Dela:

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (eng)

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Författare

Mats Lundström

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Lärosäte

MaH – Malmö högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Mats Lundström

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna doktorsavhandling är att utveckla kunskap om hur ungdomar resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor där tillgänglig information är oförenlig eller osäker. Datainsamling och analyser har skett i tre olika steg. I det första steget svarade nästan 300 gymnasielever på en webbaserad enkät. Enkäten bestod huvudsakligen av flervalsfrågor rörande pseudovetenskap och naturvetenskap. Resultatet visade stora skillnader i instämmande mellan de olika pseudovetenskapliga påståendena. Det fanns inget pseudovetenskapligt påstående som en majoritet av eleverna instämde i. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan gymnasieelevernas grad av instämmande i pseudovetenskapliga påståenden och deras faktakunskaper i humanbiologi. Dataanalysen visade att elever som läst tre eller flera naturvetenskapliga kurser på gymnasiet instämde i lägre omfattning i pseudovetenskapliga påståenden jämfört med övriga elever. Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors instämmande i pseudovetenskapliga påståenden. I det andra steget observerades och videofilmades elever från första året på naturvetenskapliga programmet när de gruppvis diskuterade motstridiga förklaringar på sjukdomars uppkomst och behandling. Under två lektioner diskuterade de i grupper två föreslagna förklaringsmodeller där den ena var naturvetenskapligt korrekt och den andra pseudovetenskaplig. Elevernas uttalanden kategoriserades i olika epistemologiska resurser. Resultatet visade att de använde fyra olika epistemologiska resurser för att motivera sina ställningstaganden; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga. Ingen av eleverna använde tydligt pseudovetenskapliga resurser. Eleverna använde sällan tydliga vetenskapliga resurser. Istället var normativa och auktoritativa resurser mer tillgängliga för gymnasieeleverna. Studien visade att eleverna kunde använda olika resurser vid olika tillfällen, till exempel när läraren deltog och ställde utmanande frågor. I det tredje steget dokumenterade sju tonåringar i en videodagbok sina beslut kring den nya influensan (svininfluensan) och den vaccination som erbjöds mot influensan. På detta sätt samlades data in huvudsakligen utanför en skolkontext. Dessutom intervjuades tonåringarna om sitt vaccinationsbeslut. Datamaterialet analyserades med hjälp av diskurspsykologi. Två huvudtyper av tolkningsrepertoarer kategoriserades; erfarna emfaser och viktiga aktörer. I den första kategorin fanns repertoarerna risk, solidaritet och kunskap. I den andra familj och vänner, media, skola och samhälle. Skolrepertoaren användes sällan av eleverna, vilket antyder att skolan och undervisningen i naturvetenskap inte var tillgängliga i denna situation. Resultaten visar att media var en stor aktör i vaccinationsdebatten, men även familj och vänner hade stort inflytande. Dessutom visar resultaten på svårigheterna för tonåringarna att använda naturvetenskaplig kunskap i form av korrekta fakta eller begrepp. Däremot resonerade eleverna kring hur viktigt det är att ha kunskap vid beslutsfattande vid denna typ av beslut. Sammanfattningsvis visar studien att en vetenskaplig diskurs är viktig för eleverna när de fattar och motiverar beslut i hälsofrågor. Resultaten väcker också viktiga frågor kring hur naturvetenskaplig allmänbildning ska kunna undersökas. Videodagböcker förslås som ett möjligt verktyg för att undersöka detta utanför skolkontexten.

Sidan publicerades 2011-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:01 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.