Hoppa till sidinnehåll

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Publicerad:2011-10-03
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Mats Lundström

Disputerat vid

MaH – Malmö högskola

Disputationsdag

2011-10-28

Titel (eng)

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Abstrakt

Syftet med denna doktorsavhandling är att utveckla kunskap om hur ungdomar resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor där tillgänglig information är oförenlig eller osäker. Datainsamling och analyser har skett i tre olika steg. I det första steget svarade nästan 300 gymnasielever på en webbaserad enkät. Enkäten bestod huvudsakligen av flervalsfrågor rörande pseudovetenskap och naturvetenskap. Resultatet visade stora skillnader i instämmande mellan de olika pseudovetenskapliga påståendena. Det fanns inget pseudovetenskapligt påstående som en majoritet av eleverna instämde i. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan gymnasieelevernas grad av instämmande i pseudovetenskapliga påståenden och deras faktakunskaper i humanbiologi. Dataanalysen visade att elever som läst tre eller flera naturvetenskapliga kurser på gymnasiet instämde i lägre omfattning i pseudovetenskapliga påståenden jämfört med övriga elever. Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors instämmande i pseudovetenskapliga påståenden. I det andra steget observerades och videofilmades elever från första året på naturvetenskapliga programmet när de gruppvis diskuterade motstridiga förklaringar på sjukdomars uppkomst och behandling. Under två lektioner diskuterade de i grupper två föreslagna förklaringsmodeller där den ena var naturvetenskapligt korrekt och den andra pseudovetenskaplig. Elevernas uttalanden kategoriserades i olika epistemologiska resurser. Resultatet visade att de använde fyra olika epistemologiska resurser för att motivera sina ställningstaganden; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga. Ingen av eleverna använde tydligt pseudovetenskapliga resurser. Eleverna använde sällan tydliga vetenskapliga resurser. Istället var normativa och auktoritativa resurser mer tillgängliga för gymnasieeleverna. Studien visade att eleverna kunde använda olika resurser vid olika tillfällen, till exempel när läraren deltog och ställde utmanande frågor. I det tredje steget dokumenterade sju tonåringar i en videodagbok sina beslut kring den nya influensan (svininfluensan) och den vaccination som erbjöds mot influensan. På detta sätt samlades data in huvudsakligen utanför en skolkontext. Dessutom intervjuades tonåringarna om sitt vaccinationsbeslut. Datamaterialet analyserades med hjälp av diskurspsykologi. Två huvudtyper av tolkningsrepertoarer kategoriserades; erfarna emfaser och viktiga aktörer. I den första kategorin fanns repertoarerna risk, solidaritet och kunskap. I den andra familj och vänner, media, skola och samhälle. Skolrepertoaren användes sällan av eleverna, vilket antyder att skolan och undervisningen i naturvetenskap inte var tillgängliga i denna situation. Resultaten visar att media var en stor aktör i vaccinationsdebatten, men även familj och vänner hade stort inflytande. Dessutom visar resultaten på svårigheterna för tonåringarna att använda naturvetenskaplig kunskap i form av korrekta fakta eller begrepp. Däremot resonerade eleverna kring hur viktigt det är att ha kunskap vid beslutsfattande vid denna typ av beslut. Sammanfattningsvis visar studien att en vetenskaplig diskurs är viktig för eleverna när de fattar och motiverar beslut i hälsofrågor. Resultaten väcker också viktiga frågor kring hur naturvetenskaplig allmänbildning ska kunna undersökas. Videodagböcker förslås som ett möjligt verktyg för att undersöka detta utanför skolkontexten.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

The purpose of this thesis is to develop knowledge about young individuals’ reasoning and how they justify their standpoints concerning trustworthiness and decision-making in issues connected to health where available information is contradictory or uncertain. This purpose has been addressed in three different steps. In the first step almost 300 students in Swedish upper secondary school answered a web-based questionnaire, which had different types of multiple choice questions about pseudoscience and science. The results demonstrated large differences in acceptance between the different pseudoscientific statements. But there was no statement where the majority of the students agreed with the statement. There was no apparent relationship between the students pseudoscientific beliefs and their factual knowledge about the human body. However, the analysis revealed that students who have taken three or more science courses in upper secondary have relatively lower faith to pseudoscientific ideas. The results did not indicate any sex difference with regard to strength of faith in pseudoscientific ideas. In the second step, first year students from the science programme were observed and video-taped during two lessons, while discussing different explanation models in health. They worked in peer-groups with three to five students. The students discussed two different cases which contained a question and then two proposed answers that differed a great deal from each other with respect to scientific level. The results demonstrated that the students used four different types of epistemological resources; relativistic, normative, authoritative and scientific, when supporting their arguments about trustworthiness. No student clearly used resources from pseudoscience. The use of scientific epistemological resources was rare. Instead normative or authoritative resources appeared to be more available or more context appropriate for the students in this study. The study also demonstrated that students were able to use different epistemological resources in different situations, for example when the teacher joined the discussion and put some challenging questions to the group. In the third step, seven teenagers, 17-19 years old, participated in a video diary study and an individual interview. Four girls and three boys documented their decision-making about the new influenza and vaccination against it. The data collection was thus mainly performed outside school, in everyday life surroundings, when the teenagers justified their decision about the vaccination. The different statements and answers were categorised using discourse psychology. The categorised repertoires were of two main types; experienced emphasis and important actors. The first category comprised risk, solidarity and knowledge. In the second family and friends, media, school and society were included. The school repertoire was seldom used by the students, indicating that school and science education are not available interpretative repertoires in this context. The results demonstrate the difficulties for the teenagers to use science knowledge, in the format of correct facts or concepts. However, at the same time the results demonstrate presence and reasoning concerning the importance of scientific knowledge. This scientific discourse seems to be important when teenagers reason, make decisions and justifies their decisions in health issues. The results also raise methodological questions concerning how to investigate scientific literacy. Video diaries is suggested as an appropriate data collection tool to investigate scientific literacy in an out-of-school context. With the use of video diaries, the possibilities to investigate everyday life and decision-making go beyond the classroom.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev