Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer

Hur ser skolkuratorer och lärare på det professionella samarbetet dem emellan och vilket handlingsutrymme upplever sig skolkuratorer ha? Det är frågor som Cristine Isaksson utforskar i sin studie om skolkuratorernas yrkesroll.

Fakta
Disputation

2016-04-29

Titel (sv)

Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer

Titel (eng)

The Critical Guest. School social wokers as professionals

Författare

Cristine Isaksson

Handledare

Docent Stefan Sjöström, Umeå universitet Professor Anna Larsson, Umeå universitet

Opponent

Professor Kåre Heggen, Høgskulen i Volda, Norge

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Cristine Isaksson

Abstract in English:

The aim of this thesis is to examine the professional role of school social workers in Sweden from the perspective of profession theory, with particular focus on legitimacy, jurisdiction and discretion. The aim has been divided into four research questions, which are examined in four separate studies:

  1. How has the school social work profession emerged and developed?
  2. How do school social workers experience boundaries to their professional discretion?
  3. How are theories of social work practice applied in school social work?
  4. How do school social workers and teachers perceive their cooperation with regard to the wellbeing of pupils?

The general area of interest concerns professionals operating in organizations where they are the sole representatives of their profession. In addition, these professionals typically have a peripheral position in relation to the core professions in the organization.

The four different studies build on empirical material from qualitative interviews with school social workers and teachers, and also from policy and regulatory documents. The theoretical framework guiding the analysis draws on theories from the sociology of professions (Abbott, 1988) and about human service organizations (Hasenfeld, 1983, 2010).

A key finding is that school social worker has a specific technology based on well-established practice theories in social work, where a systems approach appears as the most prominent. Although, it was possible to discern such practice theories from the interviews, the school social workers did not explicitly give reference to them and generally struggled to describe their practice in a professional language.

A second key finding result is the lack of clarity with regards to the school social worker’s role. This is evidenced in regulatory documents, as well as among social workers themselves and teachers. In theory, this provides school social workers with a high degree of discretion. However, due to legitimacy problems they feel limited in performing their work unless they can rely on support from other sources such strong support from headmasters.

A third key finding is that the cooperation with teachers is all-important to school social workers. They spend a considerable proportion of their time working with teachers rather than pupils, not the least by providing informal consultations to teachers.  On a rhetoric level, teachers agree with social workers about the value and need of school social work. However, they tend to disagree about the role of school social work when they talk about concrete practice.

As an overall conclusion the school social worker appears as a critical guest, drawing on a professional foundation in social work theory that contributes uniquely to pupil health care. This distinguishes the school social workers’ role from other professionals in the school setting.

The findings in this thesis indicate the need for both education and research in the discipline of social work to start paying attention to social work in schools and other settings where social workers represents a minority occupation peripheral to the host organisation.

 

Sidan publicerades 2016-04-11 14:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-05-10 09:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolan gör skillnad – både på gott och ont

Ett mål i grundskolan är att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjlighet till utbildning. Det är ett sätt som skolan kan göra skillnad, men verksamheten kan även leda till andra, oavsiktliga skillnader, som inte nödvändigtvis är lika positiva. Forskaren Sabine Gruber har undersökt vilka de är.

Ansvar och resurser problematiskt för elevhälsan

Åsa Backlunds avhandling visar att det finns stora skillnader mellan skolornas personalresurser när det gäller elevhälsan, dessutom riskerar elevers hälsa att hamna mellan stolarna på grund av oklarheter kring (och olika syn på) ansvarsfrågan. - Det finns en stor vaghet kring det här området, säger Åsa Backlund: vissa skolsociala uppgifter framstår som något av allas och ingens ansvar.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer