Dela:

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Fakta
Disputation

2011-10-28

Titel (eng)

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Författare

Mats Lundström

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Lärosäte

MaH – Malmö högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Mats Lundström

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna doktorsavhandling är att utveckla kunskap om hur ungdomar resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor där tillgänglig information är oförenlig eller osäker. Datainsamling och analyser har skett i tre olika steg. I det första steget svarade nästan 300 gymnasielever på en webbaserad enkät. Enkäten bestod huvudsakligen av flervalsfrågor rörande pseudovetenskap och naturvetenskap. Resultatet visade stora skillnader i instämmande mellan de olika pseudovetenskapliga påståendena. Det fanns inget pseudovetenskapligt påstående som en majoritet av eleverna instämde i. Det fanns ingen tydlig korrelation mellan gymnasieelevernas grad av instämmande i pseudovetenskapliga påståenden och deras faktakunskaper i humanbiologi. Dataanalysen visade att elever som läst tre eller flera naturvetenskapliga kurser på gymnasiet instämde i lägre omfattning i pseudovetenskapliga påståenden jämfört med övriga elever. Det fanns inga skillnader mellan pojkars och flickors instämmande i pseudovetenskapliga påståenden. I det andra steget observerades och videofilmades elever från första året på naturvetenskapliga programmet när de gruppvis diskuterade motstridiga förklaringar på sjukdomars uppkomst och behandling. Under två lektioner diskuterade de i grupper två föreslagna förklaringsmodeller där den ena var naturvetenskapligt korrekt och den andra pseudovetenskaplig. Elevernas uttalanden kategoriserades i olika epistemologiska resurser. Resultatet visade att de använde fyra olika epistemologiska resurser för att motivera sina ställningstaganden; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga. Ingen av eleverna använde tydligt pseudovetenskapliga resurser. Eleverna använde sällan tydliga vetenskapliga resurser. Istället var normativa och auktoritativa resurser mer tillgängliga för gymnasieeleverna. Studien visade att eleverna kunde använda olika resurser vid olika tillfällen, till exempel när läraren deltog och ställde utmanande frågor. I det tredje steget dokumenterade sju tonåringar i en videodagbok sina beslut kring den nya influensan (svininfluensan) och den vaccination som erbjöds mot influensan. På detta sätt samlades data in huvudsakligen utanför en skolkontext. Dessutom intervjuades tonåringarna om sitt vaccinationsbeslut. Datamaterialet analyserades med hjälp av diskurspsykologi. Två huvudtyper av tolkningsrepertoarer kategoriserades; erfarna emfaser och viktiga aktörer. I den första kategorin fanns repertoarerna risk, solidaritet och kunskap. I den andra familj och vänner, media, skola och samhälle. Skolrepertoaren användes sällan av eleverna, vilket antyder att skolan och undervisningen i naturvetenskap inte var tillgängliga i denna situation. Resultaten visar att media var en stor aktör i vaccinationsdebatten, men även familj och vänner hade stort inflytande. Dessutom visar resultaten på svårigheterna för tonåringarna att använda naturvetenskaplig kunskap i form av korrekta fakta eller begrepp. Däremot resonerade eleverna kring hur viktigt det är att ha kunskap vid beslutsfattande vid denna typ av beslut. Sammanfattningsvis visar studien att en vetenskaplig diskurs är viktig för eleverna när de fattar och motiverar beslut i hälsofrågor. Resultaten väcker också viktiga frågor kring hur naturvetenskaplig allmänbildning ska kunna undersökas. Videodagböcker förslås som ett möjligt verktyg för att undersöka detta utanför skolkontexten.

Sidan publicerades 2011-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:01 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.