Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner

Fakta
Disputation

2008-10-09

Titel (sv)

Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner

Författare

Gunilla Gunnarsson

Handledare

Professor Helge Strömdahl, Linköpings universitet, Docent Brita Cederblad Johansson, Högskolan i Kalmar.

Opponent

Docent Elsie Anderberg, Lunds universitet

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Gunilla Gunnarsson

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel inom ramen för en laborativ klassrumsverksamhet i elementär ellära. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter. Syftet är att dels beskriva den pågående verksamheten och instruktionerna samt elevernas fokusering i förhållande till lärarens syften, dels att belysa de interaktioner som uppstår i elevernas möten med ett nytt språkspel i form av nya artefakter och ett nytt språkbruk, samt hur läraren kan bistå eleverna i deras lärprocess i dessa möten.

Tre elevgrupper i den svenska grundskolans år 7 och deras lärare har studerats in situ genom observation. Insamling av data har skett via fältanteckningar och videoinspelningar under ca tre veckor i vardera gruppen. En av lärarna intervjuades om syftena med laborationerna. Klassrumsinteraktionerna i form av samtal och handling har analyserats som kvalitativa data.

Resultatet visar att syftet med laborationerna som läraren uttryckte i intervjun vad eleverna skulle lära av de olika laborationerna förblev implicit för eleverna. Det som däremot var explicit för eleverna var det som beskrevs i laborationsinstruktionerna vad som skulle göras. Eleverna var mycket noga med att följa instruktionerna och fokuserade därmed främst på vad som skulle göras och hur det skulle redovisas. Av instruktionen kan man se att eleverna förutsätts lära induktivt, dvs. genom att göra och observera antas de förstå varför resultatet blir som det blir. Laborationsinstruktionen kan ses som ett interaktionserbjudande som eleverna agerar efter, vilket gör att instruktionen har stor betydelse för vad eleverna fokuserar och lär. Laborationsutrustningen, artefakterna, ses i studien som deltagare i verksamheten. De är teoriberoende och ger upphov till flera olika interaktionserbjudanden beroende dels på design, dels på elevers tidigare erfarenheter. Det innebär att interaktionen med artefakter ger upphov till skillnader i lärandet för olika elever i olika situationer. Det visar sig att artefakterna medierar på ett mer kanaliserat och korrekt sätt enligt skolans naturvetenskapliga språkspel, då eleverna samarbetar eller får stöd från en mer erfaren person (elev eller lärare). Samarbete och samtal främjar med andra ord det önskade lärandet. Valet av artefakter och deras design får betydelse för vad eleverna skapar mening om. Mötet mellan det naturvetenskapliga språkbruket och vardagsspråket ger ofta upphov till s.k. språkspelskrockar, vilket t.ex. kan resultera i att distraherande mellanrum i kommunikationen uppmärksammas av den ena samtalsparten. Dessa mellanrum kan sedan distrahera elever i det fortsatta lärandet om de inte fylls. För eleven välkända termer i det vardagliga språkspelet, men med ny innebörd i det nya naturvetenskapliga språkspelet, vilket ej står klart för eleven, kan ses som ännu ej uppmärksammade mellanrum. Dessa mellanrum tolkas i avhandlingen som i situationen bristande erfarenhet eller t.o.m. bristande stöd från någon i situationen mer erfaren person, dvs. de ses inte som statiska misconceptions . Läraren behövs som stöd på flera sätt i elevernas möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Lärarens hjälp kan beskrivas dels som indirekt, då läraren hjälper eleverna att uppmärksamma problem eller mellanrum, dvs. i situationen önskvärda mellanrum, dels som direkt, då läraren hjälper eleverna att lösa de uppmärksammade problemen och därmed att fylla mellanrummen med relevanta relationer. Det som beskrivs är med andra ord lärarens handlingsmönster som uttryck för lärarens didaktiska fingertoppskänsla, dvs. som en del av lärarens Pedagogical Content Knowledge, PCK, eller Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Analysarbetet har vidareutvecklat analysmetoden. Detta har lett till nya analysbegrepp (önskvärda mellanrum, distraherande mellanrum, ännu ej uppmärksammade mellanrum) för analys av klassrumssamtal, vilket kan ses som ett bidrag till en metodutveckling, men också som en möjlighet att utveckla lärares yrkesspråk. Analysbegreppen kan t.ex. användas av lärare i didaktisk självanalys och i studier av didaktiska handlingsmönster såväl bland lärare som kamrater.

Sidan publicerades 2008-10-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 12:37 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)