Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Skolan ska både lära ut kunskaper och fostra eleverna i demokratiska värden. Många anser att undervisning som främst bygger på samtal, eller ”deliberativ undervisning”, är effektivaste sättet att nå båda målen. Klas Anderssons avhandling visar att det finns stöd för ett sådant antagande, men kanske där det var som minst förväntat: Bland elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program.

Fakta
Disputation

2012-12-07

Titel (sv)

Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Författare

Klas Andersson

Handledare

Professor Mikael Gilljam samt Professor Peter Esaiasson

Opponent

Professor Trond Solhaug, NTNU, Norge

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Klas Andersson här

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om att empiriskt undersöka den deliberativa undervisningens förväntade påverkan på kunskaper och demokratiska värden bland eleverna.

Resultaten från hittillsvarande undersökningar tyder på att deliberativ undervisning framför allt är en undervisning som fungerar bland elever på teoretiska, studieförberedande program (Ekman 2007). Det verkar som att elever på dessa program kan dra fördel av en deliberativ undervisning medan elever på yrkesinriktade program snarast missgynnas av den. Det är i detta empiriska tomrum som avhandlingen tar sin utgångspunkt. Vad som saknas är helt enkelt en studie som för ut idealet, deliberativ undervisning, i praktiken och undersöker om orsak leder till verkan: Syftet med avhandlingen är att empiriskt undersöka om deliberativ undervisning lever upp till förväntningarna om ökade kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Avhandlingen består av fyra fältexperiment där deliberativ undervisning genomförs i kursen samhällskunskap A på tre olika gymnasieprogram samt vuxenutbildning.

De fyra fältexperimenten går ut på att parallella klasser, inom ramen för samma gymnasieprogram, får olika undervisning: deliberativ respektive icke deliberativ undervisning. Därefter jämförs kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Fältexperimenten är av explorativ karaktär, designade och genomförda med begränsade resurser. De bygger på ett genomarbetat förberedande arbete mellan mig och medverkande lärare. Lärarnas uppgift i fältexperimenten är att utifrån mina instruktioner och planeringsunderlag genomföra de två undervisningsformerna. Totalt har 9 lärare och 274 elever deltagit i experimenten.

Resultaten utmanar de studier som visat att deliberativ undervisning framför allt fungerar bland elever på studieförberedande program. Istället visas att skillnaden mellan den deliberativa och den alternativa icke-deliberativa undervisningens påverkan på kunskaper och demokratiska värden finns bland elever på yrkesförberedande program. För att bättre förstå detta samband har avhandlingen byggts på med en observationsstudie med teoriutvecklande ansats. Ambitionen med observationsstudien är att ge förslag på varför sambandet finns just bland elever på yrkesförberedande program.

Sammanfattningsvis lämnar avhandlingen två bidrag till den utbildningsvetenskapliga forskningen. För det första genomförs, med hänsyn till den skolpraktik som teorin om deliberativ undervisning vänder sig till, en operationalisering av det teoretiska idealet. Inom ramen för de fyra fältexperimenten sjösätts en deliberativ undervisning som kan fungera som utgångspunkt för fortsatt teoretisk och empirisk forskning om deliberativ undervisning. För det andra prövas det förväntade positiva kausala sambandet mellan deliberativ undervisning och ökade kunskaper och demokratiska värden bland eleverna med hjälp av en fältexperimentell ansats. Utöver dessa två bidrag finns ett metodologiskt tillskott: Genom att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder gör avhandlingen anspråk på att studera effekter av undervisning på ett nyanserat och fördjupat sätt.

Sidan publicerades 2012-12-03 16:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 16:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Demokrati grundas i hemmet

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

En skola för arbetsmarknaden – inte det livslånga lärandet

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.