2011-02-15 00:00  4534 Dela:

Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet

Fakta
Disputation

2011-04-01

Titel (sv)

Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet

Titel (eng)

Divided schools: processes of segregation in the Swedish school system

Författare

Anders Trumberg

Handledare

Professor Mats Lundmark, Professor Roger Andersson

Opponent

Professor Bo Malmberg

Institution

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anders Trumberg

Svenskt abstrakt:

I början av 1990-talet genomfördes en valfrihetsreform som innebar att närhetsprincipen avskaffades och eleverna fick istället möjlighet att välja vilken skola de skulle gå i. I samband med detta införde flera kommuner också skolpengssystemet som ett sätt att öka valfriheten. Reformen var kulmen på en process som innebar att det svenska skolsystemet gick från att ha varit ett av de mest offentligt dominerande och enhetliga skolsystemen i världen till ett system med en hög grad av valfrihet och konkurrens. Den grundläggande frågan i avhandlingen handlar om hur skolornas närområde och elevers val av skola påverkar den etniska och socioekonomiska elevsammansättningen på skolorna i Örebro,det vill säga vad händer med skolan som mötesplats och arena för integration mellan elever med olika bakgrunder? Med hjälp av Pierre Bourdieus kapitalteori och Torsten Hägerstrands tidsgeografiska synsätt introduceras begreppet spatialt kapital som används för att förstå elevers val av skola. Studien baseras på ett omfattande statistiskt material på individnivå för åren 1992, 1998 och 2004, kommunal statistik över skolval mellan 2004 och 2009samt intervjuer med tjänstemän, politiker och rektorer. Genom kartanalyserna framträder en bild av att elevers val av skola har lett till en etnisk och socioekonomisk segregation mellan olika skolor. Denna process syns tydligast i skolor som ligger i svenskglesa och resurssvaga områden, men även skolor i resurstarka svensktäta områden kan sägas ha en etnisk och socioekonomisk homogen elevsammansättning. Den motsatta processen kan dock ses i skolor som är placerade i ett närområde som uppfattas neutralt, vilket i detta fall betyder att skolan ligger i eller nära stadens centrum. Där har snarare elevers val av skola lett till en mer heterogen elevsammansättning, denna process är dock inte lika stor men observerbar och högst relevant. Den tydligaste trenden är dock att elevers val av skola leder till en ökad etnisk och socioekonomisk segregation, och i en del av stadens skolor har homogeniseringen gått så långt att skolan delvis har slutat att fungera som en mötesplats och arena för integration mellan elever med olika socioekonomisk och etnisk bakgrund. Analysen visar att dessa processer gradvis har vuxit fram under 1990-talet för att ta fartunder 2000-talet då antalet kommunala skolor med särskild profil och fristående skolor ökar i kommunen. Studien visar också att tjänstemän, politiker och rektorer står relativt handfallna inför valfrihetens effekter och att det inte finns några direkta visioner eller idéer om hur den växande segregationen mellan stadens skolor ska mildras.

Sidan publicerades 2011-02-15 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-01 11:36 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.