Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Hur representeras skolproblem i lokala dagstidningar? Det är en av frågorna som Elin Stark undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-10-04

Titel (sv)

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Författare

Elin Stark

Handledare

Professor Anders Lidström, Umeå universitet Docent Sara Carlbaum, Umeå universitet

Opponent

Anne Dåsvatn Homme, Universitetet i Bergen

Institution

Statsvetenskapliga institutionen.

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Elin Stark

Abstract in English:

This thesis focuses on representations of school problems in Swedish local newspapers and how these can be understood in terms of discourses about “the good school”. The thesis also focuses on how these discourses are manifested among and resisted by school professionals, and on the potential consequences for schools. Representations of school problems are seen as expressions of power as they produce and reproduce values. These values, which can be referred to in terms of discourses, affect both school practices and individuals attending or working at schools. The theoretical starting point is a Foucauldian perspective on governing. The main elements adopted are Foucault’s understanding of power and the relationship between power and knowledge; how people are positioned as subjects; and how we are governed by representations of problems. The analytical approach adopted draws on Carol Bacchi’s “What’s the problem represented to be” (WPR) approach. Two empirical studies were conducted: a media study and an interview study.

Four main problem representations could be distinguished: “the school is breaking the law”; “the working environment at the school is poor”; “the school does not listen to the students”; and “the school does not measure up to other schools”. Out of these problem representations, “the schools is breaking the law” and “the working environment at the school is poor” were the most predominant representations. Using the problem representations and their underlying assumptions as a starting point, four main discourses on “the good school” were identified: the legal discourse, the caring discourse, the democratic discourse; and the market discourse. Regarding effects of the discourses, an overall reflection is that students are positioned as active subjects with significant influence in nearly all of the discourses identified in the media study, with the exception of the caring discourse.

As evident by both the embrace of and the resistance against the discourses, the dominant discourses in both the media study and the interview study are the legal discourse and the caring discourse. It is concluded that there is a discursive struggle between these discourses as to whether “the good school” is a school “in the name of the law” or “in the sense of caring”. This discursive struggle may result in possibilities for resistance against one discourse on behalf of the other.

Sidan publicerades 2019-09-09 13:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

Lärarassistenter ger mer undervisningstid och mindre stress

En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Resultaten visar att lärarna får mer undervisningstid men att de känner mindre psykisk stress.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.