Dela:

Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola: Från hot till möjlighet

Romska barn och familjer diskrimineras fortfarande såväl i skolan som i övriga samhället. Erkännandet år 2000 av romer som en av Sveriges fem nationella minoriteter har dock enligt denna studie påverkat den romska minoritetens syn på skolan. Från att ofta ha betraktats som ett hot om att på olika sätt förlora sina barn, börjar skolan nu ses som en möjlighet av minoriteten.

Fakta
Disputation

2006-06-09

Titel (sv)

Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola: Från hot till möjlighet

Titel (eng)

The Roma as a minority in the mainstream schools: from a threat to a hope for the future.

Författare

Christina Rodell Olgaç

Handledare

Professor Pirjo Lahdenperä

Opponent

Docent Annika Rabo, Centrum för invandringsforskning, Sverige

Institution

Institutionen för samhälle, kultur och lärande (LHS)

Lärosäte

LHS – Lärarhögskolan i Stockholm

Länkar
Beställ avhandlingen här (endast tryckt)
Läs pressmeddelande
äs Skolportens intervju med Christina Rodell Olgaç

Svenskt abstrakt:

Den romska minoritetens relation till majoritetssamhällets skola. Från hot till möjlighet

av Christina Rodell Olgaç är en studie utifrån ett interkulturellt perspektiv om den romska minoritetens skolsituation och majoritetssamhällets möte med minoriteten från mitten av 1900-talet och fram till idag. Avhandlingen bygger på texter av och intervjuer med romer och icke-romer samt deltagande observationer i en romsk utbildningsgrupp. Utvecklingen av begreppen kultur och etnicitet undersöks även och hur den kan ha påverkat synen på romer i forskning. Här beskrivs också en interkulturell forskningsprocess.

Fortfarande diskrimineras romska barn och familjer såväl i skolan som i samhället. Erkännandet av romer som en av Sveriges fem nationella minoriteter år 2000 har dock enligt studien påverkat den romska minoritetens syn på skolan. Från att den ofta har betraktats som ett hot att på olika sätt förlora sina barn, börjar nu skolan ses som en möjlighet av minoriteten. Gensvaret från majoritetssamhället är dock svagt och kunskapen om den romska minoriteten är begränsad. Studien framhåller betydelsen av ett interkulturellt förhållningssätt till bilden av Sverige, så att också de nationella minoriteternas perspektiv kan bli en del av denna bild. Ett sådant förhållningssätt kan också utgöra majoritetssamhällets möjlighet att närma sig minoriteten och öka sin kunskap och självkännedom.

Sidan publicerades 2006-06-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 14:38 av


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.