Demokratiuppdrag i förskolan

Det finns ett demokratiuppdrag i förskolan och förskollärarna förväntas veta hur de ska omsätta detta uppdrag i sin praktik. Men hur arbetar man med demokrati i förskolans verksamhet? Och hur hur agerar barnen i relation till det som händer i verksamheten? Det har Katarina Ribaeus undersökt i sin studie.

Fakta
Disputation

2014-04-04

Titel (sv)

Demokratiuppdrag i förskolan

Författare

Katarina Ribaeus

Handledare

Annica Löfdahl Hultman, professor, Karlstads universitet. NinaThelander, lektor, Karlstads universitet

Opponent

Gunilla Halldén, professor emerita, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för pedagogiska studier

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Katarina Ribaeus här

Svenskt abstrakt:

Förskolans demokratiuppdrag beskrivs som centralt och viktigt men hur omsätts det i praktiken? Hur ser förskollärarna på det de förväntas göra, hur arbetar de med detta i förskolans vardag och hur går det att förstå ur ett barnperspektiv?

Observationer har genomförts på en förskoleavdelning med barn i åldern 3-5 år. Förskollärarna har intervjuats och förskolans olika dokument har analyserats. Syftet var att undersöka förskolans demokratiuppdrag så som det kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar och genom barns agerande i förskolans verksamhet.

Resultaten visar att förskollärarna framförallt förstår demokratiuppdrag i förskolan som en fråga om barns möjligheter till inflytande- ett villkorat inflytande. Barnen tar, inom ramen för de villkor som ställs upp, vara på de möjligheter till inflytande som ges. Bland annat genom att ta egna initiativ, göra motstånd under planerade aktiviteter och utmana de regler som finns på förskolan.

Analysen visar också att förskollärarna har en komplex syn på det demokratiska subjekt som eftersträvas. Det ses som individualistiskt ur vissa aspekter, barnen ska kunna stå för sina egna åsikter, det ses som socialt, barnen ska lära sig att lyssna på andra, och det ses också som politiskt, barnen ska kunna vara med och påverka verksamheten genom att själva handla.

Som ett didaktiskt bidrag presenteras en ny analysmodell; Institutionella demokratihändelser.

Sidan publicerades 2014-03-28 12:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-08-28 14:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Barns egna frågor styr lärandet i förskolan

Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Cognitive and neural mechanisms of inflectional morphology processing : Studies of native speakers and second language learners of Swedish

Andrea Schremm har forskat om de hjärnaktiviteter som används vid språkbearbetning och lärandet av svenska som andraspråk.

Mental health and physical activity in adolescence

Annette Løvheim Kleppang har utforskat sambandet mellan hur ofta ungdomar är fysiskt aktiva och hur väl de mår psykiskt.

Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid

Vilka erfarenheter har barn som växer upp i regnbågsfamiljer av familj, utbildning, fritid och vänskap? Per Nordén vill med sin avhandling fördjupa bilden av barn som växt upp med en eller flera homosexuella, bisexuella eller transföräldrar.

On the Effects of Sensory Noise in ADHD

Daniel Eckernäs har forskat om sensoriskt brus och akustiskt vitt brus kan ha potentiella positiva kognitiva effekter hos barn med ADHD.

Sibling Configuration and Adulthood Outcomes: The Case of Two-Child Families

Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar. Roujman Shahbazian visar att storasystrar är viktiga för att få kvinnor att välja tekniska utbildningar.

Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Hur påverkar sfi-deltagarnas kommunikativa erfarenheter deras syn på språklig kompetens? Det är en av frågorna som Maria Rydell utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats