Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap
– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.
Annika Elm Fristorp
Docent Tore West, Stockholms universitet
Professor emeritus Jan Schoultz, Linköpings universitet
Stockholms universitet
2012-06-01
Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap
Design for Learning – Children´s Meaning-making in Science
Institutionen för pedagogik och didaktik (DidaktikDesign)
Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap
Avhandlingen undersöker ur ett multimodalt och designorienterat perspektiv hur mening i naturvetenskap konstrueras i förskola, förskoleklass och årskurs 1.
Studien fokuserar på barns meningsskapande utifrån erbjudna läroresurser, samt vilka interaktionsmönster som kan urskiljas såväl mellan barn som mellan barn och lärare då naturvetenskapliga kunskapsområden behandlas. Därutöver studeras hur relationen mellan de olika läromiljöernas design och barnens teckenskapande kan tolkas och förstås i termer av lärande.
Studien består av videoinspelade autentiska situationer som analyserats på mikronivå med en socialsemiotisk multimodal begreppsapparat där meningsskapande, design och transformation och institution utgör redskap för att tolka och förstå resultaten. Barnens och lärarnas handlingar förstås som gestaltningar av naturvetenskapliga kulturella värden, normer och ideal som vuxit fram och fått sin legitimitet inom institutionen naturvetenskap i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år. Genom en analys av de olika läromiljöerna har en kompletterande bild av de konkreta lärandesammanhang som barnen möter kunnat ges. Verksamheternas övergripande organisation och de läroresurser som brukas, såsom läroböcker, bilder, sånger och andra konkreta material ses som objekt som legitimerar institutionen och kan därmed ses som representationer av institutionens kunskapssyn och didaktiska handlingsmönster.
Avhandlingen visar på de intensiva och mångtydiga informationsflöden som barn och lärare har att förhålla sig till i samtidiga skeenden. Studien synliggör därmed hur barn och lärare kommunicerar och interagerar med varandra och med material då mening skapas kring naturvetenskapliga företeelser. Till detta hör åskådliggörandet av den mångfald av yttranden som såväl barn som lärare har att förhålla sig till i samtidiga skeenden. I ögonblick av sekunder förändras innebörder i de tecken som barn och lärare kommunicerar vilket visar på den komplexitet som de studerade lärandesammanhangen rymmer.
Design for Learning – Children´s Meaning-making in Science
The aim of the study was to describe and analyse the design of learning environments and how children in preschool, preschool class and primary school create meaning and learn from the teaching aids offered to them in scientific activities planned by teachers.
The theoretical reference frame was obtained from multimodal and design-oriented theory, with its focus on the creative dimensions of learning and detailed aspects of how learning takes place. The study is based on video-observations and constituted an in-depth study of a limited number of occasions spent in preschool, preschool classes and the first year of primary school when science lessons were in progress. Four children’s groups, thirty-six children and five teachers took part in the study, from different schools and municipalities. The children are aged between three and seven. The video-observations have been transcribed as text and analysed with analytical concepts found within the theoretical framework.
The results show that considering the number of children in the children’s groups, relatively few children take part in the scientific learning contexts. Changes in the balance of power were evident in the learning settings and followed the interaction patterns that were identified in the children’s groups. The results also show that children create representations – both individually and corporately – in new or different ways that are made up of analogies expressed in terms of equivalent, existential, expressive and figurative analogies. The children’s verbal expressions that corresponded with the responses expected by the teachers were highly valued, were paid attention to and were recognised as know-how. This meant that many of the potential meanings that exist in children’s meaning-making in science become invisible. The results have educational implications for teachers’ work at the local level and for teacher training.
Relaterade länkar
Undervisa i Artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
