Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Vad artikuleras som pedagogisk skicklighet? Det är en av frågorna som Sara Levander utforskar i sin avhandling om rekrytering och befordran inom akademin.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (sv)

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Författare

Sara Levander

Handledare

Professor Eva Forsberg Uppsala universitet Maja Elmgren, Uppsala universitet

Opponent

Seniorprofessor Sverker Lindblad, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sara Levander

Abstract in English:

This thesis develops knowledge on educational proficiency as an object of assessment in academic hiring of university teachers. Hiring processes are essential for the very formation of academia, and peers involved in these processes have an institutional gate-keeping function. University teachers are an important resource for both research and teaching and thus student learning. Consequently, educational proficiency is crucial for the development of higher education institutions. The analysis is informed by a discursive perspective and by research and conceptualizations on educational proficiency, and peer review as a practice of evaluation. The empirical material consists of full dossiers and external peer review letters, drawn from a comprehensive research-intensive university in Sweden.

The first study explores the weight and care peer reviewers attribute to candidates’ educational credentials in the promotion of senior lecturers to full professor. The second study examines educational proficiency in the recruitment of full professors. The meaning and the value attributed to educational proficiency in peer review letters are analyzed, and a set of interrelated themes is developed. The third study investigates the assessment of educational proficiency in the recruitment of senior lecturers. The themes previously developed are further explored as are strategies of intertextuality used by reviewers.

Educational proficiency is attributed a variation of aspects, albeit only a few of those are assigned special value: teaching experience and PhD supervision appears as the touchstone of educational proficiency. Although teaching experience refers to various types of experiences, emphasis is on scope of teaching, and almost no attention is given to the teaching-research nexus. This way, the epistemic foundation of teaching is disregarded. Further, by summarizing and listing merits, reviewers equal experience with proficiency. Although variations do occur across scientific domains, peer reviewers’ affiliation and assignment, the deepest impression conveyed are the similarities. Findings imply that educational proficiency primarily relates to internal and locally embedded activities, and is understood as a technical and generic process. The thesis discusses and problematizes peer review as an expert evaluation, and illuminates how peer review in academic hiring is positioned in the intersection between institutional values and academic cultures.

Sidan publicerades 2017-11-29 14:13 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-16 10:48 av Susanne Sawander


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.