Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Skolan ska både lära ut kunskaper och fostra eleverna i demokratiska värden. Många anser att undervisning som främst bygger på samtal, eller ”deliberativ undervisning”, är effektivaste sättet att nå båda målen. Klas Anderssons avhandling visar att det finns stöd för ett sådant antagande, men kanske där det var som minst förväntat: Bland elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program.

Fakta
Disputation

2012-12-07

Titel (sv)

Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Författare

Klas Andersson

Handledare

Professor Mikael Gilljam samt Professor Peter Esaiasson

Opponent

Professor Trond Solhaug, NTNU, Norge

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Klas Andersson här

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om att empiriskt undersöka den deliberativa undervisningens förväntade påverkan på kunskaper och demokratiska värden bland eleverna.

Resultaten från hittillsvarande undersökningar tyder på att deliberativ undervisning framför allt är en undervisning som fungerar bland elever på teoretiska, studieförberedande program (Ekman 2007). Det verkar som att elever på dessa program kan dra fördel av en deliberativ undervisning medan elever på yrkesinriktade program snarast missgynnas av den. Det är i detta empiriska tomrum som avhandlingen tar sin utgångspunkt. Vad som saknas är helt enkelt en studie som för ut idealet, deliberativ undervisning, i praktiken och undersöker om orsak leder till verkan: Syftet med avhandlingen är att empiriskt undersöka om deliberativ undervisning lever upp till förväntningarna om ökade kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Avhandlingen består av fyra fältexperiment där deliberativ undervisning genomförs i kursen samhällskunskap A på tre olika gymnasieprogram samt vuxenutbildning.

De fyra fältexperimenten går ut på att parallella klasser, inom ramen för samma gymnasieprogram, får olika undervisning: deliberativ respektive icke deliberativ undervisning. Därefter jämförs kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Fältexperimenten är av explorativ karaktär, designade och genomförda med begränsade resurser. De bygger på ett genomarbetat förberedande arbete mellan mig och medverkande lärare. Lärarnas uppgift i fältexperimenten är att utifrån mina instruktioner och planeringsunderlag genomföra de två undervisningsformerna. Totalt har 9 lärare och 274 elever deltagit i experimenten.

Resultaten utmanar de studier som visat att deliberativ undervisning framför allt fungerar bland elever på studieförberedande program. Istället visas att skillnaden mellan den deliberativa och den alternativa icke-deliberativa undervisningens påverkan på kunskaper och demokratiska värden finns bland elever på yrkesförberedande program. För att bättre förstå detta samband har avhandlingen byggts på med en observationsstudie med teoriutvecklande ansats. Ambitionen med observationsstudien är att ge förslag på varför sambandet finns just bland elever på yrkesförberedande program.

Sammanfattningsvis lämnar avhandlingen två bidrag till den utbildningsvetenskapliga forskningen. För det första genomförs, med hänsyn till den skolpraktik som teorin om deliberativ undervisning vänder sig till, en operationalisering av det teoretiska idealet. Inom ramen för de fyra fältexperimenten sjösätts en deliberativ undervisning som kan fungera som utgångspunkt för fortsatt teoretisk och empirisk forskning om deliberativ undervisning. För det andra prövas det förväntade positiva kausala sambandet mellan deliberativ undervisning och ökade kunskaper och demokratiska värden bland eleverna med hjälp av en fältexperimentell ansats. Utöver dessa två bidrag finns ett metodologiskt tillskott: Genom att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder gör avhandlingen anspråk på att studera effekter av undervisning på ett nyanserat och fördjupat sätt.

Sidan publicerades 2012-12-03 16:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 16:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Demokrati grundas i hemmet

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

En skola för arbetsmarknaden – inte det livslånga lärandet

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?