Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

Fakta
Disputation

2012-06-01

Titel (sv)

Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap

Titel (eng)

Design for Learning – Children´s Meaning-making in Science

Författare

Annika Elm Fristorp

Handledare

Docent Tore West, Stockholms universitet

Opponent

Professor emeritus Jan Schoultz, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik (DidaktikDesign)

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Annika Elm Fristorp

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker ur ett multimodalt och designorienterat perspektiv hur mening i naturvetenskap konstrueras i förskola, förskoleklass och årskurs 1.

Studien fokuserar på barns meningsskapande utifrån erbjudna läroresurser, samt vilka interaktionsmönster som kan urskiljas såväl mellan barn som mellan barn och lärare då naturvetenskapliga kunskapsområden behandlas. Därutöver studeras hur relationen mellan de olika läromiljöernas design och barnens teckenskapande kan tolkas och förstås i termer av lärande.

Studien består av videoinspelade autentiska situationer som analyserats på mikronivå med en socialsemiotisk multimodal begreppsapparat där meningsskapande, design och transformation och institution utgör redskap för att tolka och förstå resultaten. Barnens och lärarnas handlingar förstås som gestaltningar av naturvetenskapliga kulturella värden, normer och ideal som vuxit fram och fått sin legitimitet inom institutionen naturvetenskap i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år. Genom en analys av de olika läromiljöerna har en kompletterande bild av de konkreta lärandesammanhang som barnen möter kunnat ges. Verksamheternas övergripande organisation och de läroresurser som brukas, såsom läroböcker, bilder, sånger och andra konkreta material ses som objekt som legitimerar institutionen och kan därmed ses som representationer av institutionens kunskapssyn och didaktiska handlingsmönster.

Avhandlingen visar på de intensiva och mångtydiga informationsflöden som barn och lärare har att förhålla sig till i samtidiga skeenden. Studien synliggör därmed hur barn och lärare kommunicerar och interagerar med varandra och med material då mening skapas kring naturvetenskapliga företeelser. Till detta hör åskådliggörandet av den mångfald av yttranden som såväl barn som lärare har att förhålla sig till i samtidiga skeenden. I ögonblick av sekunder förändras innebörder i de tecken som barn och lärare kommunicerar vilket visar på den komplexitet som de studerade lärandesammanhangen rymmer.

Sidan publicerades 2012-05-31 19:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-19 14:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskollärarna besvarar inte barnens frågor

När barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap får barnen sällan svar på sina frågor. Istället upprepar förskollärarna frågan och låter barnen ge ett svar. Barn vill begripa världen men riskerar att bli lämnade åt ett eget planlöst meningssökande, säger forskaren Susanne Thulin.

Pojkars NO-arbete värderas högre än flickors

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Vad räknas som kunskap inom NO-ämnet?

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?