Designing for Peer Learning : Mathematics, Games and Peer Groups in Leisure-time Centers

I låtsasleken skapar barn berättelser både kring vardagliga rutiner och äventyrliga undantag. Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Resultaten från Åsa Harvard Maares studie kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.

Fakta
Disputation

2015-12-04

Titel (eng)

Designing for Peer Learning : Mathematics, Games and Peer Groups in Leisure-time Centers

Författare

Åsa Harvard Maare

Handledare

Professor Peter Gärdenfors, Lunds universitet

Opponent

Sune Vork Steffensen, University of Southern Denmark

Institution

Filosofiska institutionen

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Åsa Harvard Maare

Abstract in English:

Constrained by national tests and the mathematics curriculum, teachers have problems finding time for exploratory and hands-on mathematical activities, especially so in classes with a reduced pace of progression, for example because of a large proportion of second-language learners. Could the leisure-time center, where time is not earmarked, provide such opportunities? The conclusion of this thesis is that this can be done, on the condition that designed activities build on the central premise of the leisure-time center: children have the right to choose which activities to engage with. The thesis is interdisciplinary, combining design research, situated cognition/embodied interaction, and pedagogy. The empirical material comes from a design project conducted in collaboration with the Rook, a multicultural school with an integrated leisure-time center. The participating children were 7-9 years old. The games studied were card and board games, especially combinatorial mathematics games (Set and Nim).
The situated and embodied approach towards design is reflected in the analysis, which approaches visual artifacts as parts of multimodal communicative scenes with many co-present participants engaged in playing games or solving problems. It is shown that children learn the game through observation and participation, either as players or in non-playing roles. For many games, rules are written in a format that is inaccessible to children. One of the design tasks in the project has been to develop secondary artifacts related to games: graphic guides, conceptual maps, and paper-based exercises that can be used by children without adult support. The premise of the learners’ right to choose has many consequences for the design of learning activities. One is that motivation changes from being a property of the learner to a property of the activity. In order to highlight this difference, this thesis proposes the notions of learnability and learnworthiness to describe those aspects of an activity and its context which make it motivating from the learner’s perspective. The thesis concludes with a discussion of how design can increase the learnability and learnworthiness of a learning activity.
Watching the activity being practiced is the most important resource for potential participants to determine its learnability and learnworthiness. The qualities determining the learnworthiness of an activity are reciprocity, mastery, and the potential for closure. Watching a peer successfully solving a task increases the learnability for the observers as well. If problem-solvers think aloud and use their hands to move or point at cards, collaboration and learning by observers is facilitated. Providing games with non-competitive side activities creates opportunities for deliberate practice, and offers a safe entry for children who are reluctant to engage as players.

Sidan publicerades 2015-11-17 10:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-01-25 11:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det kan till exempel handla om mätning, om tid, eller om att kommunicera olika geometriska former. Barnen gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det, visar Marita Lundström i sin studie.

Små barn – med stora språkliga resurser

Det säger forskaren Polly Björk-Willén efter att ha studerat barns sociala samspel i två flerspråkiga förskolor i Australien och Sverige. Hennes studie visar bland annat att barn har en mycket kreativ språkanvändning och snabbt lär sig vilket språk de ska använda i olika situationer. Hon menar att om pedagoger blir mer medvetna om barns språkbruk, så kan de också dra nytta av det.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!