Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet
Svenskt abstrakt:
I början av 1990-talet genomfördes en valfrihetsreform som innebar att närhetsprincipen avskaffades och eleverna fick istället möjlighet att välja vilken skola de skulle gå i. I samband med detta införde flera kommuner också skolpengssystemet som ett sätt att öka valfriheten. Reformen var kulmen på en process som innebar att det svenska skolsystemet gick från att ha varit ett av de mest offentligt dominerande och enhetliga skolsystemen i världen till ett system med en hög grad av valfrihet och konkurrens. Den grundläggande frågan i avhandlingen handlar om hur skolornas närområde och elevers val av skola påverkar den etniska och socioekonomiska elevsammansättningen på skolorna i Örebro,det vill säga vad händer med skolan som mötesplats och arena för integration mellan elever med olika bakgrunder? Med hjälp av Pierre Bourdieus kapitalteori och Torsten Hägerstrands tidsgeografiska synsätt introduceras begreppet spatialt kapital som används för att förstå elevers val av skola. Studien baseras på ett omfattande statistiskt material på individnivå för åren 1992, 1998 och 2004, kommunal statistik över skolval mellan 2004 och 2009samt intervjuer med tjänstemän, politiker och rektorer. Genom kartanalyserna framträder en bild av att elevers val av skola har lett till en etnisk och socioekonomisk segregation mellan olika skolor. Denna process syns tydligast i skolor som ligger i svenskglesa och resurssvaga områden, men även skolor i resurstarka svensktäta områden kan sägas ha en etnisk och socioekonomisk homogen elevsammansättning. Den motsatta processen kan dock ses i skolor som är placerade i ett närområde som uppfattas neutralt, vilket i detta fall betyder att skolan ligger i eller nära stadens centrum. Där har snarare elevers val av skola lett till en mer heterogen elevsammansättning, denna process är dock inte lika stor men observerbar och högst relevant. Den tydligaste trenden är dock att elevers val av skola leder till en ökad etnisk och socioekonomisk segregation, och i en del av stadens skolor har homogeniseringen gått så långt att skolan delvis har slutat att fungera som en mötesplats och arena för integration mellan elever med olika socioekonomisk och etnisk bakgrund. Analysen visar att dessa processer gradvis har vuxit fram under 1990-talet för att ta fartunder 2000-talet då antalet kommunala skolor med särskild profil och fristående skolor ökar i kommunen. Studien visar också att tjänstemän, politiker och rektorer står relativt handfallna inför valfrihetens effekter och att det inte finns några direkta visioner eller idéer om hur den växande segregationen mellan stadens skolor ska mildras.
Sidan publicerades 2011-02-15 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-01 11:36 av Moa Duvarci Engman
