskaper i humanbiologi. Dataanalysen visade att elever som läst tre eller flera naturvetenskapliga kurser på gymnasiet instämde i lägre omfattning i pseudovetenskapliga påståenden jämfört med övriga elever. Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors instämmande i pseudovetenskapliga påståenden. I det andra steget observerades och videofilmades elever från första året på naturvetenskapliga programmet när de gruppvis diskuterade motstridiga förklaringar på sjukdomars uppkomst och behandling. Under två lektioner diskuterade de i grupper två föreslagna förklaringsmodeller där den ena var naturvetenskapligt korrekt och den andra pseudovetenskaplig. Elevernas uttalanden kategoriserades i olika epistemologiska resurser. Resultatet visade att de använde fyra olika epistemologiska resurser för att motivera sina ställningstaganden; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga. Ingen av eleverna använde tydligt pseudovetenskapliga resurser. Eleverna använde sällan tydliga vetenskapliga resurser. Istället var normativa och auktoritativa resurser mer tillgängliga för gymnasieeleverna. Studien visade att eleverna kunde använda olika resurser vid olika tillfällen, till exempel när läraren deltog och ställde utmanande frågor. I det tredje steget dokumenterade sju tonåringar i en videodagbok sina beslut kring den nya influensan (svininfluensan) och den vaccination som erbjöds mot influensan. På detta sätt samlades data in huvudsakligen utanför en skolkontext. Dessutom intervjuades tonåringarna om sitt vaccinationsbeslut. Datamaterialet analyserades med hjälp av diskurspsykologi. Två huvudtyper av tolkningsrepertoarer kategoriserades; erfarna emfaser och viktiga aktörer. I den första kategorin fanns repertoarerna risk, solidaritet och kunskap. I den andra familj och vänner, media, skola och samhälle. Skolrepertoaren användes sällan av eleverna, vilket antyder att skolan och undervisningen i naturvetenskap inte var tillgängliga i denna situation. Resultaten visar att media var en stor aktör i vaccinationsdebatten, men även familj och vänner hade stort inflytande. Dessutom visar resultaten på svårigheterna för tonåringarna att använda naturvetenskaplig kunskap i form av korrekta fakta eller begrepp. Däremot resonerade eleverna kring hur viktigt det är att ha kunskap vid beslutsfattande vid denna typ av beslut. Sammanfattningsvis visar studien att en vetenskaplig diskurs är viktig för eleverna när de fattar och motiverar beslut i hälsofrågor. Resultaten väcker också viktiga frågor kring hur naturvetenskaplig allmänbildning ska kunna undersökas. Videodagböcker förslås som ett möjligt verktyg för att undersöka detta utanför skolkontexten.

Sidan publicerades 2011-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:01 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer