Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Vad artikuleras som pedagogisk skicklighet? Det är en av frågorna som Sara Levander utforskar i sin avhandling om rekrytering och befordran inom akademin.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (sv)

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Författare

Sara Levander

Handledare

Professor Eva Forsberg Uppsala universitet Maja Elmgren, Uppsala universitet

Opponent

Seniorprofessor Sverker Lindblad, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sara Levander

Abstract in English:

This thesis develops knowledge on educational proficiency as an object of assessment in academic hiring of university teachers. Hiring processes are essential for the very formation of academia, and peers involved in these processes have an institutional gate-keeping function. University teachers are an important resource for both research and teaching and thus student learning. Consequently, educational proficiency is crucial for the development of higher education institutions. The analysis is informed by a discursive perspective and by research and conceptualizations on educational proficiency, and peer review as a practice of evaluation. The empirical material consists of full dossiers and external peer review letters, drawn from a comprehensive research-intensive university in Sweden.

The first study explores the weight and care peer reviewers attribute to candidates’ educational credentials in the promotion of senior lecturers to full professor. The second study examines educational proficiency in the recruitment of full professors. The meaning and the value attributed to educational proficiency in peer review letters are analyzed, and a set of interrelated themes is developed. The third study investigates the assessment of educational proficiency in the recruitment of senior lecturers. The themes previously developed are further explored as are strategies of intertextuality used by reviewers.

Educational proficiency is attributed a variation of aspects, albeit only a few of those are assigned special value: teaching experience and PhD supervision appears as the touchstone of educational proficiency. Although teaching experience refers to various types of experiences, emphasis is on scope of teaching, and almost no attention is given to the teaching-research nexus. This way, the epistemic foundation of teaching is disregarded. Further, by summarizing and listing merits, reviewers equal experience with proficiency. Although variations do occur across scientific domains, peer reviewers’ affiliation and assignment, the deepest impression conveyed are the similarities. Findings imply that educational proficiency primarily relates to internal and locally embedded activities, and is understood as a technical and generic process. The thesis discusses and problematizes peer review as an expert evaluation, and illuminates how peer review in academic hiring is positioned in the intersection between institutional values and academic cultures.

Sidan publicerades 2017-11-29 14:13 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-16 10:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka?

Birgitta Ander har i sin avhandling bland annat undersökt vilka psykologiska och sociala faktorer som är kopplade till debutålder för alkohol, tobak och droger.  

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Students’ and Teachers’ Jointly Constituted Learning Opportunities – The Case of Linear Equations

Tuula Maunula har undersökt hur lärandemöjligheter av linjära ekvationer samkonstitueras av elever och lärare när den räta linjens ekvation introduceras.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkä slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.